1 Vad gör nationalekonomen?

(där du lär dig hur vi använder teorier och data för att förstå världen)

Det är oroliga tider i Lestijärvi i Mellersta Österbotten. Här - som på många andra orter i Finland - är demografin en ödesfråga. Finländarna lever nämligen allt längre, vilket gör att personer över 65 år utgör en allt större del av befolkningen. Samtidigt har barnafödandet minskat dramatiskt, från 1,86 barn per kvinna till 1,28 barn per kvinna bara under det senaste decenniet. Dessutom kämpar Lestijärvi och många andra glesbygdskommuner desperat mot utflyttning. Många befarar att det snart inte finns några unga kvar i Lestijärvi som kan försörja alla äldre.

Så vad ska Lestijärvi göra för att öka barnafödandet och stoppa flykten till städerna? Politikerna tog ett radikalt beslut: Från och med 2013 skulle kommunen dela ut en bonus på 10 000 euro för varje nyfött barn.

Vad tycker du om det här försöket? Speglar det en cynisk människosyn eller tror du att bonusen faktiskt ledde till ökad aktivitet i sänghalmen? Låt oss se hur en nationalekonom skulle ta sig an Lestijärvi-fallet. Det handlar om två bitar som är lika viktiga och som tillsammans blir en oerhört potent blandning: teorier och data.

1.1 Teorier förklarar varför

År 1687 presenterade Isac Newton en banbrytande teori om hur universum fungerar. Men hur kunde han förklara något så omätbart stort och komplext? Enbart i vår galax, Vintergatan, finns det cirka 400 miljarder stjärnor och universum består av omkring 2 000 miljarder sådana galaxer. Varje litet sandkorn består i sig av ungefär 100 biljoner atomer, och varje atom är uppbyggd av ännu mindre partiklar. Newton hävdade dock att mycket av universum kan förklaras med gravitationen, alltså dragningskraften mellan två kroppar: Ju tyngre de är, och ju kortare avstånd dem emellan, desto starkare kommer de att dras till varandra. Med hjälp av denna enkla men kraftfulla teori kunde människan plötsligt förstå många fenomen, som månens rörelser och varför äpplen faller till marken.

En minst lika bländande teori lanserade Charles Darwin i mitten av 1800-talet. Darwin hävdade att det finns en variation inom populationer av organismer och att individer med egenskaper som gör dem bättre anpassade till sin miljö har större chans att föra sina gener vidare till nästa generation. Det blev snabbt uppenbart att denna evolutionsteori - “det naturliga urvalet” - kunde förklara många gåtor inom biologin. Plötsligt förstod vi varför giraffen på savannen har så lång hals och varför apor som jagar på nätterna har så stora ögon.

Även vi nationalekonomer använder teorier för att förstå vår värld. Hos oss handlar det inte om dragningskraften mellan planeter eller arternas uppkomst, utan om något som är ännu mer utmanande: Vi vill förstå människans beteende och hur det formar vår värld. På bilden ovan har jag ringat in några av människorna på torget. Precis som Newton ville förutspå planeternas rörelser ska vi nu försöka gissa hur dessa människor väljer att leva sina liv.

Vart går människan?

Att leva är komplicerat. Varje dag ställs du inför mängder av situationer där du måste fatta ett beslut:

Ska du kliva upp ur sängen?
Ska du köpa en cappuccino på torget?
Ska du läsa fler kurser i nationalekonomi?
Ska du skaffa barn?
Ska du begå ett mord?

Studier har visat att en människa gör mellan 2 500 och 10 000 sådana här val varje dygn. Men hur ska vi någonsin kunna förstå hur människor fattar alla dessa beslut? Det är trots allt en enorm skillnad mellan beslutet att kliva upp ur sängen och beslutet att mörda någon. Dessutom finns det åtta miljarder människor och alla människor är ju unika.

