8  Men sidoeffekter som ignoreras?

(där du lär dig varför marknaden misslyckas med att rädda miljön)

Marknaden är inte alltid den felfria mekanism som säkerställer att varje vara och tjänst produceras i exakt rätt mängd. I det förra kapitlet konstaterade vi att marknaden inte fungerar optimalt i situationer där någon av aktörerna får överdrivet stor makt, såsom vid monopol och monopsoni. Kanske finns det ännu fler marknadsmisslyckanden? Följande bild visar vad jag stötte på när jag promenerade över Salutorget på väg till jobbet en söndagsmorgon i augusti:

Det verkar som att finländarna hade haft en rolig lördagsnatt - men kanske lite väl rolig? Dessa oönskade följder av finsk alkoholkonsumtion är exempel på negativa externaliteter. Detta innebär att samarbetet mellan säljare och köpare påverkar även en tredje part: när du (köparen) handlar sprit från Alko (säljaren) så går det även ut över mig. Om du endast tänker på dina egna intressen och inte beaktar att din alkoholkonsumtion orsakar dessa trista bieffekter som förmörkar mitt liv, så kommer du att dricka mer sprit än vad som vore önskvärt ur ett samhällsperspektiv. Med andra ord: Externaliteter gör att marknaden misslyckas. Exakt samma mekanism som ger upphov till nedskräpningen på Salutorget i Åbo ligger bakom många andra miljöproblem på jorden. Om du förstår externaliteter på djupet kan du därför också designa smart ekonomisk politik för att lösa världens miljöutmaningar. Det är temat för detta kapitel.


8.1 Externaliteter

Det finns många situationer där samarbetet mellan två parter har effekter även för människor som står utanför. I följande tabell har jag skrivit upp några exempel:

Negativa externaliteter Positiva externaliteter
alkoholmissbruk utbildning
rökning vaccinering
överanvändning av antibiotika parfym
luftföroreningar från industrier en fin trädgård
bråk hos grannarna bikupor nära jordbruksmarker
trafikstockningar vetenskapliga upptäckter
överfiske gatukonst
ditt eget exempel? ditt eget exempel?
Tabell 8.1: Exempel på externaliteter

Rökning är ett klassiskt exempel på en negativ externalitet. Preferenser, priser och inkomster avgör hur mycket cigaretter du väljer att köpa, vilket vi såg i Kapitel 6. Men om ditt bolmande också påverkar din omgivning negativt - tänk passiv rökning - och du också ignorerar dessa sidoeffekter när du beslutar om din cigarettkonsumtion - ja, då kommer du ju att röka olämpligt mycket. Eller tänk dig att du har vägt dina egna fördelar och nackdelar och kommit fram till att du ska äta antibiotika varje gång du blir förkyld. Risken är överhängande att du har glömt att väga in att din konsumtion också bidrar till att resistenta bakterier utvecklas, vilket gör att antibiotikan i framtiden blir verkningslös och att människor därför dör som flugor. Förstår du mina övriga exempel på negativa externaliteter - och kan du på egen hand hitta ett ännu bättre exempel för att komplettera tabellen?

På samma sätt finns också situationer där ett samarbete mellan två parter påverkar omgivningen på ett positivt sätt. Ett exempel på positiva externaliteter är utbildning. Att du skaffar dig en högre utbildning är nämligen inte bara gynnsamt för dig själv. Även din omgivning kommer att ha glädje av din kompetens. Till exempel kommer du förmodligen att lära upp dina kollegor på din framtida arbetsplats. Det är nästan som om de sitter osynliga på en stol bredvid dig just i detta ögonblick. Vissa menar till och med att högre utbildning leder till en djupare förståelse för demokrati och därför gynnar hela befolkningen. Även positiva externaliteter leder till ett marknadsmisslyckande. Tänk tillbaka på Ronja i Kapitel 1 som funderade över om hon skulle ta emot sin studieplats vid Harvard-universitetet. Kostnaden var dels terminsavgifterna på sammanlagt 120 000 euro, dels Prisma-lönen på 72 000 euro som Ronja inte längre får om hon i stället lägger sin tid på studier. Vi gissade att Ronja kommer att ta emot studieplatsen om hon bedömer att examen ger henne fördelar som är större än dessa kostnader på 192 000 euro. Men tror du på allvar att Ronja kommer att väga in att hennes Harvard-examen också gynnar hennes framtida arbetskamrater och demokratin i Finland?

I den högra kolumnen i tabellen ovan har jag skrivit in några fler exempel på positiva externaliteter. Att du till exempel vaccinerar dig mot covid-19 är inte bara bra för dig, utan också för människorna runt omkring dig. Förstår du mina övriga exempel - och kan du hitta på ett eget som är ännu bättre?

8.2 Effekterna av externaliteter

Vi ska nu undersöka i detalj hur marknaden påverkas av förekomsten av externaliteter. Låt oss ta marknaden för elsparkcyklar som exempel. För att göra det enklare kan vi anta att det råder fullständig konkurrens, att marknadspriset är 4:50 euro för att hyra en cykel i en kvart och att det säljs 1 000 sådana resor varje dag i Åbo. Enligt vår teori är 1 000 den perfekta nivån. Hur vet vi det? Tänk så här: Vid de allra flesta sålda resor har konsumenterna tyckt att tjänsten varit värd mer än 4:50 euro och företagens kostnader för dessa resor har varit lägre än 4:50. Men den allra sista resan som såldes – resan på marginalen – kostade exakt lika mycket att producera (4:50 euro) som kunden värderade den (4:50 euro). Det här innebär att ytterligare en resa – nr 1 001 – skulle kosta mer för företagen att ta fram än en potentiell kund skulle uppskatta resan. På motsvarande sätt vore det vansinnigt att producera färre än 1 000 resor – för då skulle det ju finnas konsumenter därute som skulle uppskatta ytterligare resor mycket högre än det skulle kosta för företagen att ta fram tjänsterna. Men i praktiken finns det ett problem: Längst till vänster i följande bild ser du en trist bieffekt av handeln med elsparkcyklar:

Figur 8.1: Marknaden och negativa externaliteter. Elsparkcyklar på en gata i Stockholm. Utsläpp från en fabrik. Löpande band där 10 kycklingar i sekunden mals levande.

Vissa användare slänger tydligen sina elsparkcyklar på gatan efter åkturen, vilket gör att synskadade och äldre drabbas negativt. Det som händer på marknaden för elsparkcyklar påverkar alltså inte enbart de som använder cyklarna och företagen som hyr ut dem, utan har också sidoeffekter för andra.

»Varje resa med elsparkcykel medför en kostnad på 2 euro för äldre och synskadade i form av olyckor!« dundrar intresseorganisationerna.

Här kommer samma app som du jobbade med i Kapitel 3, men här har jag också lagt in möjligheten att det kan finnas externaliteter. Kan du använda appen för att lista ut hur många resor som egentligen vore optimalt för samhället om du tar intresseorganisationernas uppgifter om externaliteten på allvar?









Externaliteter på marknaden: Lek med kurvorna tills du förstår hur det hänger ihop.

#| standalone: true
#| viewerHeight: 1400

if (!requireNamespace("shiny", quietly = TRUE)) install.packages("shiny")
if (!requireNamespace("ggplot2", quietly = TRUE)) install.packages("ggplot2")
if (!requireNamespace("plotly", quietly = TRUE)) install.packages("plotly")

library(shiny)
library(ggplot2)
library(plotly)

# Funktion för att hantera tomma textfält och konvertera dem till 0
safe_numeric <- function(value) {
  if (value == "" || is.na(value)) {
    return(0)
  } else {
    return(as.numeric(value))
  }
}

ui <- fluidPage(
  fluidRow(
    column(4,
           wellPanel(
             numericInput("supply_intercept", "Ange interceptet för utbudskurvan:", 2.5),
             numericInput("supply_slope", "Ange lutningen för utbudskurvan:", 0.002),
             numericInput("demand_intercept", "Ange interceptet för efterfrågekurvan:", 10.5),
             numericInput("demand_slope", "Ange lutningen för efterfrågekurvan:", -0.006),
             numericInput("externality", "Ange externaliteten (positiv för positiva, negativ för negativa):", 0),
             numericInput("x_max", "X-axelns maxvärde i figuren:", value = 2000),
             numericInput("y_max", "Y-axelns maxvärde i figuren:", value = 15),
             actionButton("update", "Uppdatera figuren och beräkningarna",
                          style = "color: white; background-color: #007bff; padding: 6px 12px; border: 2px solid #007bff; font-size: 14px;"),
             br(),
             tags$h5("Användarguide: Fyll i parametrarna ovan och klicka på 'Uppdatera figuren och beräkningarna' för att se resultatet. Observera att lutningen för utbudet måste vara positiv och att lutningen för efterfrågan måste vara negativ. Det 'optimala' utbudet visar hur kurvan ser ut om man tar hänsyn till företagens kostnader PLUS kostnaden för tredje part. Den 'optimala' efterfrågan i figuren visar hur kurvan ser ut om man tar hänsyn till konsumenternas nytta PLUS nyttan för tredje part.")
           )
    ),
    column(8,
           plotlyOutput("demandSupplyPlot"),
           br(),
           verbatimTextOutput("equilibrium"),
           verbatimTextOutput("optimalProduction"),
           verbatimTextOutput("inverseFunctions")
    )
  )
)

server <- function(input, output, session) {
  validatedInput <- reactiveValues(
    supply_intercept = 2.5,
    supply_slope = 0.002,
    demand_intercept = 10.5,
    demand_slope = -0.006,
    externality = 0
  )

  # Observer to update numeric inputs to 0 if empty
  observe({
    if (is.na(input$supply_intercept) || input$supply_intercept == "") updateNumericInput(session, "supply_intercept", value = 0)
    if (is.na(input$supply_slope) || input$supply_slope == "") updateNumericInput(session, "supply_slope", value = 0)
    if (is.na(input$demand_intercept) || input$demand_intercept == "") updateNumericInput(session, "demand_intercept", value = 0)
    if (is.na(input$demand_slope) || input$demand_slope == "") updateNumericInput(session, "demand_slope", value = 0)
    if (is.na(input$externality) || input$externality == "") updateNumericInput(session, "externality", value = 0)
    if (is.na(input$x_max) || input$x_max == "") updateNumericInput(session, "x_max", value = 0)
    if (is.na(input$y_max) || input$y_max == "") updateNumericInput(session, "y_max", value = 0)
  })

    observeEvent(input$update, {
  validatedInput$supply_intercept <- safe_numeric(input$supply_intercept)
  validatedInput$supply_slope <- safe_numeric(input$supply_slope)
  validatedInput$demand_intercept <- safe_numeric(input$demand_intercept)
  validatedInput$demand_slope <- safe_numeric(input$demand_slope)
  validatedInput$externality <- safe_numeric(input$externality)
  validatedInput$x_max <- safe_numeric(input$x_max)
  validatedInput$y_max <- safe_numeric(input$y_max)
})

    
    
    
    
  equilibrium <- reactive({
    supply_intercept <- validatedInput$supply_intercept
    supply_slope <- validatedInput$supply_slope
    demand_intercept <- validatedInput$demand_intercept
    demand_slope <- validatedInput$demand_slope

    if (supply_slope != demand_slope) {
      eq_x <- (demand_intercept - supply_intercept) / (supply_slope - demand_slope)
      eq_y <- supply_intercept + supply_slope * eq_x
      list(eq_x = eq_x, eq_y = eq_y)
    } else {
      list(eq_x = NA, eq_y = NA)
    }
  })

  optimal <- reactive({
    supply_intercept <- validatedInput$supply_intercept
    supply_slope <- validatedInput$supply_slope
    demand_intercept <- validatedInput$demand_intercept
    demand_slope <- validatedInput$demand_slope
    externality <- validatedInput$externality

    if (externality > 0) {
      # Positive externality: shift demand upwards
      adjusted_demand_intercept <- demand_intercept + externality
      opt_x <- (adjusted_demand_intercept - supply_intercept) / (supply_slope - demand_slope)
      opt_y <- supply_intercept + supply_slope * opt_x
    } else {
      # Negative externality: shift supply upwards
      adjusted_supply_intercept <- supply_intercept + abs(externality)
      opt_x <- (demand_intercept - adjusted_supply_intercept) / (supply_slope - demand_slope)
      opt_y <- adjusted_supply_intercept + supply_slope * opt_x
    }

    if (opt_x >= 0 && opt_y >= 0) {
      list(opt_x = opt_x, opt_y = opt_y)
    } else {
      list(opt_x = NA, opt_y = NA)
    }
  })

  output$equilibrium <- renderText({
    eq <- equilibrium()
    if (is.na(eq$eq_x) || is.na(eq$eq_y)) {
      "Jämvikt: Ingen skärningspunkt vid positiva värden"
    } else {
      paste("Jämvikt:", "\nPris:", round(eq$eq_y, 2), "\nMängd:", round(eq$eq_x, 2))
    }
  })

  output$optimalProduction <- renderText({
    opt <- optimal()
    if (is.na(opt$opt_x) || is.na(opt$opt_y)) {
      "Samhällsoptimal produktion: Ingen skärningspunkt vid positiva värden"
    } else {
      paste("Samhällsoptimal produktion:", "\nPris:", round(opt$opt_y, 2), "\nMängd:", round(opt$opt_x, 2))
    }
  })

  output$demandSupplyPlot <- renderPlotly({
    supply_intercept <- validatedInput$supply_intercept
    supply_slope <- validatedInput$supply_slope
    demand_intercept <- validatedInput$demand_intercept
    demand_slope <- validatedInput$demand_slope
    externality <- validatedInput$externality
    x_max <- safe_numeric(input$x_max)
    y_max <- safe_numeric(input$y_max)

    x <- seq(0, x_max, length.out = 100)
    y_supply <- supply_intercept + supply_slope * x
    y_demand <- demand_intercept + demand_slope * x

    if (externality > 0) {
      # Positive externality: shift demand upwards
      y_optimal_demand <- (demand_intercept + externality) + demand_slope * x
      y_optimal_supply <- y_supply
    } else {
      # Negative externality: shift supply upwards
      y_optimal_supply <- (supply_intercept + abs(externality)) + supply_slope * x
      y_optimal_demand <- y_demand
    }

    eq <- equilibrium()
    opt <- optimal()

       data <- data.frame(x = x, y_supply = y_supply, y_demand = y_demand,
                       y_optimal_demand = y_optimal_demand, y_optimal_supply = y_optimal_supply)
    data <- data[data$y_demand >= 0 & data$y_supply >= 0, ]

    p <- ggplot(data, aes(x)) +
      geom_line(aes(y = y_supply, color = "Utbud")) +
      geom_line(aes(y = y_demand, color = "Efterfrågan")) +
      geom_line(aes(y = y_optimal_supply, color = "'Optimalt' utbud"), linetype = "dotted") +
      geom_line(aes(y = y_optimal_demand, color = "'Optimal' efterfrågan"), linetype = "dotted") +
      labs(x = "Mängd (Q)", y = "Pris (P)") +
      theme_minimal() +
      scale_color_manual(name = "Kurvor:", values = c("Utbud" = "blue", "Efterfrågan" = "red",
                                                      "'Optimal' efterfrågan" = "green", "'Optimalt' utbud" = "orange")) +
      theme(legend.title = element_blank()) +
      coord_cartesian(ylim = c(0, y_max)) +
      geom_hline(yintercept = 0, linetype = "solid", color = "black", size = 0.5) +
      geom_vline(xintercept = 0, linetype = "solid", color = "black", size = 0.5)

    if (!is.na(eq$eq_x) && !is.na(eq$eq_y)) {
      p <- p +
        geom_point(aes(x = eq$eq_x, y = eq$eq_y), color = "purple", size = 3) +
        geom_segment(aes(x = eq$eq_x, xend = eq$eq_x, y = 0, yend = eq$eq_y), linetype = "dashed", color = "purple") +
        geom_segment(aes(x = 0, xend = eq$eq_x, y = eq$eq_y, yend = eq$eq_y), linetype = "dashed", color = "purple")
    }

    if (!is.na(opt$opt_x) && !is.na(opt$opt_y)) {
      p <- p +
        geom_point(aes(x = opt$opt_x, y = opt$opt_y), color = ifelse(externality > 0, "green", "orange"), size = 3) +
        geom_segment(aes(x = opt$opt_x, xend = opt$opt_x, y = 0, yend = opt$opt_y), linetype = "dashed", color = ifelse(externality > 0, "green", "orange")) +
        geom_segment(aes(x = 0, xend = opt$opt_x, y = opt$opt_y, yend = opt$opt_y), linetype = "dashed", color = ifelse(externality > 0, "green", "orange"))
    }

    ggplotly(p)
  })

  output$inverseFunctions <- renderText({
    supply_intercept <- validatedInput$supply_intercept
    supply_slope <- validatedInput$supply_slope
    demand_intercept <- validatedInput$demand_intercept
    demand_slope <- validatedInput$demand_slope

    supply_inverse <- if (supply_slope != 0) {
      paste("Q = (P -", supply_intercept, ")/", supply_slope)
    } else {
      "Utbudslinjen kan inte inverteras (lutning = 0)."
    }

    demand_inverse <- if (demand_slope != 0) {
      paste("Q = (P -", demand_intercept, ")/", demand_slope)
    } else {
      "Efterfrågelinjen kan inte inverteras (lutning = 0)."
    }

    paste("Utbud: ", supply_inverse, "\nEfterfrågan: ", demand_inverse)
  })
}

shinyApp(ui = ui, server = server)

Tänk på följande: I appen ovan har jag redan lagt in att det inversa utbudet beskrivs av uttrycket \(\small P_S=2,5+0,002Q\) och den inversa efterfrågan av uttrycket \(\small P_D=10,5-0,006Q\). Dessa marknadskrafter resulterar i ett jämviktspris på 4,50 euro och vid detta pris vill konsumenterna köpa 1 000 resor. Din intuition bör dock säga dig att det här är för många resor. Varje resa orsakar ju besvär för äldre och synskadade, på samma sätt som din alkoholkonsumtion på torget förmörkade min söndagspromenad.

Säkerställ: 1) Kan du formulera om uttrycken för att få fram utbudet \(\small Q_S=-1\,250+500P\) och efterfrågan \(\small Q_D=1\,750-166,7P\)?, 2) Kan du rita upp dessa kurvor för hand? Om du inte kan detta, så kolla upp hur man gör och lär dig detta innan du läser vidare.

För att ta reda på vilken mängd resor som vore optimal för samhället måste du inkludera den negativa externaliteten i dina beräkningar. Enligt intresseorganisationerna var den externa effekten 2 euro per resa. Använd nu menyn vid fältet “Ange externaliteten” för att lägga in “-2” och tryck därefter på den blå knappen för att uppdatera analysen. Datorn visar nu en ny kurva, som jag har kallat det ‘Optimala’ utbudet. Denna utbudskurva återspeglar både företagets kostnader OCH kostnaderna för tredje part. Med andra ord visar den hur utbudskurvan skulle se ut om företagen var tvungna att beakta alla kostnader som verksamheten medför. Den här kurvan ligger alltså alltid 2 euro högre än den ursprungliga utbudskurvan, som ju inte tog hänsyn till dessa negativa sidoeffekter. Eftersom den ursprungliga utbudsfunktionen var \(\small P_S=2,5+0,002Q\) innebär det att den nya måste bli \(\small P_S=4,5+0,002Q\).

Nu kan du beräkna den samhällsoptimala produktionen genom att sätta \(\small 4,5+0,002Q = 10,5-0,006Q\) och lösa ut Q. Lyckas du få fram att Q bör vara 750?

Titta återigen på figuren och försäkra dig om att du förstår varför 1 000 resor inte är det optimala antalet för samhället. Personen som hyr den 1000:e resan tycker att resan är värd 4:50 euro, men den totala kostnaden för resan är 6:50 euro (det vill säga 4:50 för företaget plus 2 euro i besvär för äldre och synskadade). Problemet är att bolagen Voi, Tier och Ryde inte har några incitament att ta hänsyn till dessa negativa sidoeffekter, vilket leder till att trafiken blir större (1 000 resor) än vad som är optimalt för samhället (750). Med andra ord misslyckas marknaden, och vi får för mycket av det som orsakar negativa externaliteter och för lite av det som ger upphov till positiva externaliteter.

8.3 Hur lösa miljöproblemen?

Att handla ger enorma fördelar för parterna på marknaden. Det ser vi till exempel på konsument- och producentöverskotten. Men produktionen kan också ge upphov till negativa externaliteter. Om du exempelvis säljer mediciner för cancersjuka barn (bra!) finns det en risk att förpackningarna hamnar i havet och skadar djurlivet (dåligt!). Kärnproblemet är att du ofta kan ignorera dessa sidoeffekter - det är en kostnad som du inte behöver bära själv. Så hur kan vi på bästa sätt lösa världens miljöproblem? Det här är en fråga som du får undersöka mycket mer på djupet om du läser en kurs i miljöekonomi. I kapitlet Mer nationalekonomi? kan du läsa mer om hur hela utbildningen i nationalekonomi ser ut och vad varje kurs innehåller. Intuitionen om miljöekonomi kan vi dock gå igenom redan här:

Lagstadgade förbud och kvoter

En första tanke kan vara att förbjuda alla verksamheter som ger upphov till negativa externaliteter. Men att resonera så här fyrkantigt leder dig ofta fel. Den optimala mängden av något är sällan 0; det vore ju till exempel osmart att förbjuda barncancermediciner bara för att förpackningarna ibland hamnar i havet. Och i fallet med elsparkcyklarna i Åbo, där den negativa externaliteten uppgick till 2 euro per resa, var den optimala mängden inte noll, utan 750 resor. Det är först när varje resa medför en negativ externalitet på 8 euro eller mer som ett förbud skulle vara optimalt.

Ett alternativ kan vara att införa en kvot på 750 resor, som beskrevs i Avsnitt 5.1. Även om en kvot begränsar handeln (vilket i det fallet är exakt vad vi önskade), kan det också skapa utmaningar. Föreställ dig till exempel att efterfrågan på elsparkcyklar plötsligt ökar, kanske på grund av en ökad vilja att använda transportmedel som inte släpper ut koldioxid, eller på grund av en höjd bilskatt. Det här innebär ju att den optimala mängden resor med elsparkcyklar ökar (pröva själv i appen att öka efterfrågan!), och då måste ju byråkraten snabbt höja kvoten. Eftersom marknadskrafterna ständigt förändras kommer det att vara hopplöst svårt för byråkraten att hela tiden styra marknaden mot rätt mängd.

Miljöskatter

Ett smartare sätt att tänka är att förändra incitamenten. Kärnproblemet är att företagen inte behöver “ta in” att varje resa orsakar en extra kostnad på 2 euro. Så hur kan vi tvinga företaget att ta hänsyn även till denna effekt på tredje part? Jo, genom att tvinga företagen att betala en skatt som är exakt lika stor som den negativa externaliteten. Grundtanken är helt enkelt att det måste kännas i plånboken för den som skitar ner. Eftersom Voi, Tier och Ryde nu måste betala en extra avgift 2 euro varje gång de hyr ut en elsparkcykel kommer företagen själva se till att producera den mängd som är optimal för samhället i stort.

Här kommer några aktuella exempel på hur nationalekonomer och politiker använder skatter och subventioner för att korrigera marknadsmisslyckanden:


Kom ihåg att teorierna säger att skatter dödar och subventioner uppmuntrar. För att se exakt hur stora effekterna blir måste du ut i verkligheten. Vad hände till exempel med elbilsförsäljningen i Tyskland när de tog bort subventionen och vad händer nu när den återinförs? Är det skillnader i subventioner som gör att 93% av nybilsförsäljningen i Norge består av elbilar medan motsvarande siffra bara är 54% i Finland och 10% i USA, eller finns det andra förklaringar? Vad tror du själv?

Handel med utsläppsrätter

En tredje metod att hantera miljöutsläpp är genom handel med utsläppsrätter. Grundidén är följande:

  1. Myndigheterna bestämmer hur mycket som totalt sett får släppas ut, till exempel 1 000 ton CO2.
  2. De skapar nu utsläppsrätter, till exempel 1 000 stycken, där varje rätt innebär ett tillstånd att släppa ut 1 ton CO2. Tillstånden delas därefter ut till företagen på valfritt sätt. Till exempel kan alla företag få lika många utsläppsrätter eller så kan stora företag tilldelas fler utsläppsrätter än små företag.
  3. Låt säga att ditt företag, Åbo Papper, får 100 utsläppsrätter. Det innebär att du utan kostnad får släppa ut 100 ton CO2.

Myndigheterna har dock samtidigt skapat en marknad där företag kan köpa och sälja dessa utsläppsrätter, med priser som styrs av utbud och efterfrågan. Miljövänliga företag som inte behöver alla sina utsläppsrätter kan därför sälja sina överskott till företag som har svårare att minska sina utsläpp. Detta leder till att utsläppen minskar framför allt där det är mest kostnadseffektivt, samtidigt som miljövänliga företag gynnas ekonomiskt.

En fördel med handelsbara utsläppsrätter jämfört med skatter är att systemet kan vara politiskt enklare att driva igenom. Miljöskatter påverkar ju alla företag negativt, medan handel med utsläppsrätter tvärtemot kan bli en guldgruva för miljövänliga företag. Den här typen av handel med utsläppsrätter (“Cap and Trade” på engelska) verkar därför bli det dominerande sätt med vilket världen tar sig an problemet med global uppvärmning, kanske vår tids viktigaste fråga. Här nedan ser du först en video som visar hur systemet fungerar och vilka utmaningarna är, därefter ser du utsläppen per person under perioden 1750–2023. Var är utsläppen störst? Ökar eller minskar utsläppen i Finland? Mitt tips är som alltid: Lek och utforska världen!



Lösningar enligt Coase-teoremet

Förutom att använda kvoter, miljöskatter och handel med utsläppsrätter finns det ett fjärde förlag för hur myndigheterna kan hantera problemet med externaliteter. Denna lösning innebär att inte göra någonting alls. Enligt det så kallade Coase-teoremet kan nämligen marknaden själv lösa miljöproblemen, men endast under vissa mycket specifika förutsättningar.

Följande liknelse hjälper dig förhoppningsvis att förstå Coase-teoremet: Du odlar vete och råg på ängarna utanför Åbo. Tvärs över ängen går också Helsingfors-tåget.

Problemet är att när tåget kör snabbare än 140 km/h bildas gnistor från rälsen och det händer att dessa gnistor tänder eld på din skörd. Flera gånger har du förlorat avsevärda summor, men järnvägsbolaget bryr sig inte ett smack. För dem är det viktigast att tågpassagerarna kommer snabbt till Helsingfors och de har inga incitament att sakta ner för din skull. Det som händer på tågmarknaden påverkar alltså dig som står utanför marknaden, ett klassiskt exempel på en externalitet. Du bönar och ber för att myndigheterna ska lösa problemet, kanske i form av en hastighetsreglering eller en statlig avgift som motsvarar de skador som tågtrafiken ger upphov till.

Ronald Coase (1910–2013) menade dock att marknaden själv kan hantera problemet, utan myndigheternas inblandning. Ungefär så här sa Coase:

“För samman den som orsakar externaliteten och den tredje parten och låt dom förhandla fram en lösning som gör alla nöjda. Givet att äganderätten är tydligt specificerad och transaktionskostnaden är noll, så kommer marknaden själv nå en effektiv lösning trots externaliteterna. Det här gäller oavsett vem som tilldelas äganderätten.”

Anta till exempel att det är tydligt att det är du som äger marken. I förhandlingen med VR kan ni säkert hitta en kompromiss som båda kan leva med. Om det är extremt viktigt för VR att köra snabbt kanske de kan betala dig några tusenlappar varje år för rätten att köra snabbt. Om det i stället vore VR som äger marken så kan ni säkert också komma överens. Om det är extremt viktigt för dig att ingen skörd brinner upp så kanske du kan betala VR en ersättning för att de ska köra långsamt genom åkern. Vem som äger ängen påverkar vem som får mest pengar, men i båda fallen borde ni kunna förhandla er fram till en lösning som tar hänsyn till externaliteten.

Myndigheternas stora uppgift blir alltså, enligt Coase, att säkerställa och skydda äganderätten. Det måste vara glasklart vem som äger ängen. Dessutom måste transaktionskostnaderna vara låga, vilket betyder att det måste enkelt för dig och VR att träffas, förhandla och skriva avtal. Givet tydliga äganderätter och låga transaktionskostnader borde parterna själva kunna förhandla sig fram till en lösning som gör alla nöjda.

Men fungerar Coase-teoremet i praktiken? Med andra ord: Kan marknaden lösa miljöproblemen utan att nationalekonomer och politiker lägger sig i? Till och med Coase själv var ytterst skeptisk. Kanske kan det fungera när miljöproblemet är tydligt och lokalt, till exempel om du bor granne med ett företag som dumpar avfall på din tomt. Det är ju uppenbart att du äger tomten (äganderätten tydligt specificerad) och du kan enkelt boka ett möte med fabriksledningen (transaktionskostnaden är nästan noll). Men numera är många miljöproblem luddiga och globala. Kina släppte år 2022 ut 11,2 miljarder ton CO2 i atmosfären. Men vem äger luften och hur ska alla som drabbas kunna sätta sig vid förhandlingsbordet med alla som släpper ut och komma överens om ett bindande avtal?

8.4 När priset saknas

Vi ska nu åka ut på en fisketur med min pappa och gå på en nyårsfest för att upptäcka ytterligare två fall där marknaden inte är så bra som vi först trodde.

Allmänna resurser. Under 1970-talet var pappas största hobby att fiska. Nästan varje kväll tog han båten ut på havet för att fiska gädda. Enligt honom själv tömde han stora delar av Stockholms skärgård på fisk. Ingen kunde ju hindra honom från att fiska. När jag i somras fiskade gädda i Östersjön fick jag nästan aldrig napp. De få fiskar som jag drog upp var föga imponerande. Mina fisketurer blev ofta misslyckade. Alla var besvikna och barnen grät.

Exempel på allmänna resurser: Min pappa tömmer Östersjön sommaren 1977

Kollektiva varor. På nyårsafton var jag på en stor fest. Jag struntade i att köpa med mig fyrverkerier, fastän jag älskar fyrverkerier. Iskallt räknade jag med att åtminstone några av de andra gästerna skulle ha med sig raketer och då skulle jag kunna njuta av deras fyrverkerier. Ingen kan ju hindra mig från att titta på himlen. Inför tolvslaget samlades alla gästerna ute på gården i mörkret. Barnen var förväntansfulla. Men det blev ett rejält fiasko: Nästan ingen av gästerna hade köpt fyrverkerier. De få pjäser som sköts upp var föga imponerande. Det blev en mycket trist start på det nya året. Alla var besvikna och barnen grät.

Exempel på kollektiva varor

Varför försvann gäddorna från Östersjön och varför blev det inga fyrverkerier? Det ska vi undersöka närmare nu. Låt oss börja med några definitioner som hjälper oss att tänka kring frågan. I följande tabell har jag delat upp varor utifrån två frågor: Är varan exkluderbar? Är varan rivaliserande?

RIVALISERANDE ICKE RIVALISERANDE


EXKLUDERBAR 		Privata varor

Ex: Kaffe, jordgubbar

Kan ta betalt, marknaden funkar		 Artificiellt begränsade varor

Ex: Musik, film

Kan ta betalt men MC=0 ger ineffektivt liten mängd


ICKE EXKLUDERBAR 		Allmänna resurser

Ex: Gäddor, frisk luft

Kan inte ta betalt + rivaliserande leder till överutnyttjande		 Kollektiva varor

Ex: Fyrverkeri, fyrar, e-boken

Kan inte ta betalt och därför tillverkas inte varan av marknaden
Tabell 8.2: Fyra typer av produkter

I den övre vänstra kvadraten finner vi privata varor, som kännetecknas av att de både är exkluderbara och rivaliserande. En kopp kaffe är ett typiskt exempel. Att kaffet är exkluderbart innebär att ASA-kaféet kan hindra dig att dricka utan att betala. Exkluderbarheten gör det möjligt för ASA-kaféet att ta betalt, vilket gör att marknaden ofta fungerar väl för dessa varor.

Men vad händer med varor som är icke-exkluderbara? När ingen kan hindras från att använda dem blir det i stort sett omöjligt att ta betalt. Varför skulle någon betala 10 euro för något som de kan använda fritt? Låt oss utforska dessa icke-exkluderbara varor lite närmare.

Allmänna resurser: Gäddorna som försvann

Varför försvann gäddorna från Östersjön, och hur kan vi lösa det? Allmänna resurser är icke-exkluderbara och rivaliserande. Tänk på fisket i Stockholms skärgård på 1970-talet. I praktiken kunde vem som helst fiska. Pappa kunde obehindrat åka ut varje kväll och fylla båten med gäddor. Fisket var dessutom rivaliserande: När pappa äter upp en gädda finns det ju en fisk mindre kvar för oss andra att fånga. Att en vara är rivaliserande innebär alltså att en persons konsumtion begränsar andras möjligheter att konsumera samma resurs. Men pappa hade inga ekonomiska incitament att begränsa sitt fiske för att bevara bestånden. Denna grundläggande problematik gör att också alla andra allmänna resurser, som rent vatten, ren luft, offentliga stränder, skogar och fjäll i allmän ägo, tenderar att överanvändas.

Så hur förhindrar vi överutnyttjande av allmänna resurser? Det finns mycket starka argument för statlig inblandning, såsom att begränsa fisket, införa fiskekort eller biltullar för att skydda miljön. Vissa ekonomer argumenterar dock för att allmänna resurser kan skyddas även utan statliga ingrepp. För att förstå detta kan vi besöka en äng utanför Åbo.

Allmänningens tragedi. Du bor i en liten by där många äger får som betar på byns gemensamma äng, “allmänningen”. Du överväger att skaffa ett får till. Fördelarna är att du får mer mjölk och ull, men nackdelen, att betet försämras, delas av alla bybor. Egoistiskt sett kan det därför vara fördelaktigt för dig att utöka din flock. “Om inte jag skaffar fler får, så kommer ju ändå grannarna att göra det”, tänker du kanske. Och eftersom alla resonerar likadant, får vi i slutändan en äng med så många får att betesmarken trampas sönder - och fåren svälter. Det är en tragedi.

Problemet här är bristen på incitament att vårda det gemensamt ägda. En lösning kan därför vara att privatisera resurserna, vilket skulle tvinga varje ägare att beakta alla kostnader av sina handlingar. Att överutnyttja marken skulle i så fall kännas fullt ut i din plånbok. Tidigare var det ju mest de andra byborna som fick betala för ditt ohållbara beteende. Icke-exkluderbarhet och därmed gratis användning beror ofta på avsaknaden av tydliga äganderätter. Om sjön ägs av någon, finns incitament att bevaka resursen och utforska andra användningar, såsom turism. På så sätt kanske man hade kunnat stoppa pappas plundring på 1970-talet.

Andra ekonomer, som Nobelpristagaren Elinor Oström, hävdar att det inte alls är givet att gemensamma ägda resurser alltid kommer att överutnyttjas. Hon hävdar att sociala normer kan skydda resurserna. Grupptryck och solidaritet med din närmaste omgivning gör, enligt Ostrom, att ängen och havet visst kan blomstra! Frågan är bara om dessa sociala normer är tillräckligt starka också i situationer där resursen ägs inte bara av dina närmaste grannar utan av alla människor på planeten – såsom luften och haven. Denna utmaning gör frågan om klimatförändringar ännu svårare att hantera än många andra mer lokala miljöproblem.

Rent ekonomiskt vet miljöekonomerna vad som kan göras för att komma till rätta med till exempel den globala uppvärmningen och övergödningen av haven. I praktiken har dock den politiska motviljan att införa de nödvändiga åtgärderna varit stor. Det är ett politiskt misslyckande som gör att man skjuter över problemet till andra länder och till kommande generationer.

Kollektiva varor: Fyrverkerier och fyrar

Låt oss till sist också undersöka den nedre högra kvadraten i Tabell 8.2. Vad händer när en vara är både icke-exkluderbar och icke-rivaliserande?

Fyrverkerier är ett exempel på en kollektiv vara. Tänk på min nyårsfest. Varför blev det så usla fyrverkerier? Jo, ingen människa kan stoppas från att titta på himlen. Den här icke-exkluderbarheten gör att ingen kommer att betala för något som det ändå är fritt fram att göra utan att betala. Att det är gratis att titta på fyrverkerier gör att få människor vill köpa fyrverkerier – och därför blir produktionen på marknaden liten. Samma problem uppkommer för alla andra kollektiva varor, som fyrar, ett nationellt försvar eller den här e-boken. Tänk dig till exempel att du seglar i skärgården samma natt som det inträffar en kärnkraftsolycka. Nödsignalen som ljuder över hela Finland kan du lyssna på – utan att betala. Och det funkar utmärkt att segla hemåt med hjälp av ljuset från fyrarna – utan att betala. Och att du lyssnar på signalen och guidas av ljuset från fyren minskar inte andra finländares möjlighet att göra samma sak samtidigt. Även den här e-boken är ett exempel på en kollektiv vara: Ingen kan ju hindras från att konsumera den och att du läser minskar inte andras möjligheter att läsa den.

Marknaden klarar i regel inte av att generera rätt mängd kollektiva varor. För vem vill producera något när man inte kan ta betalt? Här kan därför statliga ingrepp vara högst motiverade. I praktiken är det ju oftast staten eller kommunerna som betalar för kollektiva varor såsom vårt försvar, grundforskning, våra vägar, offentlig konst och fyrverkerishowerna på nyårsafton. I en övningsuppgift i slutet av kapitlet får du fundera över hur politiker kan bestämma hur mycket av en kollektiv vara som bör produceras.

kollektiva varor är varor som alla kan använda och som inte bara utnyttjas av en konsument i taget, utan som kommer flera konsumenter till nytta samtidigt, till exempel ett fyrverkeri eller den här e-boken

Övningsuppgifter

I det här kapitlet har du lärt dig varför marknaden misslyckas om det som händer på marknaden också påverkar dem som står utanför marknaden. Om du förstår dessa externaliteter, kommer du också att förstå till exempel varför många miljöproblem uppstår - och hur man kan bekämpa dessa miljöproblem med hjälp av smart ekonomisk politik. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!

Flygbranschen och den globala uppvärmningen

Varje månad flyger många finländare sträckan Helsingfors-London. Det finns flera bolag som flyger sträckan så du kan anta att marknaden utmärks av fullständig konkurrens. Den inversa efterfrågan ges av \(\small P_D=800-0,05Q\) medan det inversa utbudet ges av \(\small P_S=20+0,025Q\), där Q är antalet resenärer och P är priset för en biljett.

  1. Priset på en flygbiljett till London blir och antalet köpta biljetter blir .
  2. Varje person som flyger till London ger dock upphov till en negativ externalitet som motsvarar 60 euro. Vad vore det optimala antalet resor Helsingfors-London ur ett samhällsperspektiv? Svar: .
  3. Som miljöminister beslutar du att införa en flygskatt på 30 euro per resa. Vad blir det nya priset för konsumenterna att flyga till London? Svar: .
  4. Coase-teoremet säger att marknaden visst kan vara effektiv också när det finns externaliteter, men endast om två saker är uppfyllda. Vilka är dessa två villkor och tror du att de är uppfyllda i fallet med flyget Helsingfors-London?
  1. Repetera Kapitel 3 om du är det minsta osäker på hur du löser den här uppgiften, eller om du är osäker på hur du ritar upp utbudet och efterfrågan i en figur.
  2. Tänk dig att den nuvarande utbudskurvan endast speglar företagets kostnader. En “optimal” utbudskurva skulle spela samtliga kostnader, både företagets och kostnaden för tredje part. Tryck därför upp den ursprungliga utbudskurvan med externalitetens storlek. Nu kan du sätta \(\small 800-0,05Q = 80+0,025Q\) och lösa fram den samhällsoptimala mängden.
  3. Sätt \(\small P_S+30 = P_D\) och ta fram hur många biljetter som nu säljs (svaret ska bli 10 000). Använd efterfrågekurvan för att se vad konsumenterna är villiga att betala.
  4. Läs.


Utsläpp av plast

Ett stort miljöproblem i världen är utsläpp av plast.

  1. Med hjälp av världskartan ovan (klicka gärna på Table och sortera med hjälp av pilarna) ser jag att landet som släppte ut mest plast i haven per person år 2019 var .
  2. Landet som var rätt svar i frågan ovanför släppte år 2019 ut totalt 356 371 ton plast i haven. En stor del av detta utgjordes av engångsplast, till exempel påsar och plastförpackningar som följer med när du handlar andra varor. Tänk dig till exempel marknaden för läsk i en liten kuststad. Efterfrågan på PET-flaskor med läsk (1 liter) per dag är \(\small Q_D=40\,000-200P\), där Q är antalet läskflaskor och P är priset för en flaska i filippinska pesos. Utbudet är \(\small Q_S=200P -4\,000\). Mängden läsk som handlas varje dag blir därför .
  3. Varje PET-flaska ger dock upphov till en negativ externalitet som motsvarar 40 pesos. Hur stor vore den samhällsoptimala mängden sålda flaskor? Svar: .
  4. Marknadspriset på läsken - 110 pesos - är alltför lågt eftersom priset endast återspeglar företagens egna kostnader och inte också den skada som plastflaskorna gör på miljön. Priset per flaska som skulle leda till den samhällsoptimala mängden läsk vore .
  1. Klicka på Table så syns det bättre. Sortera genom att trycka på pilarna.
  2. Träna på att rita upp de exakta kurvorna i en figur.
  3. Här är det enklast att jobba med de inversa funktionerna. \(\small Q_D=40\,000-200P\) kan skriva om till \(\small P_D=200-0,005Q\) och \(\small Q_S=200P -4\,000\) kan inverteras till \(\small P_S=20+0,005Q\). Tryck nu upp utbudskurvan med externalitetens storlek, så att den nya utbudskurvan både speglar företagets kostnader och kostnaden för tredje part. Hur mycket skulle tillverkas om företagen tvingades ta hänsyn även den negativa sidoeffekten av produktionen?
  4. Vad skulle konsumenterna vara redo att betala för den samhällsoptimala mängden läsk? Det är hit priset borde styras (till exempel genom en skatt).


Ja eller nej till plastskatt

Svenskarna använder allt färre plastpåsar. År 2017 förbrukade svenskarna 83 bärkassar av plast per person. År 2023 hade antalet minskat till 15. En bidragande förklaring var troligen plastpåseskatten som infördes den 1 maj 2020. Varje påse beskattades då med cirka tre kronor.

  1. Rita upp graf över marknaden för plastpåsar och förklara varför marknaden leder till att vi konsumerar fler påsar än vad som vore samhällsekonomiskt optimalt.
  2. Illustrera i figuren hur plastpåseskatten leder till den samhällsoptimala mängden plastpåsar.
  3. Vore det bättre att helt förbjuda plastpåsar, det vill säga att minska mängden plastpåsar till 0? Argumentera utifrån ekonomisk teori.
  4. Den 1 november 2024 avskaffas skatten. Vad kommer att hända med priset och mängden kassar?
  1. Tänk på vad utbudskurvan faktiskt speglar. Finns kostnaden för tredje part här?
  2. Tänk på en skatt påverkar analysen. Kom ihåg att skatter dödar, så säkerställ att mängden faktiskt blir mindre när du har lagt in skatten. Priset för kunden ska ju dessutom bli högre, så kontrollera att din graf stämmer med “sunt förnuft”.
  3. Träna på att skriva ner ditt svar på papper, så att du inte behöver besvara den här typen av frågor för första gången när det är skarpt läge på tentamen och akut tidsbrist.
  4. Vad hände när skatten infördes? När den tas bort blir det (såklart) det motsatta.


Handel med utsläppsrätter

Anta att två företag i en stad släpper ut sammanlagt 80 ton koldioxid. Staden beslutar nu att de årliga utsläppen måste halveras till 40 ton. Frågan är bara hur detta ska ske. För det ena företaget, UPM-Kymmene, kostar det alltid bara 10 € att minska utsläppen med ytterligare 1 ton. För det andra företaget, Stora Enso, är det betydligt svårare att minska utsläppen.

Företag (1)
Gör ingenting!		 (2)
Halvera!		 (3)
Cap-and-trade!
UPM-Kymmene Släpper ut: 40 ton
Kostnad att minska: 10 €/ton		 Släpper ut: 20 ton Får 20 utsläppsrätter
Stora Enso Släpper ut: 40 ton
Kostnad att minska: 40 €/ton		 Släpper ut: 20 ton Får 20 utsläppsrätter
  1. Just nu (1) släpper företagen totalt ut .
  2. Politikerna föreslår nu strategi (2), där varje företag ska halvera sina utsläpp. UPM-Kymmene behöver alltså minska sina utsläpp från 40 till 20 ton. Vad kostar det enligt tabellen UPM-Kymmene att halvera sina utsläpp? Svar: .
  3. Vad kostar det för Stora Enso att halvera sina utsläpp enligt tabellen? Svar: .
  4. Vad blir den totala kostnaden för att halvera utsläppen på det här sättet? .
  5. Som nationalekonom föreslår du i stället strategi (3), ett system med handelsbara utsläppsrätter. Varje företag får 20 utsläppsrätter, där varje utsläppsrätt ger rätten att släppa ut 1 ton. Företagen kan även handla dessa rätter sinsemellan. Anta att priset på varje utsläppsrätt är 30 euro. UPM-Kymmene minskar sina utsläpp till , vilket kostar dem , och säljer i stället sina 20 utsläppsrätter á 30 euro styck, vilket genererar intäkter på . Stora Enso minskar däremot inte sina utsläpp alls, utan köper i stället 20 utsläppsrätter från UPM-Kymmene för 600 euro.
  6. Att halvera utsläppen genom politisk reglering (2) kostade 1000 euro. Vad blev kostnaden för att i stället halvera utsläppen genom handelsbara utsläppsrätter (3)? Svar: .
  7. Att minska utsläppen billigare är begåvat och gynnar dessutom särskilt de företag som är duktiga på att minska sina utsläpp. Hur påverkas UPM-Kymmene ekonomiskt av en övergång från (1) till (3)? Svar: .
  8. Hur påverkas Stora Ensos ekonomi av en övergång från (1) till (3)? Svar: .

Lek dig fram tills du förstår hur systemet fungerar. Den centrala lärdomen är att det “stelbenta och byråkratiska” sättet att minska miljöutsläppen blir mycket dyrare än om vi använder en mera marknadsinriktad lösning.


Positiva externaliteter och vaccinet mot kolera

Hittills har vi mest studerat hur samhället påverkas av negativa externaliteter, men vad händer vid positiva externaliteter? Lek i appen tidigare i kapitlet. Tänk så här: En positiv externalitet innebär att inte bara konsumenten har glädje av varan/tjänsten utan också en tredje part som står utanför. I appen har jag därför också lagt in en “Optimal efterfråga”, som fångar upp inte bara nyttan för konsumenten utan även nyttan för tredje part. Du kan alltså tänka dig att en positiv externalitetet skiftar efterfrågekurvan uppåt med externalitetens storlek. Vid positiva externaliteter blir därför produktionen på marknaden alltför liten ur ett samhällsperspektiv. Om skatter var ett sätt att komma till bukt med den alltför stora produktionen vid negativa externaliteter, måste rimligtvis subventioner till företagen vara ett sätt att öka produktionen när de producerar varor och tjänster som är förknippade med positiva externaliteter.

Kolera är en mycket allvarlig mag- och tarmsjuksom som sprids via förorenat dricksvatten. Varje år drabbas nästan 3 miljoner människor av kolera, och nästan 100 000 dör. I den här kartan ser du hur stor andel av nyfödda som dör före fem års ålder.

  1. Med hjälp av världskartan ovan (klicka på Table och sortera med hjälp av pilarna) ser jag att landet med högst barnadödlighet i världen år 2023 var .
  2. Av 100 barn som föddes i Sverige år 1751 dog i snitt före fem års ålder.
  3. Har barnadödligheten ökat i något land sedan år 1960? .
  4. Kommer marknaden (utan statlig inblandning) att producera den samhällsoptimala mängden sprit respektive influensa-sprutor? Argumentera tydligt.
  5. Patent gör att kolera-vaccin blir dyrt. Tycker du att det är fel med patent för kolera-vaccin?
  6. Linda arbetar med att rädda barn i Botswana. Anta att efterfrågan och utbudet på kolera-vaccin per år ges av \(\small Q_D=800\,000 - 2\,000P\) respektive \(\small Q_S=-400\,000+2\,000P\). Marknaden präglas av konkurrens, där P är priset i dollar och Q är antalet doser. Hur många doser vaccin kommer i så fall att handlas på marknaden? .
  7. Varje dos vaccin ger dock upphov till en positiv extern effekt på 140 dollar. Mängden vaccin som vore samhällsekonomiskt optimal vore därför .
  8. Linda lyckas övertala politikerna i Botswana att subventionera vaccinet så att den samhällsekonomiskt optimala mängden nås. Den totala kostnaden för subventionen blir och priset för konsumenterna i butikerna blir .

  1. Lek och utforska.
  2. En annan sak: Kolla barnadödligheten i Finland år 1868. Beror det här på ett mätfel i data eller hände det någonting speciellt i Finland just 1868? YLE-artikeln här.
  3. Nej, barnadödligheten har sjunkit i varenda land i hela världen sedan 1960.
  4. Det lättaste sättet att besvara den här typen av frågor är förmodligen att rita upp en graf med utbud och efterfrågan och märka ut hur mycket som säljs på marknaden. Visa därefter vad som skulle vara den optimala produktionen om det dessutom fanns negativa externaliteter respektive positiva externaliteter. Förklara i 1-2 meningar varför marknaden misslyckas.
  5. Visa att mängden vaccin på en ren marknad blir ineffektivt liten (eftersom det finns positiva externaliteter). Med hjälp av en subvention kan produktionen öka. Kom ihåg dock att det ofta krävs ohyggligt stora investeringar i forskning för att hitta ett vaccin. Risken är att priset för vaccin blir så lågt på marknaden att inget företag vågar försöka. Ett patent ger monopolvinst i 20 år, vilket kan få företag att våga försöka.
  6. Sätt utbudet lika med efterfrågan.
  7. Här är det lättast att jobba med de inversa funktionerna: \(\small P_D=400 - 0,0005Q\) och \(\small P_S=200 + 0,0005Q\). Här får du veta att varje dos har en positiv externalitet på 140 dollar. Du kan tänka dig att efterfrågekurvan visar “nyttan” för den enskilde konsumenten, men nu finns det också en extra nytta på 140 dollar för den som står vid sidan av marknaden. Tryck alltså upp den ursprungliga efterfrågekurvan med 140 och se vad den nya jämvikten hamnar: \(\small P_D+140=P_S\) ger \(\small 540-0,0005Q=200+0,0005Q\). Lös ut vad Q borde vara för att det ska vara optimalt för samhället.
  8. Du vet nu vad som är den samhällsoptimala mängden. Ta denna mängd och multiplicera med 140.


Hur rädda världens allmänna resurser?

Mycket av naturen kan betecknas som allmänna resurser. Eftersom de är icke-exkluderbara kan ingen hindras att nyttja dem. De är dessutom rivaliserande; att du drar upp en gädda ur sjön eller hugger ner ett träd i skogen går ut över andra människors möjligheter att fiska och nyttja skogen. Eftersom du inte behöver ta hänsyn till att ditt beteende går ut över andra människor är risken överhängande att de allmänna resurserna överutnyttjas. Den här kartan visar den årliga förändringen i mängden skog under perioden 1990–2015:

  1. I vilket land år 2015 försvann mest skog (mätt i hektar)?
  2. I Brasilien, Indonesien och Tanzania huggs regnskogen ner. Det finns många förklaringar till denna “nedskogning”. Forskning har visat att viktiga förklaringar är bland annat ökat industriellt jordbruk, överexploatering av virke, ökad urbanisering och klimatförändringar. Det finns också ett tydligt samband mellan starka äganderätter och minskad avskogning. Förklara, utifrån ekonomisk teori, varför nedskogningen troligen minskar när det är tydligt att någon äger regnskogen (antingen staten eller enskilda aktörer).
  1. Notera hur mycket skog som försvinner i de tropiska områdena.
  2. Att någon äger en resurs leder troligen till att det blir svårare att överanvända den. Om ingen vet vem som exempelvis äger en regnskog kan du hugga ner skogen för att bygga ett hus där, men kan du hugga ner den om det tydligt att det är exempelvis staten som äger regnskogen? Det är ofta frånvaron av regler, institutioner och äganderätter som leder till många miljöproblem. I kursen Miljöekonomi får du lära dig mycket mer om miljöfrågor.


Hur många lyktstolpar ska det finnas i parken?

Puolalaparken, ett stenkast från Salutorget, är Åbos kanske vackraste park. På nätterna kan den dock upplevas som lite ruskig. Många efterfrågar därför mer gatubelysning i parken. Gatubelysning är ett exempel på en kollektiv vara, eftersom belysningen är både icke-exkluderbar (alla kan dra nytta av den) och icke-rivaliserande (din användning minskar inte min användning). Frågan är bara hur många lyktstolpar som bör finnas i parken. Eftersom du har studerat nationalekonomi på universitetsnivå blir det du som får utreda frågan.

  1. Varför lyckas inte marknaden (utan statlig inblandning) producera rätt mängd kollektiva varor?
  2. Din första åtgärd blir att intervjua några av de Åbobor som vistas i parken för att fråga dem hur mycket de skulle värdera belysning. Du kommer snabbt fram till att figuren nedan verkar vara typisk för hur en individ värderar belysningen. Hur tolkar du figuren?

  1. Anta att det finns sammantaget 1 000 Åbobor som utnyttjar parken årligen. Kostnaden för att installera och sköta en lyktstolpe under ett år är alltid 3 000 euro. Hur många lyktstolpar bör kommunen installera i parken?
  2. Finns det en risk att dina intervjupersoner överdriver sin betalningsvilja? Förklara!
  1. Kollektiva varor är icke-exkluderbara, det vill säga ingen kan hindras från att använda dem utan att betala. Det gör att det blir omöjligt att sälja dessa varor. Och vilket företag vill producera något som man inte kan betalt för? En ren marknad kommer alltså inte att lyckas producera kollektiva varor. I stället blir det staten och kommunernas uppgift att finansiera alla våra kollektiva varor.
  2. Tänk dig att det är du som har blivit intervjuad. Figuren visar vad du tycker att respektive lyktstolpe är värd. Staplarna visar att du tycker att varje extra lyktstolpe är en bra sak, men allra mest skulle du uppskatta lyktstolpe nummer 1. Den tycker du ger dig värdet 10 euro. Du kan tänka dig att parken är kolsvart, men den första lampan lyser upp promenadvägen och gör det möjligt att överhuvudtaget gå genom parken. Ytterligare en lampa gör också en stor nytta, men den är inte riktigt lika viktig som lampa nummer 1. Och lampa nummer 10 tycker du bara bidrar med 1 euro - för när det redan finns 9 lampor i parken är det upplyst i hela parken så nummer 10 är långt ifrån livsviktig.
  3. Ljuset från lamporna är icke-rivaliserande. Att du har “konsumerar” ljuset från lamporna minskar inte mina möjligheter att konsumera samma ljus samtidigt. Det här innebär att vi kan multiplicera alla siffror i grafen med 1 000. Åboborna sammantaget tycker alltså att den första lampan i parken ger nytta motsvarande 10 000 euro, lampa nummer två 9 000 euro och så vidare. Som kommunalpamp ska nu sätta upp så många lampor så att den sista lampan du sätter upp ger lika stor nytta till Åboborna som den kostar att producera. Det optimala antalet lampor i parken blir alltså 8 stycken.
  4. Tänk dig in i intervjusituationen där i parken. Om du säger att din betalningvilja är väldigt hög så blir det förmodligen fler lampor i parken - men kostnaden skickar du vidare till skattebetalarna.