13 Tillväxt för proffs
(där du lär dig moderna teorier om tillväxt och utforskar tillväxtens konsekvenser)
I det förra kapitlet lärde du dig grunderna om ekonomisk tillväxt. Du lärde dig bland annat att resurser och teknologi styr hur snabbt ekonomin växer: vi kan bli rikare genom att fler händer och mer kapital sätts in i produktionen, men vi kan också öka produktionen genom att använda befintliga resurser på ett smartare sätt. Men hur gör man egentligen för att “använda befintliga resurser på ett smartare sätt”? Vad är det som gör att vissa länder hittar sätt att jobba smartare medan andra länder trampar på samma ställe år efter år? I det här kapitlet ska vi gå igenom den endogena tillväxtteorin och den institutionella tillväxtteorin, två moderna modeller som kan hjälpa dig att förstå inkomstskillnader mellan länder. I slutet av kapitlet ska vi även undersöka hur ekonomisk tillväxt påverkar lyckan i samhället och vår miljö.
13.1 Endogen tillväxtteori
Med tillväxtbokföring kunde vi dela upp den ekonomiska tillväxten i ett land i tre delar: hur mycket som beror på mer arbete, hur mycket som beror på mer kapital (maskiner, byggnader mm) och hur mycket som beror på bättre teknik. I Tabell 12.2 såg vi till exempel att den teknologiska utvecklingen gick i rekordfart i Japan mellan 1950 och 1973. Det gjorde att landet snabbt blev ett av världens rikaste.
Men varför ökade just Japans tekniska kunnande så mycket, och varför just under den här perioden? Att förstå vad som leder till teknologisk utveckling är i själva verket extra viktigt. Den neoklassiska tillväxtmodellen säger visserligen att din inkomst också kan växa genom att du 1) jobbar fler timmar, eller 2) sparar och investerar en allt större del av din inkomst i nytt kapital - men dygnet har bara 24 timmar och du kan inte investera mer än 100 procent av din inkomst. Därför finns det en gräns för hur mycket tillväxt du kan få från mer arbete och mer kapital. Teknologin däremot verkar inte ha någon övre gräns; människan hittar ständigt på nya sätt att utnyttja våra resurser på ett smartare sätt. På lång sikt är det alltså bara teknologisk utveckling - att lära sig att använda resurserna smartare - som kan driva fortsatt ekonomisk tillväxt årtionde efter årtionde.
Den endogena tillväxtteorin tittar på just detta: Vad är det som gör att land A lyckas förbättra sin teknologi medan land B misslyckas? Eller med andra ord: Vad är det som krävs för att däckbytet i Formel 1 ska gå snabbare och kassörskorna få mera gjort på jobbet? Den stora slutsatsen från teorin är att det är utbildning som driver fram teknologiska förbättringar. En person som har pluggat är, enligt teorin, helt enkelt mer benägen att kunna lista ut hur man kan göra saker på ett smartare sätt.
Att satsa pengar på utbildning och forskning är alltså en av nycklarna till teknologisk utveckling. Humankapital är ett sammanfattande ord för din utbildning och dina färdigheter. Men hur gör man i praktiken för att fler ska välja att plugga? Låt oss kort skapa en förenklad låtsasvärld över valet att plugga eller inte plugga. Väldigt grovt uttryckt så har du två vägar att gå genom livet. Du ser dem i följande figur:
Den röda kurvan visar dina inkomster under livet om du går ut i yrkeslivet redan i dag. Om du i stället lägger tre år på att plugga vid Åbo Akademi (och lyckas ta din examen) så kan du förvänta dig inkomster enligt den gröna linjen. Nackdelen med att plugga är alltså att du under studietiden går miste om den inkomst som du skulle ha haft om du inte hade pluggat. Men det finns också en ekonomisk fördel med att plugga: Från år 2029 och framåt har du en mycket högre lön än du skulle ha haft om du inte hade pluggat.
Så lönar det sig att plugga? Det avgörs enligt den här modellen av om området B är större än området A. En politiker som vill att fler i landet ska plugga kan alltså (åtminstone enligt vår teori) göra området B så stort som möjligt jämfört med området A. Kan du själv hitta på åtgärder som åstadkommer detta? Till höger ser du vad studenterna svarade i fjol.