När vi nationalekonomer analyserar mänskligt beteende, utgår vi oftast från en enkel princip: Vi antar att de flesta är rationella och väljer det som gör deras liv så bra som möjligt. Detta antagande om rationalitet är centralt inom nationalekonomin. Om antagandet stämmer, borde vi kunna förutspå människors val genom att se vilken väg som lönar sig bäst. Låt oss titta på ett exempel:

Elon Musk är på väg till jobbet. Elon är världens just nu rikaste människa med en förmögenhet på 300 miljarder dollar och en timlön på 100 000 dollar. Plötsligt tappar han en sedelbunt på gatan – och ställs därför inför ett val: Ska han böja sig ner för att plocka upp sedelbunten eller ska han strunta i pengarna och promenera vidare mot jobbet? Vad tror du att Elon gör – och varför?

Så här skulle en nationalekonom analysera problemet:

“Elon kommer troligen att välja det som är bäst för honom själv. Det finns ju både plus och minus med att plocka upp sedlarna. Fördelarna är att han får mer pengar. Nackdelarna är att Elon måste offra 10 sekunder av sitt liv för att vända sig om på gatan och böja sig ner. Tid är pengar – och i Elons fall är det verkligen ingen överdrift. Hans timlön på 100 000 dollar motsvarar 28 dollar i sekunden. Tio sekunder betyder med andra ord 280 dollar. Min gissning är därför att Elon bara plockar upp bunten om den innehåller 280 dollar eller mer.”

Jag brukar likna beslutsfattande vid att stå vid ett vägskäl i skogen. Vilken väg du väljer beror på vilken väg som gör ditt liv bäst. Poeten Robert Frost tänker tillbaka på sina livsval i dikten The road not taken:

Om du tänker på vägvalet så inser du att varje val du gör alltid innebär att du väljer bort något annat. Du måste alltid försaka - ingenting är egentligen gratis. Om du väljer den högra vägen så går du ju miste om den vänstra, och tvärtom. Det som Robert Frost kallar The road not taken kallar nationalekonomer för alternativkostnad.

Att plugga har också en alternativkostnad. För vad skulle du ha gjort om du inte hade pluggat? Kanske skulle du ha backpackat i Asien? Eller kanske tjänat 3 100 euro i månaden på ett kul jobb? Eller blivit volontär på ett barnhem högt upp i Anderna och hjälpt hundratals utsatta barn till ett bättre liv? Dessvärre blev inget av dessa alternativ av – eftersom du i stället valde att satsa din tid på att plugga. Sanningen är att allt kostar. Nationalekonomin kallas för “den dystra vetenskapen” eftersom vi ständigt betonar att ingenting är gratis.

antagandet om rationalitet innebär att vi antar att individen väljer det bästa som är möjligt, givet vad hon vet

alternativkostnaden är det som du offrar när du väljer något annat; din alternativkostnad för att studera vid Åbo Akademi är alltså vad du skulle ha gjort om du inte studerade där

Och även om du skulle ha obegränsat med tid, så har du knappast obegränsat med pengar. Tänk på Linda i Figur 1 som arbetar i Zambia för att bekämpa svälten. Med begränsade biståndspengar måste hon välja mellan att vaccinera 50 000 spädbarn mot malaria eller bygga 10 skolor på landsbygden. Pengarna räcker inte till båda, hon måste välja! Om hon vaccinerar barnen så blir det inga nya skolor och om hon bygger skolorna så måste barnen gå ovaccinerade. Samma dilemma står Unna inför på Finansministeriet: Ska hon lägga 50 miljoner euro på att höja studiestödet eller ska pengarna i stället gå till att hjälpa de hemlösa? Om pengarna går till studenterna, så blir de hemlösa utan - och tvärtom.

