Data
(där du ser exempel på vad studenterna i nationalekonomi jobbar med för slags data)
AI-verktyg. Mitt tips är att du använder AI som din personliga tutor under studietiden. Några egna favoriter: I Google NotebookLM kan du ladda upp dokument (pdf-filer, länkar till Youtube-videor och webbsidor mm) som AI sedan hjälper dig att förstå. Till exempel kan du lyssna på en podcast där två AI-röster diskuterar materialet på utmärkt svenska (eller valfritt annat språk). Du kan även få en detaljerad skriftlig sammanfattning, skapa en studieplan med tips om hur du ska lära dig materialet eller få en lista med troliga tentamensfrågor med svar. Självklart kan du också ställa frågor om materialet eller be om specifika saker (till exempel jämföra olika texter). Symbolab och Photomath är bra AI-stöd för matematik. Perplexity tycker jag fungerar bra för texter. Själv använder jag mest ChatGPT, till exempel när jag kodar i R (specialversionen GPT-5 kostar 10 euro i månaden och är extra snabb och klarar mer). I ditt kommande arbete kommer du att ha enorm nytta av att behärska AI-tekniken, så lek med verktygen redan nu. Kolla först med ditt universitet för att se vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Försök alltid att förstå varför en viss kurs eller en viss teknik är relevant i ditt kommande yrke, så att du använder AI-verktygen för att själv bli bättre på att tänka (→ du får hög lön) i stället för att AI bara ersätter din egen hjärna (→ du blir arbetslös).
American Economic Review är ett paket i R som består av cirka 100 kända dataset ur American Economic Review, världens mest ansedda tidskrift i nationalekonomi. Här hittar du till exempel ett liknande dataset som det David Card använde för att mäta effekten av utbildning på lön genom att se hur närheten till en skola påverkar chansen att man pluggar och framtida lön. Se även R-paket med användbara data längre ner i den här listan.
Arbets- och näringsministeriet har sysselsättningsstatistik, arbetsförmedlingsstatistik och länkar till data om arbete och löner.
Brottförebyggande rådet har data om brott i Sverige. Här finns kriminalstatistik (till exempel anmälda brott, lagförda personer, återfall i brott), resultat från surveyundersökningar kring brott och data om brottmålsprocessen. Antal skjutningar nära skolor finns här.
Centralbankernas oberoende finns här för 155 länder och för perioden 1923-2023.
CEPII har data om världsekonomin. Här finns data om International Trade, Gravitational Data, Indicators and Macroeconomics.
Datawrapper är en sajt där du gratis kan skapa snygga kartor, figurer och tabeller utifrån dina data. Om du till exempel vill skapa en karta som visar arbetslösheten i finska regioner 2025 eller ta fram en figur över hur andelen unga med adhd utvecklats de senaste åren i de olika nordiska länderna kan Datawrapper vara ett bra alternativ.
EDGAR är Emission Database for Global Atmospheric Research och innehåller data på miljöutsläpp.
Ekonomifakta presenterar statistik på ett enkelt sätt. Fokus på Sverige men det finns också viss internationell statistik och lättillgängliga teoretiska översikter av olika ämnen. Ett tips är att du skriver in ett sökord i förstoringsglaset längst upp till höger så får du snabbt fram viktiga begrepp och en översiktsbild av ämnet (exempel).
Electoral System Design Database har data om valsystemet, till exempel Political Finance Database; Voter Turnout Database; Voting from Abroad Database.
European Company Surveys (ECS) har intervjudata om företag i Europa. Finns för flera år (2004, 2009, 2013, 2019).
European Social Survey (ESS) är en stor europeisk intervjuundersökning som frågar människor om deras attityder. Finns för cirka 30 länder och för perioden 2002-2020. Om du jobbar i R kan du jobba med data direkt genom att använda paketet essurvey (se även R-paket med användbara data längre ner i det här dokumentet).
European Quality of Life Surveys (EQLS) har intervjudata från personer i Europa. Handlar om livskvalitet och lycka och vad som ger livskvalitet. Finns data från cirka 30 länder och för åren 2003, 2007, 2012 och 2016.