Hur får man fler att plugga vidare? (enligt fjolårets kursdeltagare): “Höjt studiestöd”, “lägre ränta på studielån”, “snabbare studier”, “sänkta skatter på höga inkomster”, “höjd pensionsålder”, “ökad lönespridning”, “billigare studentluncher”.
Lönar sig universitetetsstudierna?
I Figur 4.1 såg vi att finländare med universitetsexamen tjänade betydligt mer än de utan. Vid en första anblick kan man kanske därför tro att en examen är en jackpott som automatiskt leder till en hög inkomst - men förstår du varför den slutsatsen förmodligen inte är helt rätt?
Tänk dig återigen vägen i skogen i Figur 1.1. Du valde vägen med universitet, medan din kompis den utan. Var det verkligen bara slumpen som gjorde att ni gick olika vägar genom livet? Kanske hade du toppbetyg på gymnasiet, medan din kompis knappt blev godkänd. Om du om 20 år tjänar tre gånger så mycket som din kompis, behöver det inte nödvändigtvis bero på att du har den universitetsexamen som din kompis saknar. Det kan lika gärna vara så att ni var olika redan på gymnasiet.
Så hur kan vi då mäta hur en högre examen faktiskt påverkar våra inkomster? En metod är matchningsanalys, som vi använde redan i det förra kapitlet.
Principen är lika enkel som genial: För varje person med universitetsexamen letar datorn upp en jämförelseperson som inte har en examen, men som i övrigt är helt helt “identisk”. Om du till exempel är en kvinna född 2004, med gymnasiebetyget 8,1, uppvuxen i Helsingfors och med lågutbildade föräldrar, så plockar datorn fram en annan jämngammal kvinna från Helsingfors som också hade betyget 8,1 och lågutbildade föräldrar - men som till skillnad mot dig inte har en universitetsexamen. Skillnaden i inkomst mellan er två blir då vår uppskattning av utbildningens faktiska effekt på inkomsten. På några sekunder gör datorn denna analys för alla personer i Finland som har en examen från ett universitet. I följande tabell kan du se hur resultaten blev i Finland år 2023:
| Variabelmatchning | Skillnad i årsinkomst (€) |
|---|---|
| Ingen matchning (råskillnad) | +18 743 euro |
| Matchning på ålder | +17 858 euro |
| + Matchning på bostadsort | +17 267 euro |
| + Matchning på kön och etnicitet | +18 378 euro |
| + Matchning på familjesituation | +17 482 euro |
För att göra tabellen ovan plockade jag fram information om samtliga personer som bodde i Finland i slutet av år 2023. Jag slängde därefter bort alla individer som var yngre än 25 eller äldre än 65. Resultatet blev en lista på knappt 3 miljoner finländare i yrkesverksam ålder, varav 41,8 procent hade någon form av högre examen.
På raden “Ingen matchning (råskillnad)” ser du att personerna med en högre examen hade i snitt 18 743 euro mer i årsinkomst än de som inte hade en högre utbildning (€51 418 vs €32 675). På nästa rad i tabellen har jag i stället jämfört årsinkomsten mellan personer som hade en högre examen med personer som inte hade en högre examen men som var lika gamla. Som du ser minskar detta skillnaden med nästan en tusenlapp. En tolkning är att de med en högre utbildning ofta är äldre än de som saknar en högre utbildning, och äldre brukar ju tjäna mer än yngre av andra orsaker (till exempel för att de ofta har mer arbetslivserfarenhet).
För varje rad jämför jag sedan personer som är allt mer lika, och på den sista raden jämför jag högutbildade med lågutbildade som är lika gamla, bor i samma kommun, har samma kön och etnicitet och modersmål och samma familjesituation och lika många barn. Även här kvarstår det mesta av skillnaden i årsinkomst mellan grupperna. Att högutbildade tjänade så mycket mer än lågutbildade i Finland år 2023 verkar alltså inte bero på att de är äldre eller bor i kommuner där lönerna är extra höga. Det förefaller som att det kan vara din examen i sig som leder till en betydligt högre inkomst.