Exakt så här kan du resonera kring alla vägval i livet. Tänk dig till exempel Ronja som just har tagit studenten och nu sommarjobbar på Prisma. Hon har fått ett positivt antagningsbesked från Harvard-universitetet. Nu funderar hon över sin framtid: Ska hon tacka ja eller nej till studieplatsen? Fördelen med utbildningen är att den nära nog garanterar Ronja ett kul jobb med hög lön. Nackdelen är att terminsavgifterna för att gå tre år på Harvard summerar till 120 000 euro. Men det finns fler kostnader än så. Om Ronja inte skulle ha pluggat - The road not taken - så skulle hon ju ha gjort något annat av dessa tre år, till exempel jobbat kvar på Prisma och tjänat 72 000 euro. Så vad gissar vi att Ronja kommer att göra? Jo, hon kommer att påbörja utbildningen om hon bedömer att fördelarna med att plugga motsvarar åtminstone 192 000 euro. Förhoppningsvis förstår du redan nu hur olika förändringar, enligt teorin, kommer att påverka Ronjas beslut om att plugga. Höjda terminsavgifter borde till exempel minska chansen att Ronja tackar ja till Harvard, och lönesänkningar på Prisma borde höja chansen.

Eller tänk på Kaija Vilponen-Liimatainen och de andra i Lestijärvi som står inför vägvalet att skaffa barn eller inte. Barn är härliga, fantastiska, underbara - men det finns ärligt talat också en kostnad. Blöjor ska köpas, välling ska kokas, dagisavgifter ska betalas. Dessutom finns det saker som du måste välja bort om du skaffar barn; det blir i praktiken omöjligt att festa fem kvällar i veckan, bergsvandra i Himalaya eller vad du nu skulle ha gjort om du hade valt vägen utan barn. Så hur kommer Lestijärvis barnbonus in i vår teori? Jo, att lägga till 10 000 euro längs vägen som leder till barn borde göra det alternativet lite mer attraktivt. Kanske är effekten liten eller till och med obefintlig men det är svårt att tänka sig att den ekonomiska bonusen skulle leda till färre barn, eller hur? Vår lilla teori om barnafödande säger oss alltså att bonusen, allt annat lika, borde kunna leda till att det föds fler barn i Lestijärvi.

Kritiken mot ekonomisk teori

När jag studerade nationalekonomi fanns det flera saker som irriterade mig och mina studiekamrater. En sådan sak var att vi aldrig riktigt förstod idén med teorier. Så här sa vi i pauserna mellan föreläsningarna:

»Snacka om verklighetsfrånvänt, det här är ju som att lösa sudoku! Förresten så känner jag flera som inte alls beter sig så där, så teorin måste vara fel! Det finns ju inte en chans att människor skaffar barn för pengarnas skull!«

Det tog mig många år att förstå hur teorier faktiskt fungerar. Jag önskar att någon hade förklarat detta för mig redan under grundkursen. För vad är egentligen en teori? Jag brukar tänka på teorier som “förenklade modeller av verkligheten”. En karta över tunnelbanan visar linjer och stationer, men den visar inte det exakta avståndet mellan stationerna eller var det finns matbutiker och apotek. Man har förenklat och tagit bort sådant som inte är helt nödvändigt – och man har gjort det för att modellen ska bli enkel för dig att använda.

Eller tänk på bröderna Wright, som 1903 genomförde den första kontrollerade flygningen. Hur lyckades de med sin triumf? Nyckeln till framgången var en vindtunnel.

Bröderna Wright skriver världshistoria 1903

Istället för att direkt bygga stora flygplan, som ofta kraschade, valde Wright-bröderna att experimentera med modeller i en vindtunnel. Här kunde de i lugn och ro modellera fram det optimala flygplanet. Vad händer om vi ändrar vinkeln på vingarna? Blir planet stabilare om vi gör höjdrodret större? Hur påverkas flygningen om vingen är plattare? Denna strategi minimerade både kostnader och tidsåtgång, då de inte behövde bygga nya flygplan varje gång något gick fel.

Förhållandena i vindtunneln motsvarade förstås inte exakt hur det är att flyga på riktigt. I tunneln fanns ingen dimma, inga moln, inga måsar och inga berg – men den gav ändå en tillräckligt realistisk bild av hur ett flygplan skulle bete sig i luften. När bröderna till slut hade fått fram en modell som flög bra i vindtunneln så byggde de ett fullstort plan – och skrev in sig i historieböckerna.

Ingen förnuftig människa tror att en tunnelbanekarta eller en vindtunnel ger en 100 procent sann bild av verkligheten - eller att varje individ alltid agerar perfekt rationellt i alla situationer. Ändå kan vi ofta dra nytta av många modeller för att bättre förstå hur världen fungerar. Men hur vet vi vilka modeller som är bra och vilka som är dåliga? Det ska vi utforska nu.

1.2 Data visar hur det blev

Newton och Darwin betonade att teorierna måste testas mot verkliga data. Om planeterna inte rörde sig som gravitationslagen förutspådde, ansåg Newton att hans teori skulle skrotas. På liknande sätt har biologers förtroende för Darwins teori stärkts till exempel av att hanfiskar i områden med många rovdjur har mindre färgprakt, förmodligen eftersom färgerna visserligen lockar till sig honor men också gör dem mer synliga för rovdjur.

På samma sätt måste nationalekonomins teorier alltid testas mot data från verkligheten. Vi antog att bonusen på 10 000 euro skulle leda till fler födslar - men blev det verkligen så? Och hur stor var i så fall effekten? Ledde bonusen till att det föddes ytterligare 1, 10 eller 100 barn i Lestijärvi?

Det finns många sätt att mäta hur världen ser ut. På Statistikcentralens hemsida laddade jag hem ett Excel-dokument som visade exakt hur många barn som har fötts i varje kommun i Finland. Här nedanför har jag låtit datorn rita en figur som visar barnafödandet i Lestijärvi under åren 2004–2019. Den gröna linjen markerar när reformen infördes. Hur tolkar du figuren?

Figur 1.2: Antal födda barn 2004-2019 i Lestijärvi. År 2013 införde kommunen en bonus på 10 000 euro åt föräldrarna för varje barn som föds i kommunen. Data från Statistikcentralen här.

Visst verkar det som att bonusen faktiskt ledde till att det föddes fler barn? Barnafödandet varierar visserligen en hel del från år till år - såsom det säkert gör på små orter - men före reformen föddes ju i snitt ungefär 5 barn per år i Lestijärvi – och efter reformen nästan 10. En första gissning är därför att bonusen verkligen fick fart på barnafödandet i Lestijärvi. Antalet nyfödda barn i kommunen verkas ha fördubblats tack vare bonusen. Det här är goda nyheter för alla politiker som oroar sig över demografin. Lägg in en rejäl bonus och problemet med avfolkning kommer snart att vara ett minne blott!

Men sakta i backarna! Kom ihåg The road not taken! Vi vet hur det gick med barnafödandet i Lestijärvi när de införde bonusen - men vi vet inte vad som skulle ha hänt om de inte hade infört bonusen. Kanske skulle antalet barn ha ökat i alla fall? För kanske hände det något i Finland år 2013 som gjorde att det plötsligt föddes fler barn i alla kommuner? Kanske blev det goda tider - och med framtidsoptimism och välfylld plånbok kanske fler vågade skaffa barn? Eller kanske byggde Finland just under dessa år fler dagis, förbjöd preventivmedel eller höjde barnbidragen? Eller kanske hade Bonde söker fru premiär, vilket fick romantiken att blomstra i landet? Om vi ska vara ärliga så kan babyboomen i Lestijärvi ha berott på många saker. Hur kan vi nånsin veta om ökningen i barnafödandet faktiskt berodde på just bonusen?

Ett smart sätt att hantera detta problem är att se vad som hände med barnafödandet i andra finländska glesbygdskommuner som inte införde bonusen. Vad hände till exempel med antalet barn i Brändö kommun? Om vi ser samma ökning i barnafödandet i Brändö som i Lestijärvi, skulle det tyda på att boomen i Lestijärvi inte berodde på bonusen, utan snarare på någon annan faktor som påverkade barnafödandet generellt. I följande figur ser du svaret:

Som du ser verkar barnafödandet i Brändö inte ha förändrats nämnvärt under perioden. Det stärker vår slutsats. Bonusen i Lestijärvi verkar faktiskt ha fördubblat barnafödandet i kommunen.

Utmärkande för vår tid är att världen svämmar över av information och data. För den som behärskar tekniken har det aldrig varit lättare att utforska världen. Och när du väl har börjat gräva i ett ämne kommer du att hitta nya gåtor. Till exempel så betalas bonusen ut med en tusenlapp om året i 10 år, men utbetalningarna upphör om du flyttar bort från Lestijärvi. Rent teoretiskt borde reformen alltså innebära att färre barnfamiljer lämnar Lestijärvi. Allra mest benägna att stanna kvar borde vara familjer med väldigt många barn och där barnen är så små att det fortfarande finns många tusenlappar kvar att casha in.

Det är relativt enkelt ladda ner data på utflyttningen från finska kommuner och mäta om barnbonusen faktiskt ledde till att färre barnfamiljer lämnade Lestijärvi. Och när du ändå är i gång: Varför inte också undersöka om reformen ledde till att fler unga flyttade till Lestijärvi? Allra mest benägna att flytta till Lestijärvi vore kanske gravida som väntar trillingar och som nu bor ett stenkast utanför kommungränsen. Möjligheterna till intressanta analyser är nästan oändliga.

Hos Statistikcentralen här kan du se hur många som flyttade till respektive från Lestijärvi under perioden.

1.3 Nationalekonomisk imperialism

Det här sättet att tänka - att de flesta av oss människor är rationella och väljer den väg som vi tycker är bäst - kan appliceras på alla möjliga slags situationer. Nationalekonomerna har därför använt sina tekniker för att även analysera fenomen som ligger utanför “traditionella” nationalekonomiska frågor.

Som brottsekonom kan du exempelvis studera hur inkomstklyftor, upptäcktsrisk och straffnivåer påverkar mängden inbrott. Inom politisk ekonomi kan du mäta om fler vallokaler och längre öppettider leder till ett högre valdeltagande och utbildningsekonomen kan undersöka om lärare i friskolor verkligen ger glädjebetyg för att locka fler elever till skolan. Den här typen av “imperialism” har mötts av stark kritik från företrädare för andra discipliner, som menar att nationalekonomins sätt att tänka är alltför snävt för att fullt ut förstå komplexiteten inom deras fält.

Följande bild visar vad studenterna i nationalekonomi skrev sina kandidatavhandlingar om våren 2023. Upptäcker du något exempel på “nationalekonomisk imperialism”?

Kandidatskribenter i nationalekonomi vid Åbo Akademi våren 2023

Några exempel:

Pontus analyserade arbetslösheten i 29 länder under 10 år och visade att en höjning av ersättningsnivån med 10 procentenheter (till exempel att du som arbetslös får 70 procent av din tidigare lön som ersättning i stället för 60 procent) brukar leda till att tiden i arbetslöshet förlängs med ungefär 16 dagar.
Wilma undersökte skövlingen av regnskogen. Hon utnyttjade data från nätet där man kunde se mängden regnskog i ett tiotal av världens fattigaste länder – och upptäckte att skövlingen ofta minskar när staten tar över ägandet av regnskogen.
Piettu och Casper undersökte om det är sant att kvinnor oftare undviker utbildningar där det är svårt att få höga vitsord, vilket vissa menar är en förklaring till den könssegregerade arbetsmarknaden. De fann i data från Åbo Akademi att studenter tenderar att välja huvudämnen där det är lätt att få höga vitsord (om ett ämne blir ett vitsord “snällare” i bedömningen, så ökar sannolikheten att studenter väljer ämnet med 5–10 procentenheter), men de fann inga tecken på att kvinnor är mer “känsliga” för vitsord än män. Att utbildningen är könssegregerad verkar alltså inte bero på att män och kvinnor reagerar olika på vitsord.
Emma granskade brottsligheten i samtliga Finlands kommuner under 2000-talet. Hon upptäckte bland annat att ökad arbetslöshet leder till fler våldsbrott. När arbetslösheten i en kommun plötsligt ökar med en procentenhet brukar antalet våldsbrott gå upp med i genomsnitt 1,27 procent.
Henrik undersökte varför så få finländare startar eget. Han analyserade egenskaper hos tusentals personer för att se om det finns skillnader mellan egenföretagare och anställda. Han upptäckte bland annat att egenföretagarna i genomsnitt är mer riskbenägna och mindre utbildade än de som är anställda.

1.4 Beteendeekonomi: Är du verkligen rationell?

På senare tid har dock allt fler nationalekonomer insett att antagandet om rationalitet måste tas med en rejäl nypa salt. Inom beteendeekonomi använder forskarna lärdomar från psykologi för att bli ännu bättre på att förutspå människors beteende. Det har visat sig att många av oss tycker att det är svårt att välja. Ibland är vi emotionella, impulsiva, förvirrade och till synes ologiska.

I *Sophie’s Choice* spelar Meryl Streep en mamma som tvingas välja vilket av hennes två barn som ska skickas till gasugnarna i Auschwitz. Länk till filmklippet, 1 minut.

Exempel 1: Höjda straffavgifter på dagis. Dagispersonalen i Israel kokade av ilska över att många föräldrar hämtade sina barn efter stängningsdags. De införde därför tre dollar i böter för försenade föräldrar.

»Nu ska väl föräldrarna komma i tid!« muttrade personalen.

Men effekten blev den omvända. Antalet försenade föräldrar fördubblades. Det visade sig att föräldrarna nu tog en fika efter jobbet med gott samvete eftersom de hade “betalat” för den extra dagistiden. Med pengen köpte de sig fria från moralisk skuld.

På samma sätt har försök att sporra människor ekonomiskt att donera blod gjort att antalet blodgivare har minskat. Den ekonomiska belöningen har förvandlat en nobel gärning till ett smärtsamt och girigt sätt att tömma sig själv på kroppsvätskor för några sketna euro. Lärdomen här är att det också finns andra slags motiv förutom ekonomiska, och att en ökning i ekonomiska drivkrafter mycket väl kan tränga undan andra slags drivkrafter.

Exempel 2: En äldre man bor i ett hus med terrass ut mot gatan. När barnen gick hem från skolan brukade de dra träpinnar mot staketet och ljudet gjorde mannen irriterad. Han stoppar därför barnen och säger:

»Det var ett väldigt trevligt ljud ni gör med träpinnarna! Från och med nu får ni en euro för tjänsten.«

Efter några dagar stannade han barnen en andra gång:

»Jag har slut på euro, så från och med nu får ni bara 50 cent.«

Någon dag senare stoppade han dem en tredje gång:

»Jag har slut på pengar, så tyvärr kan jag inte betala er.«

»Inga pengar, inget ljud!« sa barnen.

Exempel 3: Du driver en resebyrå i Åbo. Dina storsäljare är två olika resor för pensionärer: En weekend i Paris för 700 euro och en weekend i Rom för 700 euro. I båda paketen ingår bussresan, mat på fina restauranger, utställningar, guide och kvällsunderhållning. Nu kliver Sven-Erik, 81 år, in på din resebyrå. Han har extremt svårt att välja mellan de två resorna. Båda verkar enligt Sven-Erik vara lika bra. Och så verkar de flesta tycka för du säljer ungefär lika många resor till Paris som till Rom.

Men nu inför du plötsligt ett tredje alternativ. Det här är också en weekend i Rom och även här är priset 700 euro. Även här ingår bussresa, mat, utställningar, guide och underhållning. I själva verket är resan en exakt kopia av den andra resan till Rom, men med en minimal skillnad: I det nya paketet ingår inte gratis kaffe till lunch på söndagen. Hur tror du att det nya paketet påverkar din försäljning?

Som väntat är det i princip ingen som väljer resan till Rom där kaffet inte ingår under söndagen. För varför skulle Sven-Erik välja paket 3 när paket 2 kostar exakt lika mycket men dessutom har gratis kaffe? Mer överraskande är att fler kunder nu väljer en weekend i Rom i stället för en weekend i Paris. Plötsligt är Sven-Erik bombsäker: Han vill definitivt åka till Rom! Tidigare tyckte han att Paris och Rom var lika attraktiva, men nu vill han tveklöst till Rom. Hur kan det här komma sig? En trolig förklaring är att människor tycker att det är svårt att rangordna olika alternativ. Sven-Erik kunde helt enkelt inte välja mellan de ursprungliga Paris respektive Rom-paketen. Däremot förstår Sven-Erik instinktivt att Rom-resan med gratis kaffe är ett bättre val än Rom-resan utan kaffe. På så sätt styrs Sven-Erik undermedvetet mot Rom och det ökar också chansen att han väljer Rom i stället för Paris.

Sven-Erik verkar inte ha levt upp till vårt antagande om den iskallt rationella supermänniskan som blixtsnabbt kan rangordna alternativ och välja det som gör livet bäst. Men kanske är Sven-Erik bara en virrig pensionär? För inte skulle väl till exempel smarta studenter vid Åbo Akademi påverkas av så här billiga försäljningstrick?

Exempel 4: För några år sedan lät jag studenterna tycka till om olika autentiska prenumerationspaket på tidskriften Economist. Halva gruppen fick välja mellan de två paketen till vänster här nedanför: Att köpa den digitala versionen för 59 dollar eller betala 125 dollar och få tidskriften i både tryckt och digital form. Endast drygt 16 procent valde det dyrare paketet.

För den andra halvan av studenterna såg alternativen marginellt annorlunda ut. Här hade Economist lagt till ett tredje alternativ, där du för 125 dollar fick tidskriften i tryck men där du inte hade tillgång till den digitala versionen. Plötsligt uppgav 37 procent av studenterna att de skulle välja det dyrare paketet. Kan du förklara varför det blev så här?

Övningsuppgifter

I det här kapitlet har du lärt dig att nationalekonomi handlar om människors val och effekterna av dessa val. Vi använder ekonomisk teori för att tänka kring dessa val och analyserar data för att veta hur världen faktiskt fungerar. Här nedanför finns några uppgifter som testar om du har förstått. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!

Incitament, val och alternativkostnader

Nationalekonomer antar ofta att människor väljer den väg genom livet som gör deras liv så bra som möjligt. Med ekonomisk politik går det - kanske - att styra människor genom att göra vissa vägval mer fördelaktiga.

Nationalekonomin kallas ibland för eftersom vi betonar att ingenting är gratis.
“Hur arbetslösheten i Finland påverkades av pandemin” är en fråga, “Hur sannolikheten att en individ arbetar beror på inkomstskatten” är en .
Skriv in namnet på det begrepp som beskriver värdet av det bästa alternativet som måste överges när du beslutar dig för att göra något: .
Anta att människor är rationella. Hur borde i så fall följande förändringar, enligt nationalekonomisk teori, påverka människans beteende? Om vi höjer böterna eller anställer fler parkeringsvakter, blir det mindre fördelaktigt att felparkera, vilket antalet felparkeringar utanför ASA-huset. Om vi gör det billigare att rösta – till exempel genom att ha fler vallokaler och längre öppettider – så kommer valdeltagandet att . Om vi höjer studiestödet – eller sänker priset på studentlunchen – så kommer finländare att plugga vidare och om vi ger universiteten pengar för snabba examen, så kommer studenter blir klara snabbt. Om vi inför avgifter som gör det dyrare att flyga och skita ner i naturen, så kommer utsläppen att och en skatt på plastkassar kommer att få kunder att välja papperskassar i stället. Om äldre som jobbar får sänkt skatt, så kommer äldre att vilja jobba och om det lönar sig mer att skaffa barn – genom till exempel lägre dagisavgifter eller höjt flerbarnstillägg – så kommer att skaffa barn.
När ekonomutbildningen vid Åbo Akademi införde en bonus på 500 euro till alla studenter som blev klara kandidater på sex terminer ökade genomströmningen tydligt, men det är inte helt säkert att detta berodde på bonusen. Förklara!
Hur skulle du, med inspiration från analysen av barnafödandet i Lestijärvi, kunna mäta effekten av studentbonusen på ett sätt som har ännu större trovärdighet?
Ge ett exempel på ett beslut i ditt liv under det senaste dygnet som har påverkats av plånboken - och tror du att politikerna skulle ha kunnat ändra ditt beslut genom att göra företeelsen billigare eller dyrare?
Varje år delar Handelshögskolan i Åbo ut cirka 400 000 euro i stipendier till duktiga studenter. Till exempel ger en studietakt på 60 studiepoäng per år cirka 750 euro i årlig bonus. Även bra avhandlingar belönas; i juni 2024 delade vi exempelvis ut 16 508 euro (skattefritt) till en student som uppfyllde kriterierna “manlig studerande som visat håg och fallenhet för personlig utveckling, fortbildning och verksamhet till fromma för den finländska träförädlingsindustrins utveckling.” Tror du att det går att styra studenter med hjälp av ekonomiska incitament?
Ser du några nackdelar med att införa dessa ekonomiska incitament i studierna?
Det har kört ihop sig fullständigt på ditt sommarjobb på Prisma: Ni har ett berg av ostbågar på lagret men chipsen börjar ta slut. Utnyttja lärdomarna från exemplet med Rom vs Paris för att få fler kunder att välja ostbågar i stället för chips.

Ledtrådar här.

Hur vet du vad som skulle ha hänt med genomströmningen inom ekonomutbildningen om vi inte hade infört bonusen? Kanske inträffade det andra förändringar i samhället just då som gjorde att genomströmningen ökade överallt, till exempel bättre förkunskaper hos studenterna eller reformer i studiestödet som gjorde det mer lönsamt att plugga snabbt?
Undersök vad som hände med genomströmningen inom utbildningar vid ÅA som inte införde bonusen?
Köpte plastkasse i matbutiken. Om plaskkassarna hade varit dyrare (till exempel på grund av en miljöskatt) så hade jag nog tagit en papperkasse i stället.
Vore intressant att höra dina åsikter här.
Barnen slutade leka med pinnar mot staketet när det blev ett “jobb”. Kanske leder ekonomiska incitament på motsvarande sätt till att lusten för lärandet avtar?
Inför ett tredje alternativ, där du säljer ostbågar som är ett marginellt sämre alternativ än de vanliga ostbågarna. Kanske kan du lägga fram en påse ostbågar som kostar exakt lika mycket som det ursprungliga alternativet men som innehåller 50 gram mindre?

För dig som vill veta ännu mer:

Om du vill höra hur två AI-röster diskuterar innehållet i det här kapitlet kan du lyssna här. Om du vill leka själv med AI-verktyg så se längst upp i kapitlet Data här.
Hela artikeln om Lestijärvi kan du läsa här. Var femte kommun i Finland betalar babybonusar till familjer och i enstaka kommuner uppgår summan till tiotusen euro (källa här). Om du vill se antalet barn per kvinna i världen över tid finns det intressanta figurer här.
Jag skrev en kolumn om ekonomiska incitament här.
Ett lästips om nationalekonomi är bestsellern Freakonomics som handlar om hur man kan använda nationalekonomins tekniker för att titta på nya och spännande frågor. Leder ett utländskt klingande namn till att det svårare att få jobb? Hur vanligt är det med läggmatcher inom sumobrottningen? Varför sjönk brottsligheten i USA?