European Union Labour Force Survey (EU LFS) har individdata för ett stort antal personer i Europa från 1983 och framåt.
European Working Conditions Surveys (EWCS) har intervjudata med personer i Europa med frågor om arbetsmiljö men också variabler som sysselsättningsstatus, inkomster. Finns för många länder och från 1990 och framåt.
Eurostat är en bra sida för europeisk statistik. Här finns makrodata på det mesta, till exempel om flyktingmottagandet till Europa här. Om du jobbar i R gör kan du ladda hem paketet eurostat som ger dig direkt tillgång till 12 000 sökbara dataset (se även R-paket med användbara data nedan). Det går även att göra fantastiskt fina kartor i R baserat på data från Eurostat. Om du är intresserad av kartor kan du titta på ett Youttube-klipp här från kontot Milos Makes Map.
Excel for the Workplace, en spellista som gör dig bra på Excel.
Federal Reserve Bank of St. Louis har hundratusentals olika tidsseriedata, mest amerikanska men även en del internationella.
Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv har 1 600 datamaterial varav 1 300 är kvantitativa. Många är stora enkätdata på individnivå. Observera att för kandidatavhandlingar är det endast tillåtet att använda datamaterial med beteckningarna A eller B.
Finska tullens statistikdatabas (ULJAS) har utrikeshandelsstatistik, logistikstatistik och skatte- och uppbördsstatistik.
Forced Displacement Microdata innehåller 375 dataset med mikrouppgifter om flyktingar från 53 låg- och mellaninkomstländer (speciellt från länder i Afrika och Mellanöstern). Här kan du läsa mer om data.
Forskning som formade världen är tidskriftens Quartz genomgång av årets 10 bästa forskningsartiklar, utsedda av världsledande nationalekonomer. Här finns listan för 2018 respektive 2017.
FPA (Folkpensionsanstalten) har data om olika förmåners belopp, deras frekvens och fördelningen av dem på olika områden och befolkningsgrupper. Statistiken är uppdelad ämnesvis enligt livssituation.
Förenta Nationerna (FN) har omfattande data. Här finns till exempel Commodity Trade Statistics Database; Demographic Statistics Database; Energy Statistics Database; Environment Statistics Database; Homicide Statistics; UNAIDS Data; World Fertility Data; World Marriage Data; World Tourism Data och mycket mer. Om du är intresserad av (olika slags) migration (mellan alla kombinationer av länder 1990-2020) finns bra FN-data här. Befolkningsstatistik (antal, urbanisering, migration, hushållsstatistik, nativitet, äktenskap, migrationspolitik, användning av preventivmedel mm) finns här.
Gale Business är en databas med fakta om företag i världen. Finns fakta om ungefär 400 000 företag. Här finns en SWOT-analys för varje företag och artiklar om företagen, men också en del finansiella data.
Gender Data Portal är Världsbankens samlingssida för data för dig som vill veta mer om skillnader mellan könen.
Global Database on Intergenerational Mobility har estimat på intergenerationell mobilitet i utbildning för en stor mängd längder och uppdelat på kohorter och kön. Här kan du alltså se hur starkt sambandet är mellan till exempel pappors utbildning och söners utbildning. Leder till exempel statliga utbildningssatsningar till att man inte längre är förutbestämd att bli en exakt kopia av sin förälder? Kanske nån annan reform i vissa länder eller under vissa perioder som gör att flickor inte längre är förutbestämda att bli som mamma (införandet av kvinnlig rösträtt /p-piller)?
Globaliseringsindex mäter ekonomiska, sociala och politiska aspekter av globaliseringen. Här finns årliga index från och med 1970 för alla världens länder.
Global Terrorism Database innehåller data på terrorattacker i världen 1970-2020. En läsvärd bok är What Makes a Terrorist: Economics and the Roots of Terrorism av Alan B. Krueger här.
Google Public Data Explorer kan hjälpa dig att hitta i djungeln av data. Det här är helt enkelt en sajt där du enkelt kan spana efter idéer och hitta rätt.
Historia.se är portalen för historisk statistik. Här finns länkar till data på landsnivå för dig som vill titta väldigt långt tillbaka i tiden.
HumanProgress är en samlingsida där du hittar data om det mesta. Här finns just nu 2 010 olika datakällor. Exempel på ämnesområden (i bokstavsordning): Adoption of Technology, Air Transport; Assault, Rape & Homicide; Cancer; Capital Punishment; Charity & Aid; Child Abuse & Bullying; Child Labor; Communications; Communications & Technologi; Conservation & Bioversity. Värt ett besök.
International Energy Agency (IEA) har data om till exempel utsläpp, energipriser, elbilsförsäljning och mycket annat.
Institutet för hälsa och välfärd har uppgifter om finländarnas välfärd och hälsa.
International Labour Organization (ILOSTAT) är en mycket bra sida om du behöver data om arbetslivet i många länder. Här finns över 100 variabler för fler än 230 länder och ekonomier. Exempel på databaser är Labour Force Statistics; Education and Mismatch Indicators; Rural and Urban Labour Markets; Disability Labour Market Indicators; Wages and Working Time Statistics; Youth Labour Market Indicators; Occupational Safety and Health Statistics; International Labour Migration Statistics; Child Labour Statistics.
Internationella valutafonden (IMF) har bra tidseriedata på många ekonomiska och finansiella variabler, till exempel “World Economic Outlook”, statsskulder, ekonomisk tillväxt, växelkurser, finansiella indikatorer, utländska direktinvesteringar (FDI), BNP och BNI, räntor, penningmängder, handel mm.
IPUMS har data på individnivå inom många områden. Fokus är USA, men här finns även data från andra länder. Exempel på innehåll är hälsa, tidsanvändning, utbildning. En videoguider som visar hur du laddar hem data hittar du här och här.
Kandidatavhandlingar i nationalekonomi. Svårt att hitta idéer? Vilka ämnen och metoder används oftast inom nationalekonomi? Här kan du inspireras av vad andra duktiga studenter har gjort vid Åbo Akademi, vid Aalto, i Uppsala, i Göteborg, i Lund, i Stockholm, i Linköping, på Linnéuniversitetet, i Umeå, i hela Sverige. Ibland kan organisationer ge förslag på vad de tycker vore intressanta uppsatser, exempelvis Timbro, Konkurrensverket. I den svenskspråkiga tidskriften Ekonomisk debatt hittar du vetenskapliga artiklar om nationalekonomi.
Kolada.se har mängder av information för svenska kommuner och regioner. Här kan du följa utvecklingen i respektive kommun och region över tid för att till exempel studera arbetsmarknadsfrågor, utbildningsfrågor och mycket annat (det finns drygt 6000 variabler).
Kolumner om nationalekonomi skrev jag i Åbo Underrättelser 2014-2017.
Konjunkturinstitutet (KI) gör prognoser som används som underlag för den ekonomiska politiken i Sverige.
Maddison Project Database har data på ekonomisk tillväxt, befolkning, inkomster. Tidsserierna är mycket långa, i vissa fall tillbaka till Jesu födelse.
Medlingsinstitutet i Sverige har data om löneutvecklingen månadsvis för olika branscher och sektorer. De har även lönerna för 429 olika yrken, även separat för män och kvinnor.
Minimum Set of Gender Indicators är FN:s data om skillnader mellan män och kvinnor. Här finns statistik inom fem områden: Economic empowerment; Education; Health and related services; Public life and decision-making och Human rights of women and girl children.
NASA har spännande data. Till exempel har de tagit fram ett fattigdomsindex (Gridded Relative Deprivation Index, GRDI) som utöver vanliga mått även bygger på satellitdata, till exempel hur bebyggt området är och hur upplyst området är på natten. Indexet är på en extremt detaljerad nivå – varje kvadratkilometer på hela jordklotet – och kan användas för fattigdomsbekämpning. Det går att göra snygga kartor i R som visar fattigdomen; det är avancerat men det finns utmärkt hjälp på Youtube här.
National Bureau of Economic Research (NBER) samlar den bästa nationalekonomiska forskning i världen. Här kan du hitta idéer. Till exempel finns här The Digest, ett gratis nyhetsbrev som sammanfattar aktuell forskning på ett icke-tekniskt sätt. Det bästa av det bästa sammanfattas i Research Highlights.
Nationalräkenskaperna är en sammanställning av ett lands ekonomiska aktiviteter under ett år. Siffrorna för Finland ser du här och för Sverige här.
Nobelpriset i ekonomi har utmärkta sammanfattningar om de vassaste forskarna inom nationalekonomi. Här finns bland annat videoföreläsningar och populärvetenskapliga sammanfattningar av den forskning som belönats med priset. Till exempel kan du läsa mer om Card 2021 här (arbetsmarknad; naturliga experiment); Bernanke 2022 här (banker, finanskriser), Goldin 2023 här (kvinnor), Acemoglu 2024 här (tillväxt), Mokyr 2025 här (tillväxt).
Nordic Statistics database har data om de nordiska länderna i många olika områden (till exempel business, demography, economy, education, elections, environment, health, integration and migration, labour market och public finance).
OECD har makrodata över det mesta. Ett sätt att ladda hem data är via OECD Data Explorer, en videoguide här. På OECD finns en bra introduktionssida där du kan läsa mer om vilken slags forskning och data som finns inom respektive område: chemical safety; competition; corporate governance; corruption; development; digital; economy; education; employment; environment; finance; green growth and sustainable development; health; industry and entrepreneurship; innovation; insurance and pensions; investment; migration; public governance; regional, rural and urban development; regulatory reform; science and technology; skills; social and welfare issues; tax; trade.
Orbis Europe har detaljerad information om 130 miljoner företag i Europa. Här finns bland annat mycket detaljerade finansiella uppgifter om varje företag, ägandestruktur (styrelsen mm) och ESG-information (dvs environment, social and governence; alltså fakta om företagets hållbarhet). Du loggar in på Orbis med ditt vanliga ÅA-användarnamn och lösenord här. En informationsvideo om data hittar du här (39 min).
Our World in Data har data på makronivå om det mesta: demografi, hälsa, jordbruk, miljö, teknologi, fattigdom, levnadsvillkor, mänskliga rättigheter, väpnade konflikter, utbildning. Om du jobbar i R kan du ladda hem paketet owidR som ger dig direkt tillgång till bearbetade bra dataset (se även R-paket med användbara data nedan).
Penn World Table har data på makrovariabler som inkomster, produktion, “inputs” och produktivitet för 183 länder under perioden 1950-2019.
PIAAC bedömer och analyserar vuxnas färdigheter, till exempel deras förmåga att läsa, räkna och lösa problem. Data finns från cirka 40 länder. Här finns även bakgrundsfakta om varje person såsom utbildning, yrke, arbetade timmar och lön.
PIRLS (Progress in International Readling Literacy Study) visar trender och internationella jämförelser i fjärdeklassarens läsförmåga. Här finns även fakta om skolorna, lärarna, studenten och hemförhållanden. Här kan du till exempel se att läsförmågan just nu faller kraftigt (länk). På samma sida finns även länkar till andra internationella surveyundersökningar.
PISA Database har data om hur 15-åringar presterar i matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning. Här finns även andra data, till exempel olika indikatorer om elever, rektorer och föräldrar. PISA genomförs var tredje år.
Quarto är ett gratisprogram som du kan använda i RStudio. Med Quarto kan du publicera det du vill i flera olika format. Jag har använt Quarto för att göra den här e-boken, men du kan också skapa till exempel slides (exempel här) eller “posters” (exempel här). En samlingssida med tips om Quarto här. Hjälp finns också på Youtube; två bra lärare hittar du här och här.
R är ett program för att hantera och analysera data. Från och med 2024 använder vi R i kurserna. Via länken R kan du gratis ladda hem programmet till din egen dator (ett tips är att du installerar både R och RStudio). En utmärkt gratis bok som lär dig att programmera är R for Data Science (digital version här). Det vimlar såklart också av bra videor om R, till exempel här.
R-paket som ger dig data direkt in i R: Det blir allt vanligare att organisationer och myndigheter gör sina data tillgängliga direkt i R, i form av packages. Det här gör att du får in data direkt i R och slipper gå omvägen via andra källor. Exempel: owidR ger dig data från OurWorldinData; WDI ger dig data från Världsbanken; eurostat ger EU-data (till exempel sysselsättning, inflation, utbildning, brott, utsläpp); OECD hämtar data från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD); pxweb gör att du kan ladda hem från bland annat Statistikcentralen i Finland och SCB i Sverige [skriv:
install.packages("pxweb");library(pxweb);vignette(topic="pxweb"); här kan du sedan navigera interaktivt i en lista för att hitta vad du vill ha]; gravity ger dig data som du kan använda för att estimera gravitationsmodeller (handel mellan två länder med fakta om avstånd, frihandelsavtal, språk mm); peacesciencer ger data som lämpar sig för studier om fred- och konflikter (innehåller data om allianser, strategic rivalry, polarisering utifrån religion och etnicitet); vdem är varieties of democracy och innehåller indikatorer som har med demokrati och politik i världens länder (till exempel val, mänskliga rättigheter mm); democracyData ger data om demokrati, val, partier (till exempel regime type, democracy scores); Quandl gör att du får miljoner av finansiella och ekonomiska dataset direkt in i R (till exempel aktiepriser, optioner, makroekonomiska indikatorer); essurvey ger data från European Social Survey (ESS), alltså attityder i Europa; unvotes visar hur länder har röstat i FN genom historien; AER har cirka 100 dataset från kända studier (till exempel ett data som liknar David Cards studie om hur närheten till skola påverkar framtida lön), refugees är flyktingströmmar i världen sedan 70 år tillbaka.Skolverket i Sverige har data om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Finns data på skolnivå och över tid. Här finns för olika skolformer, till exempel grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildning.
SNS samlar aktuell samhällsforskning. Här finns bland annat fler än 100 lättlästa rapporter på aktuella teman i SNS Analys. Här finns även SNS Play där du kan se inspelade forskningsföreläsningar inom olika fält.
Stata är ett program för att – precis som R – hantera och analysera data. Fördelen med Stata jämfört med R är att det är enklare och mer intuitivt, nackdelen är att det är dyrt. Programmet finns installerat på ÅA:s datorer. Om du vill köpa ett eget Stata så finns information här. Ett halvår kostar cirka 50 euro. Kontrollera i så fall noga att du väljer en version som passar för dina behov. En spellista som lär dig programmet kan du se här.
Statista ger tillgång till data från marknads- och opinionsforskningsinstitutioner samt från näringslivsorganisationer och statliga institutioner. Enligt företaget har plattformen statistik på över 80 000 ämnen. [Om du inte kommer åt sidan så gå via Åbo Akademis bibliotek här].
Statistiska centralbyrån (SCB) är Sveriges motsvarighet till Statistikcentralen.
Statistikcentralen har flera avgiftsfria databaser, till exempel StatFin (omfattande samling över det finländska samhället och Finlands befolkning, till exempel brottslighet), Kommunernas nyckeltal (centrala nyckeltal om alla kommuner i landet), Paavo (data på postnummerområde om bland annat inkomster, boendestruktur och utbildningsnivå), databasen över invandrare och integration (centrala uppgifter om befolkningen med invandrarbakgrund och om den internationella flyttningsrörelsen), FN:s indikatorer för hållbar utveckling 1990-2021 (fakta om hur Finland klarar olika aspekter av dessa mål), Integration databas (omfattande information om invandrarbefolkningen i Finland), databasen Vägtrafikolyckor (uppgifter om vägtrafikolyckor samt deras påföljder), Traficoms statistikdatabas (statistik om transport och kommunikationer i Finland, såsom registreringar om fordon, körkort, resvanor mm). I princip samtliga dessa databaser har data på kommunnivå. På Statistikcentralen finns även nyttig lönestrukturstatistik; här kan du till exempel se lönen per yrke över tid och uppdelat mellan män och kvinnor (gå till fliken LÖNESTRUKTURSTATISTIK). Motsvarande data för Sverige hittar du här (gå även här till fliken lönestrukturstatistik).
The Global Innovation Index mäter årligen innovationerna i 133 länder och skriver om de senaste globala trenderna när det gäller innovationer.
The Global Repository of Income Dynamics (GRID) är en internationell databas med information om inkomstklyftor och inkomstutveckling. Just nu finns data från 13 länder: Argentina, Brasilien, Canada, Danmark, Frankrike, Italien, Mexiko, Norge, Spanien, Sverige, Storbritannien, Tyskland och USA – men fler länder kommer till inom kort.
The Global Sanctions Database (GSDB) innehåller data om nästan 1 500 sanktioner under åren 1950-2022. Här finns även fakta om huruvida sanktionen var framgångsrik eller inte.
The International Disaster Database (EM-DAT) har data på 22 000 katastrofer i världen från 1900 och framåt. Här finns detaljerade data på olika slags katastrofer (till exempel jordbävningar, tropiska stormar, översvämningar, torka, sjukdomsutbrott, industriolyckor osv), var och när katastrofer inträffade och hur många som påverkas (döda, skadade mm). Kräver att du registrerar dig gratis.
Trans-Atlantic Slave Trade Database har data på slavhandeln under perioden 1514-1866. Moderna motsvarigheter är, till exempel, data på trafficking; index på slaveri idag och barnarbete.
UCDP har uppgifter om alla världens krig, konflikter och fredsprocesser. Innehåller information om parterna i konflikter, förhandlingar och fredsavtal. Databasen är gjord av Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Här finns även Violence Early-Warning System, en databas med månatliga prognoser om politiskt våld.
UNCTADSTAT har data om internationell handel i varor och tjänster, ekonomiska trender, utländska direktinvesteringar, data om befolkningen och arbetskraften, informationsekonomin och annat.
UNECE har data för 50 länder om SDG (Sustaiable Development Goals); gender, transport, economy och forestry.
UNESCO har jämförbar internationell data inom områdena education, science, culture och communication.
UNHCR har statistik om flyktingar och migration. Mikrodata här. Du kan även få in data direkt i R genom att ladda paketet
refugees. Paketet innehåller 8 dataset, som bland annat visar alla flöden av flyktingar och asylsökande (år för år) från land A till land B sedan 70 år tillbaka.UNICEF har data om situationen för barn och kvinnor. Exempel på områden som du hittar data om här är child and adolescent health; climate change; early childhood development; education; gender equality; hiv/aids; migration; mortality; nutrition; poverty; protection.
United Nations University UNU-WIDER har flera databaser, till exempel World Income Inequality Database (WIID), Economic Transformation Database (ETD) och Government Revenue Dataset (GRD).
Vanhat tilastojulkaisut (Doria) ger dig historisk statistik (1870 och framåt) från Statistikcentralen: jord- och skogsbruk samt fiske, handel, utbildning, transport och turism, socialskydd, val, befolkning med mera.
Vipunen har data om utbildningen i Finland. Statistiken grundar sig på Statistikcentralens, Undervisning- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens uppgifter och register. Här finns statistik för utbildningen inom olika sektorer samt befolkningens utbildningsstruktur och studerandes socioekonomiska bakgrund.
Voitto+ är en finsk företagsdatabas med bokslutsinformation för 97 000 företag och koncerner. Finns på ÅA:s nätverk.
Världsbanken har omfattande data på landsnivå. Exempel på områden är agriculture & rural development; aid effectiveness; climate change; economy & growth; education; energy & mining; environment; external debt; financial sector; gender; health; infrastructure; poverty; private sector; public sector; science & technology; social development; social protection & labor; trade; urban development.
Word visar på tre minuter hur du ritar snygga figurer i Word. Titta även på uppföljaren här.
World Competitiveness Ranking rankar länder utifrån bland annat infrastruktur, institutioner och ekonomisk politik.
World Happiness Report har data på upplevd lyckonivå på landsnivå sedan 2005.
World Health Organization har statistik om hälsan in 194 länder. Några exempel på vad du hittar här: air pollution; child health; dementia; life expectancy and causes of death, health workforce; malaria; mental health; nutrition; road safety, tobacco control; women and health.
World Inequality Database har data om inkomster och klyftor på landsnivå och över tid. En annan sajt där du hittar tydliga data på GINI för alla länder 1960-2021 hittar du här.