En intressant fråga är varför arbetsgivare vill betala så mycket mer pengar till den som har en universitetsexamen. Många nationalekonomer tror att det beror på att utbildningen faktiskt gör dig mer produktiv. Enligt den här humankapitalteorin lär du dig saker under dina tre studieår som gör dig “bättre” – och företagen är därför redo att belöna dig med en fet lön. Det finns flera mönster som gör att det är rimligt att tro att utbildning gör dig mer produktiv. För det första brukar länder som satsat mycket på utbildning också ha hög teknologisk utveckling. För det andra visar den så kallade Flynneffekten att resultaten på IQ-tester har stigit under en lång period och över stora delar av världen. En möjlig förklaring är att utbildningen har byggts ut just under den här tidsperioden. Nationalekonomer brukar därför vara stora fans av utbildning. Ekonomen Gregory Mankiw har sagt att skillnader i utbildningsnivå mellan länder kan förklara mycket av skillnaden i levnadsstandard mellan olika länder.
Å andra sidan finns det också ekonomer som menar att en högre utbildning inte nödvändigtvis gör dig smartare eller mer kompetent. Enligt signaleringsteorin, som vi tog upp här, är universitetet bara ett sätt för dig att signalera åt arbetsgivare att du har vad som krävs. Det är alltså inte utbildningen i sig som gör dig mer produktiv, utan att du redan innan studierna hade egenskaper – som ambition, förmåga och motivation – som arbetsgivare värdesätter. Universitetet kan alltså ses som ett sätt att visa dessa egenskaper till arbetsgivare, snarare än att skapa nya.
13.2 Institutionell tillväxtteori
Det ekonomiska tillväxten de senaste 200 åren har förändrat världen i grunden. Sydkoreaner är i genomsnitt 32 gånger rikare än de var 1950, rumänier är 20 rikare, kineser 16 gånger rikare. Dock finns det också länder som har stagnerat eller till och med blivit fattigare. Figur 13.1 avslöjar ett spännande mönster. Den horisontella axeln visar BNP per capita i landet år 1950, medan den vertikala axeln visar motsvarande siffror i dag. Titta exempelvis på Botswana som du ser längst upp i figuren. Ökningen i välstånd har här varit remarkabel: Från 1 300 dollar år 1950 till 15 000 dollar år 2016. Den makalösa tillväxten i Botswana har förmodligen förändrat livsvillkoren på ett sätt som nästan är svårt att föreställa sig.
Men leta nu upp Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken i figuren. Du hittar dem nästan längst ner i figuren. De här är grannländer till Botswana - och de var i princip exakt lika rika som Botswana år 1950. Notera dock att BNP per capita har minskat i dessa två länder jämfört med år 1950. Hur är detta möjligt?
Det kan inte vara frågan om konvergens, för de tre länderna var ju ungefär lika fattiga år 1950. Botswana har visserligen satsat mer på utbildning och lägger en större andel av sitt BNP på att investera i nytt kapital – men skillnaderna är inte tillräckligt stora för att kunna förklara varför människorna i Botswana numera är hela 25 gånger rikare än de i grannländerna.
Så varför är vissa länder fortfarande så fattiga – trots att de har investerat för framtiden (på recept från den neoklassiska tillväxtteorin) och byggt ut utbildningen i landet (på recept från den endogena tillväxtteorin)? Den institutionella teorin betonar att vissa grundläggande faktorer är ett absolut måste för att tillväxtmotorn överhuvudtaget ska kunna starta. Utan dessa åtgärder kommer landet förbli fattigt, även om man gör exakt de saker som övriga tillväxtteorier rekommenderar. Så vilka är då de villkor som enligt den institutionella teorin måste finnas på plats för att ekonomisk tillväxt ska kunna ske? Tre faktorer verkar utmärka nästan alla länder som fått igång sin tillväxt: stabilitet, fungerande marknader och likhet inför lagen.
Stabilitet är ofta en förutsättning för välstånd. Såklart blir du mindre benägen att satsa på smarta företagsidéer om landet är ett laglöst rövarsamhälle där allt kan tas ifrån dig. Institutionerna i landet har en nyckelroll; rättsväsendet, äganderätten, statens roll i samhället och sociala normer är livsviktiga. Ta exempelvis Argentina, som var ett av världens rikaste länder i början av 1900-talet. Sedan dess har landet rasat i välfärdsligan. Så vad gick snett i Argentina? En ledtråd är att Argentina tvingades genomleva militärkupper under följande år: 1930, 1943, 1955, 1962, 1966 och 1976. Hand upp alla som tror att det här har varit gynnsamt för ekonomin i Argentina.
Viktigt är också fungerande marknader. Marknader har, trots sina brister, visat sig vara ett bra sätt för länder att uppnå ekonomiskt välstånd. Är politiken utformad så att det lönar sig att skapa något? Underlättar staten entreprenörskap? Och tror du att de 220 dagar du måste vänta för att få starta ett företag i Venezuela är positivt eller negativt för deras ekonomi? För att förstå varför ett land blir fattigt eller rikt måste du alltså förstå hur marknadsmekanismen avgör produktion och fördelning. Allt detta lärde du dig i den första halvan av den här boken.
Likhet inför lagen har också visat sig vara en förutsättning för ekonomiskt välstånd. Före 1800 – och fortfarande i många länder – fanns tydliga hierarkier: Män bestämde över kvinnor, herrefolk över tjänare, rika över fattiga, vita över svarta. Du var fastfrusen och fick aldrig göra ett försök. Exempelvis avskaffades skråväsendet i Finland 1809 och i Sverige 1846. Skråväsendet var ett byråkratiskt system med regler om vem som fick arbeta inom olika yrken. Här specificerades till exempel hur många sockerbagare som fick verka i en stad och vilka slags bullar som en sockerbagare fick baka. Privilegierna var ärftliga; först när den gamle sockerbagaren dog fick en ny ta över. Blivande företagare hade med andra ord en lång och besvärlig väg att vandra.
Att vi blev rika berodde alltså, enligt den institutionella teorin, på en politisk och sociologisk förändring, att vi blev lika inför lagen och inför varandra. Plötsligt fick fler människor chansen att göra saker bättre. Det går helt enkelt ofta väldigt bra när väldigt många människor får chansen att testa saker – utan att stoppas av polisen, lagen eller fördomar. Tidigare stoppades du – för att du var kvinna, fattig, utlänning eller saknade ett tillstånd. Sedan början av 1800-talet har allt fler människor på jorden fått chansen. Upptäckten som förändrade allt var att vanliga människor är kreativa.
den endogena tillväxtteorin menar att utbildning är tricket för att få igång den teknologiska utvecklingen
den institutionella tillväxtteorin menar att vissa basala institutioner är ett måste för att ett samhälle överhuvudtaget ska fungera ekonomiskt; avgörande är bland annat välfungerande marknader, tydliga äganderätter, stabilitet och en vilja till öppenhet och samarbete.
Data: Äganderättens betydelse för välståndet
Låt oss nu undersöka hur viktig äganderätten faktiskt är för ekonomiskt välstånd. Men hur gör man det? Finland är rankat etta i världen när det gäller äganderätten. I inget annat land i världen är din egendom bättre skyddad än i Finland. Längst ner på listan ligger Haiti och Kongo. Här är risken störst att din egendom tas ifrån dig godtyckligt. Men är det verkligen den urstarka äganderätten i Finland som har gjort oss så mycket rikare än haitierna och kongoleserna? Det finns ju hundratals andra skillnader mellan Finland och Haiti och Kongo som kanske i själva verket är förklaringen till att vi är rika och de är fattiga!
Hela rankningslistan på äganderätter kan du se här.
Det här är samma klassiska utmaning som vi ställs inför inom all forskning. Vi diskuterade problemet i Avsnitt 4.1, och visade hur man kan komma runt problemet när du vill mäta hur din inkomst senare i livet bero på huruvida du krigat i Vietnam, skaffat dig en högre utbildning eller fått barn. Exakt samma typ av metod kan vi nu använda för att undersöka äganderättens betydelse för välståndet.
Acemoglu m.fl. (2001) hittade ett genialt sätt att mäta sambandet. Idén var i själva verket så bra att den bidrog till att Acemoglu fick Nobelpriset i ekonomi 2024. (Om du vill kan du läsa mer om hans forskning i fliken För dig som vill veta ännu mer längst ner i kapitlet). Acemoglu grävde djupt i historien och upptäckte att äganderätterna i dagens afrikanska länder delvis beror på ett slumpmässigt förhållande under kolonialtiden för hundratals år sedan. Forskarna upptäckte nämligen att européerna struntade i att bygga upp fungerande äganderätter i områden där farliga sjukdomar, främst malaria, florerade. För varför bygga upp fungerande institutioner på platser där få européer vågade bosätta sig? I grannområdet, med mindre sjuklighet, flyttade fler kolonisatörer in och därför var det värt att bygga upp institutioner i dessa områden. Förekomsten av sjukdomar, som kan avläsas i historisk statistik över dödstal under kolonialtiden, visar sig ha en stark koppling till ekonomiskt välstånd i dag. Där sjukdomarna var som farligast för européerna hittar vi än i dag dysfunktionella ekonomiska system och de fattigaste länderna. Där är korruption och rättsosäkerhet som störst.
I tabellen nedan ser du resultaten från Acemoglu m.fl. (2001):
| Hög dödlighet på 1800-talet | Låg dödlighet på 1800-talet | Skillnader | Slutsats | |
|---|---|---|---|---|
| Log BNP per capita 1995 (dollar) | 6.5 | 8.5 | -2 | Svaga äganderätter leder till lägre BNP |
| Risk att få egendom beslagtagen 1995 | 8 % | 4 % | +4 |
Tabell 13.2 visar att områden där europeiska kolonisatörer löpte stor risk att dö av farliga sjukdomar i dag, 200 år senare, är fattigare än områden där dödligheten var låg. Vi ser också att äganderätten är starkare i områden där de dödliga sjukdomarna var färre, troligen för att fler européer bosatte sig här och införde äganderätter. Acemoglu m.fl. (2001) hävdar att detta visar att fungerade äganderätter är en viktig förklaring till ekonomiskt välstånd.
13.3 Tillväxten och lyckan
Till slut en brasklapp: Är ekonomisk tillväxt verkligen något att sträva efter? Vi har tidigare sett att människor i länder med högt BNP lever längre och mer bekväma liv, men är de också lyckligare än människor i fattiga länder? Kort sagt: Blir man lycklig av pengar? I klippet nedan filosoferar Noel Gallagher, sångare i Oasis, kring lycka och pengar.
Men låt oss i stället titta på data. Följande figur visar sambandet mellan BNP per person och tillfredställelse med livet. Vilka slutsatser drar du från figuren?
Vi ska här se på en intressant paradox. Vissa studier pekar nämligen på 1) att rika människor just nu i snitt är lyckligare än fattiga människor (precis som i figuren ovan), men dessutom 2) att din farmor som ung var ungefär lika lycklig som du är just nu. Hur går det här ihop? Den första punkten tyder ju på att pengar gör dig lycklig – men hur kunde i så fall din farmor vara lika lycklig som du trots att hon var mycket fattigare? Det här kallas för lyckoparadoxen. Ett alternativt sätt att tänka på lyckoparadoxen är att jämföra ett fotografi med en film. När vi fryser tiden – som på ett fotografi – så är de rika i snitt lyckligare än de fattiga. Om vi däremot tittar över tid – som på en film – så är det som att pengar inte längre påverkar hur lyckliga vi blir.
Varför uppstår lyckoparadoxen? Tänk dig att du får välja mellan två karriärer. Om du tar det röda pillret får du ett jobb med lönen 4 000 euro medan alla andra tjänar 4 500 euro. Om du tar det blå pillret får du i stället 3 900 euro och de andra får 3 600 euro. Vilket piller tar du? Överraskande många föredrar det senare alternativet. Det som påverkar oss är alltså inte bara hur vi har det själva, utan också hur mycket vi har jämfört med andra. Om din farmor tillhörde de fattigaste i Finland som ung och du också tillhör de fattigaste, så spelar det inte så stor roll att du rent krasst har mycket mer pengar än din farmor. Det kan vara din position på rankningen som avgör din lycka, inte nödvändigtvis pengarna i sig.
Så hur funkar då världen? Blir vi lyckligare av pengar? I en övningsuppgift i slutet av kapitlet får du själv undersöka sambandet mellan pengar och lycka.
13.4 Tillväxten och miljön
En annan invändning mot ekonomisk tillväxt är att den leder till sämre miljö. Följande figur sammanfattar vad forskarna tror om sambandet mellan BNP och olika typer av utsläpp.
Diagrammet längst till vänster i Figur 13.2 visar att många typer av utsläpp går ner när landet blir rikare, såsom bly i sjöarna. Du kan tänka på “ren miljö” som en vara. När du blir rikare vill du unna dig en renare miljö på samma sätt som du unnar dig bättre mat. I mitten ser du att en gigantisk utmaning för framtiden: ju rikare landet blir, desto mer koldioxid verkar släppas ut. Och koldioxid leder ju till global uppvärmning.
Många slags utsläpp följer dock mönstret längst till höger. Här ökar först utsläppen när landet blir rikare, men efter en viss inkomstnivå vänder utsläppen och miljön förbättras när vi blir ännu rikare.
Att mäta hur sambandet mellan BNP och utsläpp ser ut är av största vikt. Leder ekonomisk tillväxt till minskade utsläpp, som i den vänstra figuren, eller till ökade utsläpp, som i den mittersta? Eller är sambandet mer komplicerat, som i den högra? Exakt vid vilken inkomstnivå vänder i så fall utsläppen nedåt? Om Finland till exempel befinner sig till vänster om vändpunkten så kommer ju ökad tillväxt leda till att utsläppen förvärras. Om vi däremot befinner oss till höger om vändpunkten så kommer ekonomisk tillväxt leda till minskade utsläpp i framtiden.
I en övningsuppgift i slutet av kapitlet får du på egen hand undersöka hur sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av CO2 faktiskt ser ut.
den neoklassiska tillväxtteorin säger att ett land tillfälligtvis kan bli rikare genom att satsa mer på investeringar i nytt kapital, men att varaktig tillväxt endast kan ske genom teknologisk utveckling, det vill säga att vi lyckas skapa mer med givna resurser.
den endogena tillväxtteorin menar att utbildning är tricket för att få igång den teknologiska utvecklingen
den institutionella tillväxtteorin menar att vissa basala institutioner är ett måste för att ett samhälle överhuvudtaget ska fungera ekonomiskt; avgörande är bland annat välfungerande marknader, tydliga äganderätter, stabilitet och en vilja till öppenhet och samarbete.
Övningsuppgifter
I det här kapitlet har du lärt dig varför vissa länder blir rika och andra fattiga. Du har också undersökt sambandet mellan tillväxt, lycka och miljö. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!
Tillväxten och lyckan
Är det sant att ekonomisk tillväxt inte leder till ökad lycka i världen? Du ska nu analysera frågan. Följande karta visar sambandet mellan BNP per capita och tillfredsställelse med livet.
- Klicka på Table. År 2024 var världens lyckligaste land , medan landet med den olyckligaste befolkningen var .
- Den så kallade lyckoparadoxen säger att
- Förklara, med egna ord, vad som kan vara förklaringen till att lyckoparadoxen uppstår.
- Du ska nu undersöka om lyckoparadoxen verkligen existerar. Är det för det första sant att rika människor är lyckligare än fattiga? Klicka på Chart i figuren. Figuren visar att år 2024 var befolkningen rika länder är i genomsnitt tillfredsställda med livet än befolkningen i fattiga länder.
- Det återstår nu att undersöka huruvida ekonomisk tillväxt gör oss lyckligare. Klicka på Settings och markera Display average annual change. Välj ett startår och ett slutår genom att klicka på tidsaxeln. Figuren kommer nu att visa hur “lyckan” i respektive land har förändrats beroende på hur mycket rikare landet har blivit under perioden. I den övre högre kvadraten ligger alltså de länder som har blivit både rikare och lyckligare under perioden och i den nedre högra kvadraten hittar du de länder som blivit både rikare och olyckligare. Existerar lyckoparadoxen enligt din studie?
- Varför tror du själv att Finland ligger i topp på lyckolistan, fastän vi just nu bland annat har högst arbetslöshet i Europa och har samma BNP per capita i dag som år 2007?
- Inom lyckoekonomi studerar man närmare vad som leder till lycka. Micael Dahlen är professor vid Handelshögskolans Center for Wellbeing, Welfare and Happiness”* i Stockholm, där man forskar om samhället, framtiden, konsumentbeteenden och människans jakt på lycka. Här ett klipp (1 minut) där Micael berättar lite mer:
- Notera att “paradox” betyder “något motsägelsefullt”. I den här frågan ska du alltså förklara det märkliga fenomenet att a) rika länder i snitt är lyckligare än fattiga länder och b) när ett land blir rikare verkar människorna i landet inte bli lyckligare. Hur kan a och b existera samtidigt?
- Här verkar det finnas ett tydligt, positivt samband: Lyckan är generellt sett högre i rika länder än i fattiga.
- Här verkar sambandet mindre tydligt. Det finns visserligen många länder där lyckan ökat när landet har blivit rikare - men det finns nästan många länder där lyckan sjunkit när landet blivit rikare. Min slutsats är därför att lyckoparadoxen faktiskt verkar ha existerat under perioden 2011-2024.
Tillväxten och CO2-utsläppen
I den här övningsuppgiften ska du på egen hand undersöka sambandet mellan BNP och utsläppen av koldioxid. Följande karta visar sambandet mellan BNP per capita och CO2-utsläppen under perioden 1750-2022.
- Klicka på Table. Landet där invånarna i snitt just nu släpper ut mest CO2 är , medan landet med minst CO2-utsläpp per invånare är .
- Klicka på Chart. Länder med högt BNP per capita släpper i snitt ut CO2 per person än länder med lågt BNP per capita.
- Du ska nu undersöka om ekonomisk tillväxt leder till mer CO2-utsläpp. Klicka på Settings och markera Display average annual change. Välj startåret 1990 och slutåret 2022 genom att klicka på tidslinjen. Figuren kommer nu att visa hur CO2-utsläppen i respektive land har förändrats beroende på hur mycket rikare landet har blivit under perioden. I den övre högre kvadraten ligger alltså de länder som har blivit både rikare och ökat sina CO2-utsläpp under perioden och i den nedre högra kvadraten hittar du de länder som blivit både rikare och minskat sina CO2-utsläpp. Vilka slutsatser drar du om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och CO2-utsläppen?
- Enligt vissa teorier, se Figur 13.2, ser sambandet mellan BNP per capita och miljöutsläpp ut som ett uppochnervänt U. Det betyder att utsläppen ökar när ett fattigt land blir rikare, men att utsläppen minskar när ett rikt land blir rikare. För musen över de olika regionerna i figuren [Africa, Asia, Europe och så vidare]. Verkar det som att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och CO2-utsläppen ser olika ut i fattiga och rika delar av världen?
- Pugel (2016) menar att problemet med global uppvärmning kan lösas till en kostnad av cirka 2 procent av BNP per år, men det har hittills varit politiskt omöjligt att införa de nödvändiga ekonomiska ingreppen (till exempel en skatt på CO2-utsläpp). Varför, tror du, är det så svårt att införa en skatt på CO2-utsläpp?
1-5. Hur ekonomisk tillväxt påverkar utsläppen är självklart ett glödhett forskningssområde. I början av läsår 2 kan den som vill ta kursen miljöekonomi. Där får du lära det mer om såna här saker och mycket annat.
- De två senaste åren har nobelpriset i ekonomi gått till tillväxtforskare. Om du vill lära dig mer finns populärvetenskapliga sammanfattningar på svenska: hur institutioner formas och påverkar välstånd, 2024 och förutsättningarna för ihållande tillväxt genom teknologisk utveckling, 2025.
- Jag skrev en kolumn om entreprenörskap här.
- Matt Ridley förklarar lysande hur samarbete har lyft världen ur fattigdom:
- Ekonomisk tillväxt förändrar på sikt maktförhållandet mellan världens länder. Alla kurvor pekar på att Kina kommer att dominera världsekonomin under resten av din tid på jorden. Sju minuter om Kina med Sveriges tidigare finansminister Anders Borg här: