7  Men brist på konkurrens?

(där du lär dig varför marknaden misslyckas om någon har för mycket makt)

Hittills har vi målat upp marknaden som ett “himmelrike på jorden”, en plats där resurser fördelas optimalt och alla parter gynnas. Men verkligheten är mer mångfacetterad, och det finns många situationer där marknaden fungerar dåligt. I de kommande tre kapitlen ska vi dyka ner i dessa fängslande fenomen som vi kallar för marknadsmisslyckanden. Vi kommer att analysera varför de uppstår, vilka effekter de har och vad vi kan göra för att marknaden ska fungera bättre.

I det här kapitlet ska vi se vad som händer när samarbetet mellan säljare och köpare inte sker på lika villkor. Titta till exempel på följande:

Orsaker till begränsad konkurrens

Alla tre bilderna visar personer och företag som har skaffat sig ett stort inflytande på marknaden. Som alltid när någon blir mäktig finns det en uppenbar risk att den mäktiga parten utnyttjar sin starka ställning för att gynna sig själv på andras, och kanske hela samhällets, bekostnad. I slutet av kapitlet kommer du att förstå flera spännande företeelser:


7.1 Monopol: Ingen konkurrens mellan säljare

Låt oss börja med att analysera effekterna av monopol. Monopol innebär att det endast finns en säljare på marknaden - och att det är omöjligt för nya företag att ta sig in på marknaden. Innan vi tar oss an de mer tekniska lösningarna är det viktigt att du först förstår den grundläggande idén. Vi börjar därför med några intuitiva exempel:

“Jontes jordgubbar” tar över hela torghandeln

Jenny är på väg till torget för att köpa jordgubbar. Ett av alla företag som säljer på torget är Jontes jordgubbar. Konkurrensen mellan företagen är mördande, vilket tvingar dem att sätta lägsta tänkbara pris: Jonte kan ju omöjligen sälja för 5 euro om Pia säljer för 4,50 – får då får ju hon alla kunder. Kampen om kunderna gör att Pia och Jonte pressar varandra till en nivå där de nästan går under.

Dessutom lever Pia och Jonte ständigt med hotet att nya företag ska etablera sig på marknaden och pressa priserna:

»När Raw Food blev populärt så gick det lysande i några dagar« berättar Jonte. »Plötsligt ville ju alla ha jordgubbar. Den veckan sålde jag massor och svindyrt. Men sen började snacket gå… om att Pia och jag badar i pengar. Redan veckan därpå dök det upp nya försäljare på torget, mest ÅA-studenter som hoppat av studierna för att sälja jordgubbar i stället. Dom känner liksom doften av pengar, det är som flugor som dras till sockerbiten. Och då blev det ju kniven mot strupen igen.« (se Avsnitt 6.3).

Men så inträffar plötsligt miraklet. Kommunchefen, en gammal studiekamrat till Jonte, bestämmer att Jonte ska få ensamrätt på att sälja jordgubbar på torget. Hur tror du att övergången från fullständig konkurrens till monopol kommer att påverka försäljningen? Jo, tänk så här: Efterfrågekurvan visar hur mycket kunderna vill köpa vid olika priser, men eftersom Jonte vid monopol är ensam försäljare så visar kurvan hur mycket kunderna vill köpa av Jonte – för nu är ju Jonte hela marknaden. När konkurrenterna har portats från torget kan Jonte välja var på efterfrågekurvan han vill sälja. Han kan sälja dyrt och lite (till exempel 10 liter à 7 euro) eller billigt och mycket (till exempel 70 liter à 1 euro). Men vad är smartast om Jonte vill få så stor vinst som möjligt? Svaret är att Jonte kommer att sätta priset någonstans längs den tjocka blå kurvan nedan. Förstår du varför?

Monopolisten sätter ett högt pris

Jo, Jonte kommer inte att sätta priset 4,50 euro eller lägre – för 4,50 var ju priset där den stenhårda konkurrensen nästan drev honom i konkurs. Inte heller kommer Jonte att sätta priset 8 euro eller högre – för då vill ju ingen köpa. Någonstans i intervallet 4,51–7,99 kommer monopolisten att sätta sitt pris. Lärdomen är därför att monopol leder till högre priser jämfört med situationen vid fullständig konkurrens. Eftersom priset är högre kommer folk att handla mindre. Och eftersom mängden handel i fullständig konkurrens var optimal för samhället, så måste mängden handel vid monopol bli ineffektivt liten. Dessutom leder monopol inte sällan till låg kvalitet: En del av jordgubbarna är mjuka av att ha legat för länge i solen och Jonte beter sig ofta svinaktigt mot kunderna. Men Jonte bryr sig inte speciellt mycket. Han vet att han är ensam på marknaden och att Jenny och de andra kunderna inte har någon annan försäljare att gå till.

Höga priser, ineffektivt liten produktion, enorma vinster till företaget och inte sällan låg kvalitet – bara för att det inte längre finns någon som kan utmana Jonte. Förstår du nu varför företag strävar efter att få monopol medan nationalekonomer ofta hatar monopol och kämpar för att ta bort hinder som skyddar etablerade företag från konkurrens?

monopol är när en säljare kan bestämma priset på en vara eftersom han eller hon har total kontroll över utbudet


Skandalen med den finska asfaltskartellen 1994–2002

Nyheten om asfaltskartellen slog ner som en bomb: Under perioden 1994–2002 hade sju finska asfaltsbolag, enligt kritikerna, bestulit skattebetalarna på uppemot en halv miljard euro. Det var en lysande plan. I stället för att de sju bolagen skulle konkurrera om uppdragen, så bestämde de på förhand vilket bolag som skulle vinna respektive anbudstävling, och de övriga bolagen gav avsiktligt dyrare offerter än den på förhand utsedda vinnaren. Det var precis som om de sju bolagen gick ihop och skapade ett enda företag, ett monopol. På det här sättet fick bolagen ungefär 15 procent mer betalt än när de konkurrerade mot varandra.

Asfaltskartellen i Finland 1994–2002


Karteller är ett av de allvarligaste hoten mot konkurrensen och kan likställas med ekonomisk brottslighet. De orsakar betydande ekonomiska skador för kunder, marknaden och samhället i stort. Under senare år har karteller avslöjats i Finland, bland annat inom busstrafik, byggnadsisolering och bland körskolor. Trots flera uppdagade fall är det sannolikt att många karteller fortfarande är oupptäckta. För att hitta dem har Konkurrensverket börjat använda nya statistiska metoder för att identifiera marknader där företagsbeteendet tyder på kartellverksamhet. Med dessa metoder hoppas man kunna avslöja fler karteller.

kartell är ett (hemligt) avtal mellan företag för att undvika konkurrens, där de tillsammans kan agera som en monopolist


Oljekriser och knarkkarteller

Jonte fick det bättre när han slapp konkurrensen från de andra jordgubbsförsäljarna på marknaden; plötsligt kunde han ju höja priserna och öka sina vinster. Här har du den centrala förklaringen också till oljekriserna på 1970-talet och till kriget om narkotikan.

I oktober 1973 enades nämligen de oljeproducerande länderna i OPEC (bland annat Saudiarabien, Irak och Kuwait) om att agera som en monopolist. I stället för att konkurrera stenhårt mot varandra skulle länderna i kartellen pumpa upp mindre olja, vilket enligt teorin skulle leda till högre oljepris och ökade vinster. I figuren nedan ser du vad som faktiskt hände: oljepriset steg mycket riktigt från 20,69 dollar per kubikmeter till 72,84 dollar. De oljeproducerande länderna jublade över enorma vinster, medan ekonomin i stora delar av västvärlden kastades ner i en djup kris. (Som du ser så steg priset ytterligare år 1979. Oljekrisen 1979 berodde på att revolutionen i Iran gjorde att utbudet av olja minskade kraftigt, vilket drev upp priserna.)

Samma mekanism kan du använda för att förstå dagens gängkrig. Att eliminera dina konkurrenter ger dig monopol med stora vinster. Ett alternativ är att gå samman med dina konkurrenter i en kartell, till exempel som knarkkartellerna i Sydamerika.


Men hur vet man exakt hur mycket värre det blir vid monopol jämfört med vid fullständig konkurrens? Hur mycket högre blir priserna, hur mycket större blir vinsterna och hur stora blir välfärdsförlusterna för samhället? För att lista ut allt detta måste vi grävare ännu djupare i analysen.

Monopol: En djupare analys

I det förra kapitlet lärde du dig att en vinstmaximerande företagare alltid ska producera där MR = MC: Den sista enheten ska höja intäkterna exakt lika mycket som det kostar att producera enheten. För om ytterligare en enhet skulle dra in större intäkter än den kostar att framställa vore det ju idiotiskt att inte öka produktionen, eller hur?

Tänk dig att du har en liten gård utanför Åbo där du producerar cirka 800 kilo vete per år. Det här är en marknad med stenhård konkurrens. Du har ju tusentals konkurrenter som också säljer vete; år 2024 producerades totalt 798 miljoner ton vete i världen. Jämfört med 798 miljoner ton är dina 800 kilo bara en droppe i havet. Om du plötsligt skulle öka din produktion till 900 kilo kommer det knappast vara tillräckligt för att sänka världspriset på vete och om du lägger ner din gård kommer vetepriset i världen knappast att stiga. Du är därför en pristagare på vetemarknaden och som pristagare måste du alltid sälja till marknadspriset. Varje extra kilo du säljer kommer därför alltid att öka dina intäkter med priset, det vill säga MR = P.

Vid monopol gäller inte detta. Den viktigaste insikten är att monopolisten själv kan bestämma priset. Nedan har jag skissat marknaden för äkta champagne. Per definition är champagne ett mousserande vin från distriktet Champagne i norra Frankrike. All champagne i världen produceras här, främst i den lilla byn Reims. Låt oss låtsas att du är VD för världens enda företag som producerar champagne. Hur ska du egentligen agera för att göra företagets vinst så stor som möjligt?

Varför monopolistens MR-kurva lutar brantare än efterfrågekurvan

Efterfrågekurvan och MR-kurvan för en monopolist. Notera att kurvorna har samma intercept men att MR-kurvan har brantare lutning.

Tänk så här: Efterfrågekurvan visar världens efterfråga på champagne, men eftersom det bara finns en enda producent är det här också efterfrågan på din champagne. Kunderna har ingen annanstans att gå än till dig. Du kan alltså välja var på kurvan du vill sälja: Dyrt och lite eller billigt och mycket. Om du till exempel sätter priset till 8 euro så säljer du bara en flaska, vilket ger dig intäkterna 8 euro. För att sälja två flaskor måste du sänka priset till 7 euro. Intäkterna blir därmed 14 euro. Att sälja två flaskor i stället för bara en gjorde alltså att intäkterna ökade från 8 till 14 euro. Marginalintäkten MR från flaska nummer 2 blev därmed 6 euro. Att sälja mer hade med andra ord två olika effekter: Du säljer mer (vilket är bra!), men för att kunna sälja mer tvingades du sänka priset och sälja varje flaska till ett lägre pris (vilket är dåligt!). Notera därför att MR-kurvan börjar i samma punkt som efterfrågekurvan men sedan faller snabbare än efterfrågekurvan. Det här beror på att monopolisten - för att sälja ytterligare en flaska - måste sänka priset inte bara på den flaskan utan på alla flaskor.

När du väl har förstått att MR-kurvan har samma intercept som efterfrågekurvan men brantare lutning är det svåraste redan gjort. Därefter gäller det bara att komma ihåg att varje vinstmaximerande företag alltid tillverkar den mängd där marginalintäkten är lika stor som marginalkostnaden. Sätt därför MR = MC och lös ut mängden. Nu vet du hur mycket monopolisten kommer att tillverka för att få maximal vinst - men vilket pris kommer företaget att sätta på produkten? Jo, läs av på efterfrågekurvan hur mycket konsumenterna är villiga att betala för den här sista enheten. En smart, rationell monopolist som agerar för att maximera sin vinst kommer högst troligen att sätta priset just här, eller hur?

Att förutspå försäljningen och priset på en marknad med monopol är inte helt enkelt, så det är viktigt att du tänker igenom din analys ordentligt. Låt oss repetera med hjälp av appen här nedanför. I appen har jag fyllt uppgifter om monopolistens kostnader samt fakta om hur efterfrågan på marknaden ser ut. Tryck på knappen Beräkna och rita! så visar datorn vad som kommer att ske på marknaden.






Monopol: Håll tillbaka mängden.
Experimentera med kurvorna för att förstå monopolistens val och kostnaden för samhället.

#| standalone: true
#| viewerHeight: 1600

if (!requireNamespace("shiny", quietly = TRUE)) install.packages("shiny")
if (!requireNamespace("ggplot2", quietly = TRUE)) install.packages("ggplot2")
if (!requireNamespace("plotly", quietly = TRUE)) install.packages("plotly")
if (!requireNamespace("grid", quietly = TRUE)) install.packages("grid")

library(shiny)
library(ggplot2)
library(plotly)
library(grid)

safe_numeric <- function(value) {
  if (is.null(value) || value == "" || is.na(value)) return(0)
  as.numeric(value)
}

ui <- fluidPage(
  titlePanel(""),
  sidebarLayout(
    sidebarPanel(
      numericInput("a", "Fasta kostnader (€)", value = 15, min = 0),
      numericInput("b", "Rörliga linjära kostnader (€)", value = 1, min = 0),
      numericInput("c", "Rörliga kvadratiska kostnader (€)", value = 0.1, min = 0),
      textInput("demand_intercept", "Ange interceptet för efterfrågekurvan:", "15"),
      textInput("demand_slope", "Ange lutningen för efterfrågekurvan:", "-0.1"),
      numericInput("y_max", "Y-axelns maxvärde i figuren", value = 20, min = 1),
      numericInput("x_max", "X-axelns maxvärde i figuren", value = 100, min = 1),
      actionButton("calculate", "Beräkna och rita!"),
      width = 3
    ),
    mainPanel(
      verbatimTextOutput("expressions"),
      plotlyOutput("costPlot"),
      br(),
      verbatimTextOutput("optimalLevel"),
      width = 9
    )
  )
)

server <- function(input, output, session) {
  # Ensure numeric inputs are not empty
  observe({
    if (is.na(input$a) || input$a == "") updateNumericInput(session, "a", value = 0)
    if (is.na(input$b) || input$b == "") updateNumericInput(session, "b", value = 0)
    if (is.na(input$c) || input$c == "") updateNumericInput(session, "c", value = 0)
    if (is.na(input$x_max) || input$x_max == "") updateNumericInput(session, "x_max", value = 100)
    if (is.na(input$y_max) || input$y_max == "") updateNumericInput(session, "y_max", value = 20)
  })

  observeEvent(input$calculate, {
    a <- safe_numeric(input$a)
    b <- safe_numeric(input$b)
    c <- safe_numeric(input$c)
    demand_intercept <- safe_numeric(input$demand_intercept)
    demand_slope <- safe_numeric(input$demand_slope)
    y_max <- max(1, safe_numeric(input$y_max))
    x_max <- max(1, safe_numeric(input$x_max))

    demand_function <- function(q) demand_intercept + demand_slope * q
    MR_function <- function(q) demand_intercept + 2 * demand_slope * q

    # q-grid: up to reasonable multiple of x_max, with fine resolution near optimum later
    q_values <- seq(0.1, max(1000, x_max * 5), by = 1)
    atc_values <- a / q_values + b + c * q_values
    mc_values <- b + 2 * c * q_values
    demand_values <- demand_function(q_values)
    mr_values <- MR_function(q_values)

    plot_data <- data.frame(
      q = q_values,
      ATC = atc_values,
      MC = mc_values,
      Demand = demand_values,
      MR = mr_values
    )

    # Find optimum where MR ≈ MC, refine locally
    optimal_q <- NA
    diff <- abs(mc_values - mr_values)
    min_idx <- which.min(diff)
    tol_coarse <- max(0.5, 0.005 * abs(demand_intercept)) # adaptive tolerance
    if (diff[min_idx] < tol_coarse) {
      left <- max(1, q_values[max(1, min_idx - 5)])
      right <- q_values[min(length(q_values), min_idx + 5)]
      refined_q <- seq(left, right, by = 0.1)
      refined_mc <- b + 2 * c * refined_q
      refined_mr <- MR_function(refined_q)
      refined_diff <- abs(refined_mc - refined_mr)
      refined_idx <- which.min(refined_diff)
      if (refined_diff[refined_idx] < max(0.05, 0.001 * abs(demand_intercept))) {
        optimal_q <- refined_q[refined_idx]
      }
    }

    output$expressions <- renderPrint({
      cat("Totala kostnaderna (TC):\n")
      cat("TC = ", a, " + ", b, "q + ", c, "q²\n\n")
      cat("Genomsnittliga totala kostnaderna (ATC):\n")
      cat("ATC = ", a, "/q + ", b, " + ", c, "q\n\n")
      cat("Marginalkostnaderna (MC):\n")
      cat("MC = ", b, " + 2 * ", c, "q\n\n")
      cat("Efterfrågekurvan (D):\n")
      cat("P = ", demand_intercept, " + (", demand_slope, ") q\n\n")
      cat("Marginalintäktskurvan (MR):\n")
      cat("MR = ", demand_intercept, " + 2 * (", demand_slope, ") q\n")
    })

    output$costPlot <- renderPlotly({
      p <- ggplot(plot_data, aes(x = q)) +
        geom_line(aes(y = ATC, color = "ATC"), size = 1) +
        geom_line(aes(y = MC, color = "MC"), size = 1) +
        geom_line(aes(y = Demand, color = "Efterfrågan"), size = 1) +
        geom_line(aes(y = MR, color = "MR"), size = 1, linetype = "solid") +
        labs(x = "Produktionsnivå (q)", y = "Kostnader och intäkter (€)", color = NULL) +
        coord_cartesian(xlim = c(0, x_max), ylim = c(0, y_max)) +
        scale_color_manual(
          values = c("ATC" = "darkgreen", "MC" = "darkred", "Efterfrågan" = "blue", "MR" = "#d95f02"),
          labels = c("ATC" = "ATC", "MC" = "MC", "Efterfrågan" = "Efterfrågan", "MR" = "MR"),
          guide = guide_legend(override.aes = list(size = 0.9, linetype = c("solid", "solid", "solid", "solid")))
        ) +
        theme_minimal(base_size = 14) +
        theme(
          axis.title = element_text(size = 14, face = "bold"),
          axis.text = element_text(size = 12),
          legend.position = c(0.90, 0.85),
          legend.background = element_rect(fill = "white", color = "grey80", size = 0.5),
          legend.key = element_rect(fill = "transparent", color = NA),
          legend.text = element_text(size = 11),
          plot.margin = margin(10, 10, 10, 10)
        ) +
        geom_hline(yintercept = 0, color = "black", size = 0.6) +
        geom_vline(xintercept = 0, color = "black", size = 0.6)

      if (!is.na(optimal_q) && optimal_q > 0 && optimal_q <= x_max) {
        optimal_price <- demand_function(optimal_q)
        optimal_atc <- a / optimal_q + b + c * optimal_q

        p <- p +
          geom_segment(aes(x = optimal_q, xend = optimal_q, y = 0, yend = optimal_price),
                       linetype = "dashed", color = "purple") +
          geom_segment(aes(x = 0, xend = optimal_q, y = optimal_price, yend = optimal_price),
                       linetype = "dashed", color = "purple") +
          geom_segment(aes(x = optimal_q, xend = 0, y = optimal_atc, yend = optimal_atc),
                       linetype = "dashed", color = "#1b9e77") +
          geom_point(aes(x = optimal_q, y = optimal_price), color = "purple", size = 3)

        profit_polygon <- data.frame(
          x = c(0, optimal_q, optimal_q, 0),
          y = c(optimal_atc, optimal_atc, optimal_price, optimal_price)
        )
        p <- p + geom_polygon(data = profit_polygon, aes(x = x, y = y), fill = "grey40", alpha = 0.2)
      }

      ggplotly(p) %>%
        layout(
          font = list(size = 13, family = "Arial"),
          legend = list(
            bgcolor = "rgba(255,255,255,0.95)",
            x = 0.92, y = 0.85, xanchor = "right",
            font = list(size = 11)
          ),
          margin = list(l = 60, r = 60, t = 10, b = 60)
        )
    })

    output$optimalLevel <- renderPrint({
      if (!is.na(optimal_q)) {
        TC <- a + b * optimal_q + c * optimal_q^2
        ATC <- a / optimal_q + b + c * optimal_q
        MC <- b + 2 * c * optimal_q
        TR <- demand_function(optimal_q) * optimal_q
        Profit <- TR - TC

        cat("Den optimala produktionsnivån är q =", round(optimal_q, 3), "där MR ≈ MC.\n\n")
        cat("Vid denna nivå är:\n")
        cat("Marginalkostnad (MC) =", round(MC, 3), "\n")
        cat("Marginalintäkt (MR) =", round(MR_function(optimal_q), 3), "\n")
        cat("Pris (P) =", round(demand_function(optimal_q), 3), "\n")
        cat("Genomsnittlig total kostnad (ATC) =", round(ATC, 3), "\n")
        cat("Totala intäkter (TR) =", round(TR, 3), "\n")
        cat("Totala kostnaderna (TC) =", round(TC, 3), "\n")
        cat("Vinsten =", round(Profit, 3), "\n")
      } else {
        cat("Ingen optimal produktionsnivå hittades där MR ≈ MC inom intervallet som givits.\n")
      }
    })
  })
}

shinyApp(ui = ui, server = server)

Titta på figuren och fundera på vad den faktiskt visar. När datorn vet hur efterfrågan ser ut kan den automatiskt ta fram MR-kurvan. Kom ihåg att MR-kurvan börjar i samma punkt som efterfrågekurvan men har en brantare lutning. Minns du varför? Tänk dig att du som champagne-VD väljer att skruva upp försäljningen från en miljon flaskor till \(\small\text{1 000 001}\) flaskor. Den extra flaskan ger visserligen en intäkt till företaget, men för att bli av med den här flaskan måste du sänka priset en aning, och det gäller inte bara på den här flaskan utan även för de en miljon första flaskorna. Effekten blir att dina intäkter inte ökar särskilt mycket när du ökar produktionen.

Så hur mycket ska företagaren i appen ovan producera? Jo, mängden där den sista enheten drar in lika stora intäkter (MR) som den kostar att producera (MC). Med de kostnader och den efterfråga som appen visar i utgångsläget sker detta tydligen vid mängden 35. Och vad är konsumenterna redo att betala? Gå hela vägen upp till efterfrågekurvan och läs av priset du kan sätta för att sälja 35 enheter. Svaret är 11,50 euro. Nu vet du att företaget säljer 35 enheter för 11,50 euro styck, vilket logiskt sett innebär att de totala intäkterna kommer att bli 402,50 euro.

För att få fram företagets vinst måste du också få fram kostnaderna (eftersom vinsten per definition är intäkter minus kostnader). Så vad kostar det företaget att tillverka 35 enheter? Det finns två sätt att lista ut den totala kostnaden. Ett sätt är att du sätter in \(\small\text{q=35}\) i \(\small TC=15+q+0,1q^2\), vilket ger \(\small TC=15+35+0,1×35^2=172,5\) euro. Ett alternativt sätt är att utnyttja den mörkgröna ATC-kurvan, som visar vad det i genomsnitt kostar att producera respektive mängd. Om företaget tillverkar 35 enheter så avslöjar ATC-kurvan att varje enhet i genomsnitt kommer att kosta knappt 5 euro att producera (närmare bestämt 4,929 euro), vilket innebär att den totala kostnaden för 35 enheter blir 172,5 euro (alltså \(\small 35*4,929\)). Vinsten ges av det mörka området i figuren.

Att förstå monopol och dess effekter är som sagt inte helt enkelt. Bli därför inte förskräckt om du inte förstår allt direkt. Det gäller bara att du övar flitigt, till exempel genom att lösa övningsuppgifterna i slutet av kapitlet. Om du känner att du behöver ännu mer hjälp kommer här också två gamla videoklipp där jag förklarar monopol:



Bör monopol alltid bekämpas?

För det enskilda företaget är det önskvärt med monopol. Inträdesbarriärer som håller konkurrenter borta gör det möjligt för företaget att sätta höga priser och göra stora vinster - nu finns det ju inte längre någon möjlighet för nya företag att etablera sig på marknaden, vilket skulle ha öka utbudet och pressat ner priser och vinster. Nationalekonomer brukar dock vara skeptiskt inställda till monopol. Frånvaron av konkurrens leder ju till höga priser och mindre handel. Men riktigt så enkelt är det inte alltid. Hur man bör ställa sig till monopol beror också på varför monopolet uppstod.

Tänk till exempel på oljemagnaten John D. Rockefeller. Hans affärsstrategi var att köpa upp alla konkurrenter, vilket gjorde att hans företag Standard Oil med tiden fick kontroll över all olja i USA. Resultatet blev högre oljepriser och enorma vinster till Rockefeller – helt i linje med vår teori. Till slut fick dock myndigheterna nog; år 1911 beslutades att monopolet Standard Oil skulle styckas upp i 34 mindre företag - och den ökade konkurrensen ledde till lägre priser för konsumenterna.

I andra situationer kan det däremot vara önskvärt att det endast finns ett enda företag på marknaden:

Det finns till exempel fall då det i praktiken bara ryms ett enda företag på marknaden. Man talar då om ett naturligt monopol. Tänk dig när järnvägen kom till USA i mitten av 1800-talet. Att starta ett företag som erbjuder tågresor kräver enorma investeringar. Du måste först satsa en förmögenhet på att lägga räls över hela landet: köpa mark, röja skog, bygga broar över floder, spränga dig genom berg, uppföra järnvägsstationer för miljarder. Är det här en bra affärsidé? Det kan vara det, men då krävs det antagligen att du säljer väldigt många tågresor. Om du endast säljer till exempel 100 biljetter i veckan så kommer ju intäkterna knappast väga upp för de enorma summor du lade på att bygga rälsen. För att nå lönsamhet kanske du i själva verket måste sälja en miljon tågbiljetter i veckan eller kanske till och med 100 miljoner. I den här typen av situationer är det alltså “naturligt” att det bara ska finnas ett företag på marknaden. Om staten (kanske med hänvisning till vikten av konkurrens) skulle bestämma att det måste finnas minst 100 konkurrerande företag på tågmarknaden, så är ju risken överhängande att det inte blir några tågresor alls.

ett naturligt monopol är ett monopol som existerar eftersom kostnaderna blir mycket lägre om ett enda företag står för hela produktionen; till exempel järnväg

Eller tänk dig marknaden för cancermediciner. Även här skulle det kunna vara önskvärt med monopol. Så här skulle en finansminister kunna resonera:

»Cancer är en tragedi för mänskligheten! Jag uppmanar därför företagen att forska fram ett vaccin mot cancer! Självklart förstår jag att det här kostar mycket pengar. Ni måste lägga miljarder på forskning och risken är stor att det är pengar i sjön. Det företag som lyckas kommer visserligen att göra stora vinster under en tid, men ganska snart kommer andra företag att kopiera produkten vilket gör att både priserna och vinsterna faller. Jag har därför full förståelse för att ni inte törs satsa på att utveckla ett cancervaccin. Mitt erbjudande är därför följande: Det företag som lyckas få fram ett vaccin kommer att få monopol i 20 år. Ingen konkurrent kommer att få imitera din produkt. Så ta därför chansen! Du kan bli din tids Rockefeller!«

patent är rätten att ensam använda en uppfinning; gäller i upp till 20 år och endast i de länder där det har beviljats

Ett patent ger dig rätten att vara monopolist under en viss tid. Här hamnar vi alltså i en etiskt knepig situation. Till exempel är många mediciner extremt dyra, vilket ofta beror på att läkemedelsföretaget har fått monopol genom ett patent. Ska läkemedelsbolag verkligen kunna tjäna miljarder på att till exempel sälja svindyra bromsmediciner mot aids som världens fattigaste aldrig har råd med? Samtidigt existerar medicinen kanske just tack vare att vi skapade en marknad där bara ett enda företag fick verka. Vad tycker du?


7.2 Monopolisten briljerar: Prisdiskriminering

Låt oss nu gå ut i verkligheten och spana efter fler intressanta fenomen. Vad tänker du när du ser följande exempel på prissättning?

Prisdiskriminering där turister får betala mer än lokalbefolkningen

I båda fallen förefaller samma produkt ha två olika priser: Utlänningar tvingas betala mer än lokalbefolkningen! Vad i helsike är det som pågår?

En första insikt är att konkurrensen på dessa marknader måste vara svag. Det är sannolikt att vi har att göra med monopol. En konsekvens av monopol var ju att företaget kunde unna sig att bete sig illa. Den tyska barnfamiljen i entrén till Disneyland har ju inget alternativt nöjesfält i närheten att gå till i stället. Fenomenet med att en identisk produkt säljs för olika pris till olika slags kunder kallas för prisdiskriminering. Här nedan ser du ytterligare några exempel på misstänkt prisdiskriminering.

Prisdiskriminering hos frisören, på stranden och i flygplanet

I den lilla orten i norra Sverige har den lokala frisören insett att han kan öka sin vinst genom att ta mer betalt av kunder som är mindre priskänsliga. Han verkar tro att kvinnor och yngre personer är mer villiga att betala högre priser jämfört med män och äldre. När jag ställde honom mot vägen om hans diskriminerande prissättning försvarade han sig dock med att skillnaderna är berättigade eftersom det ofta är mer arbete att klippa kvinnor och yngre med mer hår. Kemtvätten har en liknande förklaring: att tvättning av damskjortor kostar nästan dubbelt så mycket som herrskjortor beror, enligt kemtvätten, på att damskjortor ofta har fler knappar och detaljer.

På studentrestaurangen vid Åbo Akademi ser jag dagligen ett annat exempel på prisdiskriminering. Studenter betalar 3,10 euro för lunch, medan vi lärare betalar 7,70 euro, och övriga gäster får betala 9,50 euro. Är detta en smart prissättningsstrategi, eller finns det en annan anledning till att jag betalar mer för samma måltid?

Flygpriser är ett annat intressant fall av prisdifferentiering. Priserna kan variera kraftigt beroende på om man sitter i business class eller ekonomiklass, trots att skillnaderna i service ofta är små. Och kanske har du stått i en kassakö och upptäckt att personen framför dig köper samma vara som du men till halva priset – eftersom snåljåpen har med sig massa rabattkuponger som han klippt ut ur såna där reklamblad som man får i brevlådan men aldrig läser? Eller att du i går köpte svindyra påslakan på Stockmann men att man i dag får samma vara för halva priset på rean?

I alla dessa exempel får kund A betala mer för en viss produkt jämfört med kund B. Det är på många sätt en briljant prissättningsstrategi. Tänk tillbaka på när du var VD för monopolföretaget som sålde champagne. Slutsatsen i Avsnitt 7.1 var att sätta ETT högre pris än vid fullständig konkurrens. Men här verkar ju företagen sätta FLERA priser på samma produkt. Du kan tänka dig att du som företagare upptäcker att det finns två slags kunder: de desperata och de icke-desperata. Visst känns det instinktivt rimligt att du kan öka din vinst genom att låta de desperata betala ett högre pris än de icke-desperata? Just detta är tanken med prisdiskriminering.

Håll utkik efter prisdiskriminering i vardagen! Ta flygbolaget Amapola, som har monopol på sträckan Åbo-Mariehamn. Med ett enda pris kanske flygbiljetten kostar 400 euro. Men alla kunder är inte identiska; rika affärsresenärer är något annat än fattiga studenter. Varför inte låta de med hög betalningsvilja betala 700 euro medan studenterna får resa för 100 euro? I övningsuppgifter i slutet av kapitlet får du lära dig mer om hur du kan sätta priserna för att maximera dina vinster.

Kan och bör ditt företag prisdiskriminera?

I en övningsuppgift i slutet av Kapitel 3 fick du starta ett eget företag i din drömbransch. Hur ska du som företagare tänka kring prisdiskriminering? Är det bra för dig som företagare att kunna variera priset beroende på vem kunden är? Såklart är det bra! Om det skulle visa sig mer fördelaktigt med samma pris för alla kunder så kan du ju helt enkelt välja att inte prisdiskrimera. Att ha möjligheten att prisdiskriminera kan omöjligen vara en nackdel.

Men går det att prisdiskriminera? Det är långt ifrån säkert. Säg att du odlar och säljer vete. Marknaden för vete präglas av fullständig konkurrens och marknadspriset är 1 euro per kilo. Du bestämmer dig nu för att prisdiskriminera: Vanligt folk ska betala 1 euro, men ÅA-studenter ska betala 2 euro. Kommer det att fungera? Nej! ÅA-studenterna har ju snudd på oändligt många andra företag att köpa vete från. Att prisdiskriminera är alltså bara möjligt när du har monopol, så att kunderna inte har någon annanstans att ta vägen.

Repetition: Varför är det fullständig konkurrens på vetemarknaden? Jo, vete är ju en homogen produkt, det finns en stenhård konkurrens mellan bönder och på lång sikt är det fritt fram för vem som helst att bli vetebonde eller lämna branschen.

Många företag använder prisdiskriminering. Här finns dock fortfarande en tänkbar fallgrop. När samma produkt kostar olika mycket för olika slags kunder, så finns ofta risken för arbitrage. Arbitrage innebär att köpa där det är billigt och sälja där det är dyrt. I Sverige använde till exempel SJ för några år sedan ett system där priset på tågbiljetten var lägre om du köpte den i god tid. Här ser du vad som hände:

arbitrage är att köpa billigt och sälja dyrt

Arbitrage gör att det blir svårt att prisdiskriminera

Tänker ditt företag prisdiskriminera? Se i så fall till att arbitrage inte är möjligt!

Problemet var att biljetten inte var personlig. Effekten blev att driftiga personer köpte billiga biljetter i god tid och sedan ställde sig på perrongerna och sålde biljetterna vidare till kunderna för ett pris som var lägre än priset som gällde i biljettkassan. Den här typen av vidareförsäljning gör det svårt att prisdiskriminera. SJ lyckades ändå upprätthålla systemet genom att göra biljetterna personliga och införa ID-kontroller.

På motsvarande sätt kan du tänka på prisdiskrimineringen i Astra-restaurangen. För att du ska få det låga priset måste du troligen visa ditt studentkort. I princip skulle systemet fortfarande kunna braka ihop OM smarta studenter inser att de kan köpa smörgåsarna för 2,95 euro och sälja dem vidare till lärarna för till exempel 5 euro. Jag som lärare skulle ju bli glad eftersom jag sparar 1,10 euro och du som student skulle bli glad eftersom du tjänar 2,05 euro. Ganska snart skulle Astra-restaurangen troligen inse att det är omöjligt att prisdiskriminera.

Prisdiskriminering i caféet

Prisdiskriminering i Astra-restaurangen


Hur prissätta biljetterna för Glöggrundan?

Martina och Wilhelm var ansvariga för att ordna fjolårets Glöggrunda i Åbo, ett stort evenemang som lockar tusentals studenter från alla delar av Finland. Kan och bör de använda prisdiskriminering?

För det första är Martina och Wilhelm troligen prissättare. Till skillnad mot vetebonden, som ju förlorar alla sina kunder om han eller hon sätter priset över marknadspriset 4,50 euro, så kan Martina och Wilhelm höja priset på biljetterna utan att alla konsumenter försvinner. Detta beror på att själva produkten är ganska unik; det finns ju ingen annan som erbjuder exakt samma upplevelse. Den här frånvaron av konkurrenter gör att Merkantila klubben själv kan bestämma biljettpriset. Men hur högt ska man sätta priset? Ett alternativ är att ta reda på hur stor efterfrågan är och sedan - precis som en monopolist - sätta ett pris som maximerar vinsten för MK. Kanske skulle ett sådant pris vara 100 euro per biljett.

Men som du nu vet finns ofta möjligheten att öka vinsten ytterligare genom att prisdiskriminera: Sätt ett högre pris (150 euro?) för studenter med hög betalningsvilja och ett lägre pris (70 euro?) för studenter med låg betalningsvilja. Kanske har du upptäckt att studenter från svenskspråkiga universitet har högre betalningsvilja än studenter från andra universitet? I så fall kan du skapa erbjudanden med rabatterade priser för studenter från dessa andra universitet. Du kan också låta studenterna själva avslöja sin sanna betalningsvilja. Tänk dig exempelvis att det finns två typer av studenter: rika och fattiga. Du vill sätta ett högre pris för rika än för fattiga studenter, men hur vet du vem som har gott om pengar och vem som nästan alltid är pank? Jo, du kan utnyttja tricket från rabattkupongerna: Den som orkar och tycker att det är värt att klippa ut 30 kuponger för att få billigare toapapper har förmodligen en låg betalningsvilja. På motsvarande sätt kanske Martina och Wilhelm kan du ordna ett kösystem där den som orkar köa hela natten inför biljettsläppet (och som därmed bevisat att hon har ont om pengar) får betala ett lägre pris än den som bara vill köpa online i sista sekunden?


7.3 Monopolistisk konkurrens

Jag brukar tänka på fullständig konkurrens och monopol som de två extrema marknadsformerna. I verkligheten finns det fler och vanligare typer av marknader. Låt oss till exempel titta in i köpcentret Hansa vid torget i Åbo.

Monopolistisk konkurrens på restaurangmarkaden

Här ligger restaurangerna tätt; du kan äta mat på bland annat Subway, Itsudemo Sushi, Saigon Corner, Burger King och finsk-indiska Tagin Heritage Ravintola. Vad är det här egentligen för slags marknad?

Det kan inte vara monopol eftersom det finns många företag som slåss mot varandra. Men är det fullständig konkurrens – såsom marknaden för vete eller torghandeln med jordgubbar? Nej, för när det gällde vete och jordgubbar så antog vi ju att produkten var homogen; Jontes jordgubbar var exakt lika goda, stora och röda som de andra försäljarnas jordgubbar. I köpcentret Hansa är maten däremot differentierad; en kinesisk biff- och grönsakswok med cashewnötter är ju en annan sorts mat än ett Double BBQ Cheese Meal.

monopolistisk konkurrens är när företag säljer olika varianter varor och tjänster och därför kan sätta sina egna priser; exempel är restauranger, klädföretag, hotell, filmer, musik, böcker, bensinmackar längs motorvägen.

Varför uppstår den här typen av marknad där varje företag nischar sig och skapar sin egen variant av produkten? Föreställ dig att du ska öppna en restaurang i Hansa-kvarteret. Hur ska du agera? En första insikt är att konkurrens är obehagligt för dig som företagare. Att dina kunder kan handla samma mat hos en annan restaurang är ju dåliga nyheter för dig. Det är visserligen bra för samhället totalt sett eftersom konkurrensen bland annat leder till låga priser - men som företagare vill du ju få så stora vinster som möjligt. Så hur kan du bli av med dina konkurrenter?

Ett alternativ vore att “samarbeta” med dina konkurrenter, till exempel genom att köpa upp dina konkurrenter (som Rockefeller) eller genom att gå samman i en kartell (som knarkligorna i Sydamerika) - men eftersom det finns dussintals restauranger i kvarteret är detta knappast ett realistiskt alternativ.

Ett mera realistiskt alternativ är att göra din produkt annorlunda än konkurrenternas. Du kan till exempel nischa dig på att enbart erbjuda nepalesisk mat. Det här borde innebära att du får ett slags monopol på just nepalesisk mat. All efterfrågan på nepalesisk mat blir nu efterfrågan på din mat - eftersom du är den enda restaurangen i kvarteret som erbjuder den här typen av mat. Hungriga kunder som verkligen vill äta den nepalesiska maträtten “momo” (vilket är ångade dumplings fyllda med buffelkött) har ju ingen annanstans att gå än till dig. Du kan därför, precis som en monopolist, sätta höga priser och göra stora vinster.

Produktdifferentiering inom mode och film

Produktdifferentiering: Armani eller Maskeradkungen? Romantik eller skräck?

Notera dock att det finns en viktig skillnad jämfört med monopol. En monopolmarknad utmärks av inträdesbarriärer: Nya företag kan aldrig ta sig in på marknaden. Det här gör att monopolisten kan göra stora vinster även på lång sikt. Vid monopolistisk konkurrens råder däremot fritt in- och utträde på lång sikt. Det innebär att restaurangernas stora vinster på sikt kommer att locka fler att öppna restauranger i kvarteret; snart finns också tibetanska, indiska, kinesiska och indonesiska restauranger. Att det kommer in nya företag med nya varianter av mat är dåliga nyheter för din nepalesiska restaurang för vissa av dina kunder kommer att lockas av de nya varianterna. I praktiken innebär det att efterfrågan på din mat på sikt kommer att minska, och därmed kan du inte längre ta lika mycket betalt som tidigare och dina vinster kommer att falla.

Monopolistisk konkurrens är en mycket vanlig marknadsform. Titta till exempel i hyllorna med flingor i butiken. Här finns en uppsjö av olika varianter. Är det här bra eller dåligt?

Produktdifferentiering på marknaden för flingor

Hade farmor rätt om att det finns onödigt många olika sorters flingor?

Företagen nischar sig för att på kort sikt göra stora vinster. Att varje företag får en monopolliknande situation – det finns liksom kunder som måste ha en specifik smak på sina flingor – gör att det blir lite onödigt dyrt, men å andra sidan leder produktdifferentieringen till att det finns en uppsjö av varianter vilken ökar chansen att det finns flingor som verkligen passar dig som hand i handske.

Det finns dock fler sätt att nischa sig än att skapa en unik produkt. Kanske kan du övertyga människor om att din produkt är unik fastän den i själva verket inte är det. Med hjälp av smart marknadsföring kan konsumenterna övertygas om att produkten är unik, vilket gör att företagen åtminstone på kort sikt kan ta rejält betalt och göra stora vinster. I följande klipp kan du se hur Don Draper i tv-serien Mad Men hittar ett smart sätt att hjälpa cigarettmärket Lucky Strike. Ett utdrag ur den verkliga reklamkampanjen ser du nedan till höger.









Don Draper använder smart marknadsföring för att skapa miljardvinster åt sin uppdragsgivare.

Att förstå monopolistisk konkurrens är inte helt enkelt. Att på egen hand jobba igenom samtliga övningsfrågor i slutet av kapitlet är därför ett måste. Där testas du på just den typ av frågor som du måste behärska för att klara tentamen i slutet av kursen. Om du känner att du behöver ännu mer hjälp kommer här också två gamla videoklipp där jag förklarar monopolistisk konkurrens:


Avslutningsvis: Låt oss knyta ihop några trådar. I det förra kapitlet lärde vi oss att marknaden har rätt när det gäller VAD, HUR och ÅT VEM. Det är en makalös bedrift, men observera att det här endast gäller fullt ut när marknaden präglas av fullständig konkurrens. Om säljare och köpare däremot inte möts på samma villkor så produceras inte den mängd som vore den bästa för samhället. En sammanfattning av de tre marknadsformerna ser du i följande tabell:

Fullständig konkurrens Monopolistisk konkurrens Monopol
Många säljare som var och en bara har en liten del av marknaden Många säljare som var och en bara har en liten del av marknaden En säljare
Varan upplevs som identisk Varan upplevs som differentierad Varan upplevs som identisk
Fritt in- och utträde på lång sikt Fritt in- och utträde på lång sikt Inträdesbarriärer
➩ Optimal mängd, inga stora vinster ➩ För liten mängd, dyrt, stora vinster bara på kort sikt, många olika varianter ➩ För liten mängd, dyrt, stora vinster även på lång sikt
Tabell 7.1: Sammanfattning och jämförelse av marknadsformer.


7.4 Monopsoni: Ingen konkurrens mellan köpare

På samma sätt som det ibland endast finns en enda säljare på marknaden (monopol) så uppstår ibland situationer där det bara finns en enda köpare. Marknader där det bara finns en enda köpare kallas för monopsoni. Vad händer i sådana fall?

När jag tänker på monopsoni så tänker jag alltid på Blåbärskungen i böckerna om Åshöjdens BK, historien om den lilla byn vars usla fotbollslag plötsligt går som en raket genom serietabellerna och till slut blir ett av landets bästa lag. Nästan allt i Åshöjden ägs av Blåbärskungen och nästan alla jobbar på sågverket. Om du bor i Åshöjden så är det alltså bara hos Blåbärskungen som du har chans att få ett jobb. Kort sagt: Arbetsmarknaden i Åshöjden kännetecknas av monopsoni.

Blåbärskungen i Åshöjden är ensam köpare av arbetskraft

Hur tror du att den här typen av marknad påverkar livet i Åshöjden? Är det bra eller dåligt för Blåbärskungen att han är ensam arbetsgivare? Vore det bättre för dig som arbetssökande om det fanns fler företag i Åshöjden som slogs om att få anställa dig?

Så här kan du tänka: Om det finns många företag så kan arbetarna spela ut företagen mot varandra. Konkurrensen om personal är mördande och tvingar företagen att ge så höga löner som möjligt. Om ett företag erbjuder sämre löner än de andra, så kommer ju ingen vilja jobba där utan går till konkurrenter som erbjuder bättre villkor. Lönerna blir därför så höga att varje företag går på knäna; högre löner än så här skulle företaget helt enkelt inte klara av. Men vad händer om det i stället är monopsoni?

Tänk så här: Utbudskurvan visar hur mycket arbetarna vill jobba vid olika löner. Eftersom Blåbärskungen är ensam köpare av arbetskraft så måste kurvan nu visa hur mycket arbetarna vill jobba hos Blåbärskungen – för Blåbärskungen är ju hela arbetsmarknaden. Frånvaron av konkurrens gör att Blåbärskungen kan välja var på utbudskurvan han vill köpa. Han kan köpa lite och billigt (till exempel anställa 10 arbetare à timlönen 15 euro) eller mycket och dyrt (till exempel 70 arbetare à 45 euro). Men vad är smartast? Svaret är att Blåbärskungen kommer att sätta lönen någonstans längs den tjocka blå kurvan i Figur 7.1. Förstår du varför?

Monopsonisten köper lite och billigt
Figur 7.1: Effekten av monopsoni på arbetsmarknaden

Jo, Blåbärskungen kommer inte att sätta lönen 27,50 euro eller högre – för 27,50 var ju lönen där den stenhårda konkurrensen nästan drev honom i konkurs. Inte heller kommer Blåbärskungen att sätta lönen 10 euro eller lägre – för då vill ju ingen jobba. Timlönen vid monopsoni hamnar därför någonstans i intervallet 10,01–27,49 euro. Vid en så låg lön kommer färre att jobba jämfört med situationen vid fullständig konkurrens.

Våra slutsatser gällande monopsoni på arbetsmarknaden är alltså att Blåbärskungen blir rik som ett troll, att du som arbetstagare får en risig lön och att Åshöjden som samhälle skulle må bättre av mer konkurrens på arbetsmarknaden.

Hur vanligt är det med monopsoni på arbetsmarknaden? Vissa menar att många ungdomar i praktiken är utelämnade åt att jobba för snabbmatsrestauranger, speciellt på små orter. Många har också menat att en orsak till löneklyftorna mellan kvinnor och män är att många kvinnor arbetar inom vård- och omsorg och där har den offentliga sektorn varit den enda möjliga arbetsgivaren, vilket kan ha bidragit till att kvinnor överlag har lägre löner än män.




Uppsatstips: År 2025 uppgick kvinnors löner i genomsnitt till 90 procent av männens i Sverige (källa här. I vilken utsträckning beror lönegapet mellan män och kvinnor på att kvinnor oftare arbetar inom offentlig sektor? Vad händer med lönerna inom en bransch eller på en ort om det plötsligt finns fler arbetsgivare att välja mellan?

Övningsuppgifter

I det här kapitlet har du lärt dig varför marknaden misslyckas om någon är för stark. Den här bristen på konkurrens gör att den starke kan roffa åt sig på de svagas bekostnad, vilket oftast skadar samhället totalt sett. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!

Försäsongsträning

Här får du först nöta några uppgifter så att du känner att behärskar tekniken. Träna tills du klarar av att göra samtliga uppgifter utan att kika i facit. Då är du redo att gå vidare till mera tillämpade uppgifter. Lycka till!

  1. En marknad med en enda säljare kallas för och en marknad med en enda köpare kallas för .
  2. När en marknad går från fullständig konkurrens till monopol blir priset , försäljningen , företagets vinster och dödviktsförlusten .
  3. På en monopolmarknad ges efterfrågekurvan av \(\small P_D=500-5Q\). Hur ser MR ut?
  4. På en monopolmarknad ges efterfrågekurvan av \(\small P_D=100-2Q\). Hur ser MR ut? .
  5. På en monopolmarknad gäller att \(\small P_D=500-5Q\). Företagets totala intäkter blir priset gånger mängden, eller \(\small TR=P*Q=(500-5Q)*Q=500Q-5Q^2\). Marginalintäkten MR är derivatan av de totala kostnaderna TC med avseende på Q. Hur ser MR ut? .
  6. Följande gäller för en monopolist: \(\small TR=100Q-2Q^2\). Hur ser MR ut? .
  7. Följande gäller för en monopolist: \(\small TR=250Q-4Q^2\). Hur ser MR ut? .
  8. Du är VD för Wärtsilä som bland annat tillverkar dieselmotorer. Anta att Wärtsilä har fått monopol på dieselmotorer. Efterfrågan är \(\small Q_D=25\,000-100P\), där Q är antalet motorer per månad och P är priset i euro. Kostnaden för att producera varje extra dieselmotor (MC) är alltid 50 euro. Företaget har fasta kostnader på 100 000 euro i månaden. Den optimala mängden dieselmotorer att producera är , marknadspriset blir och vinsten per månad blir euro.
  1. Läs kapitlet.
  2. Läs kapitlet.
  3. Kom ihåg: MR-kurvan har samma intercept som efterfrågekurvan men dubbla lutningen.
  4. Kom ihåg: MR-kurvan har samma intercept som efterfrågekurvan men dubbla lutningen.
  5. Här lär du dig varför MR-kurvan har samma intercept som efterfrågekurvan men dubbla lutningen. MR är helt enkelt derivatan av TR med avseende på Q: Hur ändras intäkterna på marginalen när vi säljer lite, lite mer? Repetera Kapitel 6 om du är osäker på derivering.
  6. Vad är derivatan av TR med avseende på Q?
  7. Vad är derivatan av TR med avseende på Q?
  8. Ta först fram den inversa efterfrågekurvan (\(\small P_D=250-0,01Q\)). Nu vet du att \(\small MR=250-0,02Q\) eftersom interceptet är samma, medan lutningen är den dubbla. Inse nu att en vinstmaximerande företagare alltid producerar där MR=MC. Sätt alltså \(\small 250-0,02Q = 50\) och lös ut vilken mängd företaget kommer att tillverka. Du kan därefter använda \(\small P_D=250-0,01Q\) för att hitta priset. Beräkna slutligen vinsten genom att först ta fram de totala intäkterna (alltså priset multiplicerat med mängden) och sedan drar du bort de totala kostnaderna (alltså både de fasta på 100 000 euro och de rörliga som ju är 50 euro per motor som tillverkas).


Monopol på veterinärmarknaden

År 2021 köpte Evidensia upp konkurrenten Omaeläinkliniika. På många mindre orter i Finland råder därför numera monopol på veterinärtjänster.

  1. Hur kommer övergången till monopol att påverka vad det kostar att kastrera en hund?
  2. Vad kallas det när det bara ryms ett enda företag på marknaden?
  3. Vilket av följande företag är troligen ett naturligt monopol?
  4. Du är ensam veterinär i Borgå. Efterfrågan på kastreringar av hundar ges av \(\small Q_D=125-0,5P\), där Q är antalet kastreringar per månad och P är priset i euro. Dina kostnader för att genomföra en kastrering är alltid 50 euro per gång. Du har dessutom en fast kostnad på 2000 euro i månaden för lokalhyran. Hur stor vinst gör du i månaden?
  5. Skriv ner, för dig själv, tre exempel på varför monopol uppstår.
  6. Patent gör att aids-mediciner blir extremt dyra. Tycker du att det är fel med patent för aids-mediciner?
  1. Läs kapitlet.
  2. Läs kapitlet.
  3. Läs kapitlet.
  4. Ta fram den inversa efterfrågan. Därifrån kan du få MR-kurvan (kom ihåg: samma intercept, dubbla lutningen). Sätt MR = MC och ta fram vid vilken mängd detta är uppfyllt. Använd efterfrågekurvan för att se hur högt pris du ska sätta på en kastrering. Ta slutligen fram dina totala intäkter och dra bort dina totala kostnader. Observera att dina totala kostnader är summan av lokalhyran och antalet kastreringar multiplicerat med priset för en kastrering.
  5. Varför blir ett företag ensamt på marknaden? 1. Kanske kontrollerar företaget en unik resurs? Till exempel har det sydafrikanska företaget DeBeers i praktiken monopol på diamanter eftersom de kontrollerar (nästan) världens alla diamantgruvor (se Wikipedia här); 2. Kanske har företaget fått patent?; 3. Kanske är det ett naturligt monopol? 4. Det finns dessutom situationer där värdet av en produkt ökar med antalet användare. Tänk dig till exempel Facebook eller TikTok: Ju fler som är där, desto “bättre” blir produkten. Den som är först tenderar därför att bli störst och bäst, och det är nästan omöjligt att för en ny aktör att slå sig in på marknaden (fastän deras produkt kanske är mycket bättre än monopolets produkt). Samma fenomen uppstod på 1980-talet där alla använde VHS-kassetter för att spela in videofilmer. Eftersom alla redan använde VHS var det i praktiken omöjligt för att företag att slå sig in på marknaden.
  6. Träna på att argumentera utifrån ekonomisk teori. Försök alltså att strukturera upp ditt svar. Vad är till exempel fördelen med patent och vad är nackdelen med patent?


Hur John Rockefeller drog in 318 miljarder dollar

Oljemagnaten John D. Rockefeller är en av planetens mest förmögna människor genom alla tider. I den här uppgiften får du stifta närmare bekantskap med oljeindustrin.

John D. Rockefeller och Standard Oil

  1. Anta att efterfrågan på olja i USA ges av \(\small Q_D=100\,000-1\,000P\), där Q är antalet oljefat och P är antalet dollar per oljefat. Standard Oils kostnader ges av \(\small TC=50\,000+10Q+0,0005Q^2\). Anta att Standard Oil i praktiken har monopol på olja. Produktionen som maximerar Standard Oils vinst är , priset per oljefat blir och bolagets vinst blir
  2. Följande korta film visar hur Standard Oil blev en framgångsrikt företag. Hur hanterade de amerikanska myndigheterna slutligen Standard Oil?
  1. Ett tips är att du ritar upp figuren (åtminstone innan du har stenkoll på den här typen av problem). Den inversa efterfrågan är \(\small P_D=100-0,001Q\), vilket innebär att \(\small MR=100-0,002Q\). Regeln säger ju att MR-kurvan har samma intercept som efterfrågekurvan men dubbelt så stor lutning. Vill du också veta varför? Jo, de totala intäkterna är ju priset gånger mängden, det vill säga \(\small TR=P*Q=(100-0,001Q)*Q\)=\(\small 100Q-0,001Q^2\). MR är derivatan av TR med avseende på Q, vilket ger \(\small MR=100-0,002Q\). Sätt nu MR=MC för att se vilken produktionsmängd som leder till största möjliga vinst. Nu kan du också se vilket pris Standard Oil kan sätta för den här mängden. Slutligen kan du räkna ut de totala intäkterna (mängden gånger priset) och de totala kostnaderna. Skillnaden mellan dessa är vinsten.
  2. Se filmen.


Varför är fetmamedicinen så dyr?

Företaget Novo Nordisk har patent på semaglutid, den aktiva substansen i fetmamedicinen Ozempic. I verkligheten kostar Ozempic just nu ungefär 900 dollar i månaden i USA, medan produktionskostnaden för semaglutid enligt forskare uppskattas till endast 0,89–4,73 dollar per månad. Marknadspriset styrs alltså inte av produktionskostnaderna, utan av den monopolställning som patentet ger.

  1. Anta att den månatliga efterfrågan på Ozempic på den amerikanska marknaden ges av den inversa efterfrågekurvan \(\small P=1750-170Q\), där P är priset per månadsdos (i dollar) och Q är antalet användare (i miljoner per månad). Läkemedelsbolagets marginalkostnad för tillverkning och distribution ges av \(\small MC=50\). Monopolistens marginalintäktskurva ges därmed av ; antalet användare av läkemedlet vid monopol kommer att bli ; priset vid monopol blir ; företagets vinst per månad blir ; konsumentöverskottet per månad vid monopol blir och producentöverskottet blir .
  2. År 2032 går patentet ut och marknaden öppnas därmed för konkurrens. Anta att ett stort antal tillverkare då kliver in på marknaden, vilket pressar priset hela vägen ner till marginalkostnaden. Konsumentöverskottet vid fullständig konkurrens blir därmed och antalet amerikaner som köper Ozempic blir .
  3. Monopolet ger upphov till en dödsviktsförlust. Hur stor är denna dödviktsförlust varje månad? Svar: .
  4. Tillverkningskostnaden är extremt låg jämfört med priset i butiken. Varför tillåter vi överhuvudtaget patent om det leder till så här stora välfärdsförluster? Resonera kring avvägningen mellan forskningsincitament och konsumentnytta.
  1. Monopolets jämvikt:
    • Börja med att ta fram marginalintäkten (\(\small MR\)). Kom ihåg genvägen: \(\small MR\) utgår från samma intercept på prisaxeln (1750) men har dubbelt så brant lutning som den inversa efterfrågekurvan. Det ger oss \(\small MR = 1750 - 340Q\).
    • Sätt sedan \(\small MR = MC\) (det vill säga \(\small 1750 - 340Q = 50\)) och lös ut \(Q\) för att hitta monopolmängden \(\small Q_{monopol} = 5\) miljoner.
    • Sätt in denna mängd i efterfrågekurvan för att få monopolpriset: \(\small P_{monopol} = 1750 - 170(5) = 900\) dollar.
    • Monopolistens vinst beräknas som \(\small (P_{monopol} - MC) \cdot Q\), vilket ger \(\small (900 - 50) \cdot 5 = 4\ 250\) miljoner dollar.
    • Konsumentöverskottet (\(\small CS\)) är triangeln under efterfrågekurvan ner till monopolpriset: \(\small \frac{(1750 - 900) \cdot 5}{2} = 2\ 125\) miljoner dollar.
    • Eftersom marginalkostnaden är konstant (\(\small MC = 50\)) och inga fasta kostnader nämns, blir producentöverskottet (\(\small PS\)) exakt lika stort som vinsten, det vill säga \(\small 4\ 250\) miljoner dollar.
  2. Perfekt konkurrens:
    • När marknaden öppnas upp pressar konkurrensen ner priset till marginalkostnaden, så att \(\small P_{konkurrens} = MC = 50\) dollar.
    • Sätt in detta pris i efterfrågekurvan: \(\small 50 = 1750 - 170Q\) och lös ut \(Q\), vilket ger att mängden ökar till \(\small Q_{konkurrens} = 10\) miljoner användare.
    • Det nya konsumentöverskottet blir den stora triangeln hela vägen ner till priset 50: \(\small \frac{(1750 - 50) \cdot 10}{2} = 8\ 500\) miljoner dollar.
  3. Dödviktsförlusten:
    • Dödviktsförlusten (\(\small DWL\)) är den välfärd som går förlorad på grund av att monopolet leder till minskad handel.
    • Det lättaste sättet att beräkna den är att titta på den lilla välfärdstriangeln som pekar åt höger i diagrammet: basen är prisskillnaden (\(\small P_{monopol} - MC\)) och höjden är (\(\small Q_{konkurrens} - Q_{monopol}\)).
    • Det ger oss \(\small \frac{(900 - 50) \cdot (10 - 5)}{2} = \frac{850 \cdot 5}{2} = 2\ 125\) miljoner dollar per månad.
    • Alternativ metod: Du kan också ta det totala överskottet vid perfekt konkurrens (\(\small TS_{konkurrens} = 8\ 500\)) minus det totala överskottet vid monopol: \(\small TS_{monopol} = CS_{monopol} + PS_{monopol} = 2\ 125 + 4\ 250 = 6\ 375\). Skillnaden blir även då \(\small 8\ 500 - 6\ 375 = 2\ 125\) miljoner dollar.
  4. Patentavvägningen:
    • Här ska du fundera på begreppen statisk ineffektivitet (att monopolet skapar en dödviktsförlust idag) och dynamisk effektivitet (att patentet behövs för att ge vinstdrivande företag incitament att investera i extremt kostsam och riskfylld forskning och utveckling). Utan patentskydd skulle nya läkemedel kanske aldrig upptäckas från första början.


Monopol i den undre studentvärlden

Under studietiden i Uppsala bedrev en vän, här kallad “mr X”, en illegal produktion av en liten apparat som man kunde koppla in i sin teve och därigenom titta på alla betalkanaler utan att betala. Mr X var den ende som sålde dessa apparater i Uppsalas undre studentvärld. Anta att den årliga efterfrågan på apparaten var \(\small Q_D=400-2P\), där Q var antalet apparater och P var priset per apparat i euro och att varje apparat kostade 20 euro att tillverka. Mr X hade dessutom en fast kostnad på 500 euro per år (bland annat för att köpa en lödkolv).

Jonas Lagerström

  1. Hur stor vinst gjorde mr X på sin verksamhet varje år? Svar: .
  2. I det här aktuella fallet uppstod monopolet eftersom mr X var den ende som hade de tekniska kunskaperna att tillverka apparaten. Ge ytterligare tre exempel på varför monopol uppstår.
  3. I praktiken är det troligt att efterfrågan på apparaten såg olika ut bland olika grupper av studenter, till exempel bland män och kvinnor. Förklara hur mr X skulle ha kunnat använda prisdiskriminering och hur det hade påverkat hans vinster.
  4. Vilka tre kriterier måste vara uppfyllda för att prisdiskriminering ska vara möjlig? Tror du att dessa antaganden är uppfyllda i det här aktuella fallet?
  1. Utifrån informationen i frågan så vet du följande: \(\small TC=500+20Q\); \(\small MC=20\); \(\small P_D=200-0,5Q\); \(\small MR=200-Q\). Sätt \(\small MR=MC\) så får du fram att det optimala mängden är 180. Sätt in den mängden i \(\small P_D=200-0,5Q\) så ser du att priset blir 110 euro per apparat. Vinsten är de totala intäkterna minus de totala kostnaderna. Får du fram rätt svar nu?
  2. Se fråga 5 på Monopol på veterinärmarknaden.
  3. Behandla män och kvinnor som separata marknader. Kolla alltså hur efterfrågan ser ut bland männen respektive bland kvinnorna. Sätt sedan monopolpris för respektive grupp. Det här gör att priset blir högre för gruppen med hög betalningsvilja och lägre för gruppen med låg betalningsvilja. Troligen blir vinsten större på detta sätt (och blir den inte det så är du ju bara att återgå till att sätta ett enda pris).
  4. Du måste vara prissättare, det vill säga du måste kunna höja priset utan att alla kunder flyr. Vidareförsäljning (arbitrage) får inte heller vara möjligt. Du måste också kunna se (eller lista ut) vilken grupp en individ tillhör; hur vet du att en viss individ faktiskt tillhör gruppen som har hög betalningsvilja och alltså ska betala ett högt pris för din produkt (om du frågar henne så säger hon ju säkert att hon tillhör gruppen med låg betalningsvilja). I fallet med apparaten i Uppsala är förmodligen arbitrage ett problem: Varför skulle någon manlig student köpa en apparat när man kan skicka en kvinnlig kompis och få produkten mycket billigare?


Prisdiskriminering

Som marknadschef för Finnkino är det ditt ansvar att sätta biljettpriser som ger så stor vinst som möjligt åt företaget. Anta att Finnkino har monopol på biografmarknaden i Åbo. Du beslutar dig därför för att prisdiskriminera, så att biljettpriset får variera under dagen. Era mätningar visar nämligen att den årliga efterfrågan på biobesök under eftermiddagen är \(\small Q_D=50\,000-5\,000P\), där Q är antalet biljetter och P är biljettpriset i euro, medan efterfrågan på kvällarna ges av \(\small Q_D=80\,000-4\,000P\). Marginalkostnaden för varje biljett är alltid 1 euro. Företagets fasta kostnad är biografhyran på 54 000 euro per år.

  1. Hur högt ska biljettpriset vara under eftermiddagarna? Svar:
  2. Hur högt ska biljettpriset vara under kvällarna? Svar:
  3. Beräkna och skriv in Finnkinos årliga vinst: .
  4. Vilket är det ekonomiska begreppet för att “köpa billigt och sälja dyrt” och som är ett potentiellt hot mot att den här typen av prissättning kan upprätthållas?
  1. Analysera det här som två skilda marknader, där du har monopol på båda. Börja med vad som ska gälla under eftermiddagarna. Invertera \(\small Q_D=50\,000-5\,000P\) till \(\small P_D=10-0,0002Q\), vilket ger \(\small MR=10-0,0004Q\). Sätt MR=MC (alltså \(\small 10-0,0004Q = 1\)), så ser du att Q på eftermiddagen ska vara 22 500. Utnyttja \(\small P_D=10-0,0002Q\) för att bestämma vad priset ska vara på eftermiddagarna.
  2. Använd exakt samma strategi för att lista ut priset under kvällarna.
  3. Här är mitt tips att du ska ta det försiktigt, det är lätt att göra fel. Lättast är att du först räknar ut de totala intäkterna. Du vet att det säljs 22 500 biljetter på eftermiddagarna och varje biljett kostar här 5,50 euro. Dessutom säljs det 38 000 biljetter på kvällarna à priset 10,50. De totala intäkterna blir alltså 522 750 euro. Men hur stora är de totala kostnaderna. De rörliga kostnaderna är 1 euro per biljett. Eftersom det säljs sammanlagt 60 500 biljetter är de rörliga kostnaderna 60 500 euro. Dessutom måste du komma ihåg den fasta kostnaden på 54 000 för biografhyran. De totala kostnaderna är alltså 114 500 euro. Vinsten är skillnaden mellan dina intäkter och dina kostnader.
  4. Repetera Avsnitt 7.2.


Monopolistisk konkurrens

Året är 1961. Du är chef på en reklambyrå på Madison Avenue i New York. En av dina kunder är tobaksbolaget Lucky Strike. Konkurrensen på cigarettmarknaden är mördande; bland konkurrenterna till Lucky Strike kan nämnas bland annat Blend, Camel, John Silver, L&M, Marlboro, North State, Pall Mall och Prince. I praktiken smakar alla märken likadant, men under ert senaste möte fick du en briljant idé.

Don Drapers slogan för Lucky Strike It's toasted

  1. Med hjälp av din slogan “It’s toasted!” vill du få konsumenterna att tro att Lucky Strike är annorlunda än alla andra cigaretter. Genom denna produktdifferentiering kommer du att kunna höja priset utan att alla kunder flyr till konkurrenterna. Förklara på enkel svenska för Lucky Strikes representanter hur detta kommer att påverka deras vinst på kort sikt.
  2. Vad händer på marknaden på längre sikt? Förklara med enkla ord.
  3. På många marknader gör företagen noll ekonomisk vinst på lång sikt. Varför fortsätter företagen ändå att verka på marknaden trots nollvinst?
  4. Lucky Strike nöjer sig dock inte bara med ord, utan vill självklart också ha siffror. Ni levererar cigaretterna till butikerna i stora lådor, där varje låda innehåller ungefär 100 askar cigaretter. Som tur är har du tagit fram följande fakta: \(\small P_D=100-0,00125Q\), \(\small MC=10+0,0075Q\) och \(\small TC=105\,000+10Q+0,00375Q^2\), där Q är antalet lådor per månad och P är priset i dollar per låda. Vilket pris bör Lucky Strike sätta per låda om de vill maximera sin vinst? Svar: .
  5. Hur stor vinst kommer Lucky Strike göra per månad på kort sikt om de följer dina rekommendationer? Svar: .
  6. I praktiken är det extremt vanligt med produktdifferentiering. Till exempel finns det i min butik 34 varianter av tandkräm. Är detta bra eller dåligt för kunden? Argumentera!
  1. Tack vare min slogan “It’s toasted!” blir jag prissättare. Du kan tänka dig att jag har hjärntvättat kunderna att tro att Lucky Strike är en unik produkt som inte har något substitut. Det här gör att jag kan höja priset utan att samtliga konsumenter går till Blend, Camel eller något annat märke. Detta gör att jag gör stora vinster på kort sikt.
  2. Cigarettmarknaden kommer nu att bestå av olika varianter av cigaretter, där varje märke nischar sig på en viss typ av konsumenter. Blend kanske blir en variant som tilltalar äldre kvinnor. Marlboro nischar sig som en cigarett för cowboys. Prince passar den unga storstadsmänniskan. Alla bolag gör stora vinster på kort sikt. Men dessa stora vinster kommer på sikt att locka in ännu fler bolag på marknaden. Till exempel kommer Kent, Barclay, Kool och Carlton in som nya märken. Vissa av dessa nya varianter kommer troligen att ligga nära Lucky Strike i kundgrupper, vilket gör att efterfrågan på Lucky Strike minskar. Minskad efterfråga på Lucky Strike innebär lägre pris och lägre vinst. Detta blir effekten på lång sikt.
  3. Du kan tänka dig att de totala kostnaderna fångar upp alla företagets kostnader. Här ingår alltså även lönen för de anställda och avkastningen till dig som ägare. Att den ekonomiska vinsten på lång sikt blir noll innebär att de anställda och ägaren får en normal lön och vinst men ingenting “utöver” detta. Tänk dig till exempel att bönder inom vetesektorn tjänar 3 000 euro i månaden medan bönder som odlar havre tjänar 8 000 euro i månaden. Det här kommer på lång sikt att få vissa vetebönder att lägga ner sin veteproduktion och i stället börja odla havre. Det här kommer på sikt att göra att lönerna blir lika höga inom båda sektorerna. Att den ekonomiska vinsten är noll betyder helt enkelt att “vinsten enligt revisorn” är lika stor överallt.
  4. Lös det här som ett monopolproblem. Använd efterfrågekurvan för att lista ut hur MR ser ut. Sätt MR=MC för att få fram mängden och utnyttja den inversa efterfrågan för att se vilket pris du kan sätta.
  5. Ta först fram de totala intäkterna (alltså 9 000 lådor à 88,75 dollar). Ta sedan fram de totala kostnaderna genom att sätta in mängden i formeln för TC. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är vinsten.
  6. Det finns 25 varianter av cigaretter och 34 varianter av tandkräm… är det bra eller dåligt? Titta på bilden här nedanför. Längst till vänster ser du läget vid monopolistisk konkurrens på kort sikt: Bolaget sätter ett högt pris och gör en stor vinst. I mitten ser du läget på lång sikt, när nya företag har trängt in på marknaden för att få ta del av de stora vinsterna. Nu har det kommit in så många nya cigarettmärken/tandkrämstillverkare att varje enskilt företag gör nollvinst (och därför kommer inga fler bolag att vilja komma in på marknaden). Som du ser i mittenbilden så är egentligen situationen inte optimal. Det är som att varje företag tillverkar “för lite”: ytterligare en tandkrämstub skulle ju värdesättas mer av en kund än den skulle kosta att producera, och företaget tillverkar för lite för att kostnaden per enhet ska vara på sin lägsta nivå. Längst till höger ser du hur det skulle sett ut på marknaden om det vore omöjligt att differentiera tandkrämen. Vi skulle i så fall få en tandkrämsmarknad där många företag slåss om att få sälja en identisk produkt, vilket innebär fullständig konkurrens. Ser du skillnaden? Monopolistisk konkurrens ger alltså en massa företag som var och en sätter lite för högt pris (eftersom de har “monopol” på sin nisch) och producerar lite för lite. Dessa nackdelar ska dock vägas mot att vi faktiskt får ett mer varierat utbud av produkter. Som konsument kanske du uppskattar att det finns många olika slags flingor i butiken och inte bara en?


Walmart tar över världen

Walmart är en amerikansk detaljhandelskedja med 11 400 butiker och 2,1 miljoner anställda. Kritiker menar att kedjan är så dominerande att den i praktiken är den enda tänkbara arbetsgivaren på många orter, speciellt för personer som saknar högre utbildning. Detta skulle kunna förklara både varför arbetstagare på dessa orter får så låga löner och varför Walmart gör så stor vinst.

  1. Förklara på enkel svenska varför monopsoni på arbetsmarknaden leder till lägre löner och att färre får jobb.
  2. Ge tre exempel på yrken i Finland som verkar på arbetsmarknader där det råder monopsoni.
  3. Illustrera den här arbetsmarknaden i en figur där du har lönen på den vertikala axeln och mängden arbetare på den horisontella. Rita in en utbudskurva och en efterfrågekurva. Visa i figuren hur hög lönen blir vid fullständig konkurrens respektive vid monopsoni.
  1. Arbetarna har bara ett företag att sälja sin arbetskraft till, och företaget kan därför komma undan med att ge väldigt låga löner. Arbetarna har ju ingen annanstans att gå. Och vid en låg lön är det färre som vill arbeta.
  2. Kanske lärare, sjukvårdspersonal och butiksbiträden på små orter; den lokala skolan, sjukhuset och lanthandeln kan vara den enda arbetsgivaren för dessa grupper. Det här skulle i så fall kunna vara en bidragande förklaring till att dessa grupper eventuellt har låga löner.
  3. Figuren nedan visar arbetsmarknaden vid fullständig konkurrens respektive vid monoponi. Efterfrågekurvan på arbetskraft visar i praktiken hur mycket varje extra arbetare bidrar med; om företaget exempelvis är beredda att betala 20 euro i timmen till den sist anställde så är detta rimligtvis ofta vad den här människan drar in åt företaget (MR). Notera att utbudskurvan vid monopsoni visar hur många som vill sälja sin arbetskraft till just detta enda företag (tänk Blåbärskungen). Företaget kan därför välja hur många arbetare man vill köpa: Få och billigt eller många och dyrt? Notera att det här gör att MC-kurvan (alltså kostnaden av att anställa ytterligare en arbetare) lutar brant uppåt för monopsonisten; för att anställa en person till måste ju lönen höjas för samtliga anställda. Så hur många arbetare bör monopsonisten köpa? Jo, så många att den sist anställde bidrar med lika mycket värde som det kostar att anställa just den människan (MR=MC). Sen kan du utnyttja utbudskurvan för att se vilken lön du måste sätta för att locka så många arbetare att jobba. Den viktiga lärdomen här är att monopsoni på arbetsmarknaden leder till lägre lön och färre anställda än vid fullständig konkurrens.


Monopsoni på ungdomarnas arbetsmarknad?

Kan monopsoni på arbetsmarknaden vara en bidragande förklaring till att ungdomar ofta har låga löner? Tänk dig följande: I en stad finns flera snabbmatsrestauranger. Anta också att det här är den enda branschen som ungdomarna har en chans att jobba inom. Företagens efterfråga på ungdomarnas arbetskraft ges av \(\small L_D=1\,650-2,5w\), där L är mängden arbetare (efter engelskans “Labor”) och w är lönen i euro (efter engelskans “wage”). Ungdomarnas utbud på arbetskraft ges av \(\small L_S=5w\).

  1. Rita in efterfrågan och utbudet i en figur där du har lönen på den vertikala axeln och mängden på den horisontella. Utifrån din figur: Ungefär hur hög blir lönen och hur många får jobb, givet att det råder konkurrens på marknaden?
  2. Givet att det råder konkurrens på arbetsmarknaden, så blir den exakta lönen och antalet ungdomar som får jobb blir .
  3. Företagen går nu samman och bildar ett monopol. Det finns nu bara ett enda företag på orten som anställer ungdomar. Vi har därmed fått en arbetsmarknad för ungdomar som kännetecknas av monopsoni. Lönen på arbetsmarknaden för ungdomar blir därför och antalet ungdomar som får jobb blir .
  4. Vad händer med antalet ungdomar som får jobb om myndigheterna inför en minimilön på exempelvis 170 euro?

  1. Lös det här som en vanlig uppgift där det är konkurrens på marknaden. Enda skillnaden här är att det som handlas är arbetare och att “priset” på en arbetare kallas för “lön”.

  2. Se figur och uträkningar:

  3. Det här är förmodligen den allra svåraste frågan under kursen. Här råder nu monopsoni: Det finns bara ett enda företag som köper arbetare (tänk “Blåbärskungen”). Företaget kan nu välja var på utbudskurvan man vill ligga: Köpa få arbetare och betala en låg lön eller köpa många arbetare och betala en hög lön? För att anställa ytterligare en arbetare måste jag locka den människan med en högre lön (enligt utbudskurvan), men det innebär också att jag måste höja lönen för alla andra arbetare. Intuitivt innebär detta att Blåbärskungens MC-kurva börjar i samma punkt som utbudskurvan men sedan stiger dubbelt så snabbt som utbudskurvan. Matematiskt kan du tänka att utbudskurvan ges av uttrycket \(\small w=0,2L\). Den totala kostnaden för företaget blir lönen multiplicerat med antalet anställda, alltså \(\small w*L\), eller \(\small TC=(0,2L)*L=0,2L^2\). Du får MC genom att derivera TC med avseende på L: \(\small MC=2*0,2L^{2-1}=0,4L\). Vinstmaximering sker där den sist anställde arbetaren bidrar med lika mycket till företaget som det kostar att anställa den människan. Jag använder sedan utbudskurvan för att se vilken lön som krävs för att locka så många arbetare. Se figur och uträkningar:

  4. Om myndigheterna inför en minimilön på 170 euro kommer lönen (såklart) att stiga men notera att Blåbärskungen också kommer att anställa fler. Vid lönen 170 vill ju 850 människor jobba (enligt utbudskurvan). Lärdomen är att minimilönen på arbetsmarknaden som utmärks av monopsoni inte alls behöver leda till ökad arbetslöshet, tvärtom kan minimilönen leda till att fler får jobb.


Kan minimilöner för ungdomar leda till fler jobb?

I april 2024 höjdes minimilönen för anställda på snabbmatsställen i Kalifornien. I Kapitel 3 gissade vi att den här typen av prisgolv gör att färre får jobb.

Exakt samma typ av reform genomfördes i början av 1990-talet, när New Jersey höjde minimilönen. Card & Krueger (1993) utvärderade reformen genom att jämföra utvecklingen i New Jersey med utvecklingen i grannstaten Pennsylvania, som inte höjde minimilönen. Här är resultatet:

Före Efter Skillnaden Skillnaden i skillnaden
New Jersey 20,4 21,0 +0,6 +2,7
Pennsylvania 23,3 21,2 -2,1

I New Jersey, där minimilönen höjdes kraftigt, ökade antalet anställda per restaurang med 0,6 personer. I grannstaten Pennsylvania (som inte höjde minimilönen) minskade däremot antalet anställda med 2,1. Forskarnas slutsatser blev därför att minimilönen ledde till 2,7 fler anställda per restaurang.

  1. Varför tar forskarna utvecklingen i Pennsylvania i beaktande?
  2. Varför leder monopsoni på arbetsmarknaden till lägre löner? Förklara så att även någon som inte studerat nationalekonomi kan förstå ditt svar.
  3. Rita upp en graf som visar hur många som kommer att få jobba, samt till vilken lön, om arbetsmarknaden präglas av monopsoni.
  4. Att införa minilönen ledde, oväntat nog, till att fler fick jobb. Rapportförfattaren David Card förklarade att detta är kan ske om arbetsmarknaden utmärks av monopsoni. Kan du rita in en minimilön i din graf som gör att fler får jobb?
  1. Tänk The road not taken. Okej att antalet anställda per restaurang i New Jersey ökade när de införde minimilönen, men vad skulle ha hänt om New Jersey inte skulle ha infört minimilönen? Kanske berodde uppgången till exempel på att hela den amerikanska ekonomin blev starkare under den här tidsperioden? Utvecklingen i grannstaten Pennsylvania kan bli vår gissning på hur personalutvecklingen skulle ha sett ut i New Jersey om de inte hade infört minimilönen. I Pennsylvania minskade tydligen antalet anställda per restaurang med 2,1 personer. Vi kan anta att detta skulle ha hänt även i New Jersey om reformen inte införts. Att antalet anställda i praktiken ökade med 0,6 i stället för att minska med 2,1 innebär att införandet av minimilön de facto ökade antalet anställda med 2,7 personer per restaurang. Givet att det verkar jobba cirka 20 personer per restaurang så motsvarar detta ungefär en 10-procentig ökning av personalen.
  2. Se svaren på Monopsoni på ungdomarnas arbetsmarknad ovan. Träna på att skriva ner ditt svar på papper, så att du inte gör det för första gången när det är skarpt läge och tidspress på tentamen.
  3. Se svaren på Monopsoni på ungdomarnas arbetsmarknad ovan.
  4. Se svaren på Monopsoni på ungdomarnas arbetsmarknad ovan.


  • I det här kapitlet har vi gått igenom flera slags marknadsformer. Det ena extremläget var när konkurrensen var mördande, vilket ledde till effektivitet, pressade priser och små vinster. Det andra extremläget var när du var ensam på marknaden, vilket gav höga priser, stora vinster och en ineffektivt liten produktion. I verkligheten är dessa extremfall ganska ovanliga. Det är ofta vanligare att det finns ett fåtal företag som tävlar mot varandra. Du kan till exempel tänka dig att CityMarket tävlar mot Prisma eller att Teboil tävlar mot Neste och Shell. Den här spännande marknadsformen - oligopolistisk konkurrens - får du lära dig mycket mer om på kursen Strategiskt beteende. Hur det gick till när studenten John Nash kom på idén som gav honom ett Nobelpris i ekonomi kan du se här: