11 Fattiga och rika
(där du lär dig att jämföra välståndet mellan länder och över tid)
Som makroekonom arbetar du med de stora, övergripande frågorna. Medan mikroekonomen fokuserar på specifika marknader, som jordgubbshandeln på torget eller prisutvecklingen på en iPad, analyserar makroekonomen hela samhällsekonomin. Men hur kan vi egentligen beskriva det ekonomiska läget i ett land?
Hur står det till exempel till med den finska ekonomin? Har finländaren en högre levnadsstandard i dag än när du föddes - och hur har vi det jämfört med Sverige, Grekland och Argentina? Lyckligtvis finns ett väletablerat mått för att bedöma levnadsstandarden i ett land, nämligen bruttonationalprodukten (BNP). I det här kapitlet får du lära dig hur man mäter och använder BNP för att se hur vår ekonomi har utvecklats över tid och för att jämföra vår levnadsstandard med situationen i andra länder.
11.1 Bruttonationalprodukten
Du kommer snart att upptäcka att BNP, grovt uttryckt, visar värdet av den totala produktionen i ett land. Självklart blir BNP mycket större i länder där det bor många människor; 1,4 miljarder kineser kan ju såklart tillverka mer än de ynka 800 personer som bor i Vatikanstaten. För att bättre kunna jämföra länder används därför nästan alltid i stället BNP per capita, som helt enkelt är BNP per person.
BNP per capita betyder BNP per person (eng. GDP per capita). Du får BNP per capita genom att dela BNP med antalet människor som bor i landet.
Men kanske tänker du att varor och tjänster inte nödvändigtvis är meningen med livet, och det är såklart sant. Ändå visar det sig att BNP hänger tätt ihop med många andra saker som de flesta av oss tänker på som “ett bra liv”. Ett högt BNP korrelerar till exempel med ett långt liv. Titta på följande fascinerade figur:
Här ser du läget i världen år 2024. Varje boll är ett land, och storleken på bollen speglar hur många som bor i landet. Om du pekar med musen över bollarna så ser du ländernas namn. Titta nu först på den horisontella axeln. Här ser du landets BNP per capita. Som du ser är skillnaderna mellan länder enorma; i Singapore (längst ut till höger) var den genomsnittliga inkomsten per person 133 000 dollar medan motsvarande siffra i Sydsudan (längst ut till vänster) endast var 750 dollar.
Titta nu i stället på den vertikala axeln, som visar den förväntade livslängden i respektive land. Även här finns stora skillnader mellan olika länder. I Lesotho (längst ner) var den förväntade livslängden bara 52,6 år, medan en japan (längst upp) förväntades leva i drygt 85 år.
Notera slutligen det tydliga, positiva sambandet mellan BNP per capita och förväntad livslängd: I länder med högt BNP per capita lever man i regel mycket längre än i länder med låga BNP-siffror. Om du trycker på PLAY så visar datorn utvecklingen under perioden 1800–2024. I de flesta länder har BNP och livslängd oftast gått hand i hand. Lek gärna i en minut med figuren. Kan du till exempel hitta Finland och följa landets utveckling genom historien? [Tips: Klicka på “Find” och välj “Finland”. Tryck sedan på “Trails”).
Men ett högt BNP verkar inte bara korrelera med ett långt liv - utan också med ett gott liv. Följande bild visar hur vardagslivet ser ut i länder som befinner sig vid olika BNP-nivåer:
Längst till vänster i figuren ovan ser du det typiska levnadsförhållandet för den miljard människor som lever i länder där BNP per capita understiger 2 dollar per dag. Längst till höger ser du på motsvarande sätt läget för den miljard som lever i länder där BNP per capita (per dag) är större än 32 dollar. De flesta håller säkert med om att livet är lättare och bättre på BNP-nivå 4 än på BNP-nivå 1. Om du vill se ännu mer om hur livsvillkoren ser ut i olika länder och vid olika inkomstnivåer så klicka här. Men hur mäter man då BNP? Det ska vi lära oss nu.
Att mäta BNP
År 2024 uppgick Finlands bruttonationalprodukt (BNP) till 276 miljarder euro (källa). Men vad innebär egentligen denna siffra? Att beräkna BNP kan vara lite komplicerat i praktiken, men den grundläggande principen är enkel. I följande figur har jag ritat upp det samhällsekonomiska kretsloppet:
Den här bilden ger dig en första känsla för hur samhällsekonomin fungerar. För att förstå BNP-måttet tänker vi oss att detta land enbart producerar bröd och att den enda resursen som används i produktionen är arbetskraft.
De röda pilarna visar hur resurser och varor rör sig inom landet. Titta till exempel på den nedre röda pilen; den visar hur arbetarna lämnar sina hem för att arbeta i företagen där de tillverkar brödet. Den övre röda pilen illustrerar hur brödet transporteras från företagen till hushållen.
De blå pilarna visar i stället hur pengar flödar inom ekonomin. Arbetarna går till jobbet eftersom de får lön, vilket i figuren innebär att företagen skickar inkomster tillbaka till hushållen som tack för att de har arbetat. Samtidigt strömmar brödet från företagen till hushållen - men inte av välvilja utan för att hushållen betalar för brödet. Därför flödar utgifter från hushållen till företagen.
Anta nu att du får i uppdrag att mäta hur mycket som produceras i den här ekonomin under ett år. Hur skulle du gå tillväga? Ett sätt vore att ställa dig vid punkt 1 i Figur 11.2 och räkna mängden bröd som skickas från företagen till hushållen. Men eftersom det finns många olika typer av bröd skulle det snabbt bli en lång och komplicerad lista. En mer effektiv metod vore att beräkna värdet på allt bröd som produceras under året. Detta är BNP!
Om vi i stället ser på punkt 2, där din kompis sitter och mäter hur mycket hushållen betalar företagen för allt det bröd som de köper under året, borde han få exakt samma siffra som du. Värdet av all brödproduktion måste ju per definition vara samma sak som hushållens utgifter för brödet. I punkt 3 har en annan kompis satt sig för att mäta alla inkomster i ekonomin under ett år. Även hon borde få samma BNP-siffra. Företag är nämligen inte svarta hål där pengar försvinner; någon får alltid de pengar som går in i företaget.
Förhoppningsvis har den här enkla varianten av det samhällsekonomiska kretsloppet gett dig en första intuitiv förståelse av vad BNP är. Den viktigaste insikten är att det finns tre alternativa sätt att räkna ut BNP, och att alla tre metoderna ger identiska resultat. Att Finlands BNP var 276 miljarder euro betyder alltså att marknadsvärdet av alla slutliga varor och tjänster som producerades i Finland var 276 miljarder euro. Siffran indikerar också att de totala inkomsterna i Finland var 276 miljarder euro, samt att de totala utgifterna i Finland var 276 miljarder euro.
bruttonationalprodukten (BNP) är marknadsvärdet av alla slutgiltiga varor och tjänster som produceras inom ett land under ett år; BNP per capita är BNP delat med antalet invånare; det finns tre sätt att räkna ut BNP, och alla ger samma resultat: genom produktion, användning eller inkomster
Brister i BNP-måttet?
Är 276 miljarder euro en rättvis bild av levnadsstandarden i Finland? För att förstå vad BNP-måttet fångar och vad det missar, är det värt att lägga några minuter på att analysera måttet i detalj. Låt oss därför, steg för steg, se på de olika färgerna i definitionen marknadsvärdet av alla slutgiltiga varor och tjänster som producerats i ett land under ett år. Vad betyder allt detta i praktiken?
“Marknadsvärdet…” För att förstå problemen med BNP-måttet kan vi föreställa oss att vi står i kretsloppet och räknar värdet av det bröd som passerar förbi. Vad händer till exempel om alla bakar sitt eget bröd hemma eller om brödet handlas på den svarta marknaden? Jo, i sådana fall skulle ju BNP-siffran underskatta den verkliga produktionen. BNP-måttet fångar nämligen inte upp aktiviteter som att baka eget bröd, snickra på sommarstugan, klippa farfars hår eller sitta barnvakt svart. BNP mäter enbart värdet av produktion som äger rum på (lagliga) marknader.
En annan brist i BNP-måttet är att det ibland är svårt att mäta värdet av det som produceras. När du räknade ut värdet på brödet i kretsloppet, så fick du fram värdet genom att ta antalet brödlimpor multiplicerat med vad en brödlimpa kostar i butiken. Men tänk till exempel på en föreläsning i den här kursen. Det är ju också en tjänst som produceras – men eftersom du inte betalar något för tjänsten så att det svårt att säga vad den är värd. I praktiken används därför min timlön som ett mått på föreläsningens värde. På samma sätt är det svårt att veta värdet av det som till exempel poliser och sjuksköterskor bidrar med – och alla andra som gör saker där prislappen saknas.
Det är också värt att notera att BNP inte säger något om fördelningen av inkomster. Fördelas BNP jämlikt, eller går varje cent till en enda person medan resten av befolkningen svälter? Om detta säger BNP-siffran ingenting.
“…av alla…” I verkligheten tillverkas såklart inte bara bröd utan tusentals olika varor och tjänster. All produktion ska räknas in: bröd, jordgubbar, snus, toapapper, hårklippningar, cancermediciner, fyrar och så vidare. BNP-måttet säger med andra ord ingenting om VAD vi producerar. I vår första modell handlade det om bröd, men det kunde lika gärna vara kemiska stridsvapen, cancermediciner för barn eller vård av äldre. I följande figur ser du vad BNP har bestått av i Finland under perioden 1976–2024.
Som du ser består BNP i dag av drygt 70 procent tjänster medan varorna utgör mindre än 30 procent. Under de senaste 50 åren har fördelningen mellan tjänster och varor varit ganska stabil, men om du skulle ta fram motsvarande siffror för perioden 1900-1976 skulle du snabbt se att varornas andel av BNP då var betydligt större (särskilt jordbrukets under början av seklet och industrins under mitten av seklet). Under 1900-talet förvandlades Finland med andra ord först från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle, och därefter från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle.
“…slutgiltiga varor och tjänster…” Varför bara slutgiltiga? Jo, tänk dig följande scenario: Din syster är vetebonde, din bror driver en kvarn och du har ett bageri – och nu ska vi räkna ihop värdet av det som ni producerar. Vi kan låtsas att din syster framställer vete ur tomma intet som hon säljer för 1 000 euro till kvarnen, där din bror maler vetet till mjöl som han säljer till dig för 5 000 euro och du använder mjölet för att baka limpor som du säljer för 15 000 euro. Hur mycket har ni egentligen åstadkommit? Skulle 21 000 euro vara en vettig siffra på ert bidrag till världen? Svaret är nej – men förstår du varför?
Problemet med att rakt av slå ihop vetet, mjölet och brödet är att vetet och mjölet i så fall kommer att räknas flera gånger. En del av mjölet som såldes för 5 000 euro innehåller ju vetet som var värt 1 000 euro, och det har vi ju redan räknat in. Din bror har i själva verket köpt vete för 1 000 euro och förädlat detta till mjöl som är värt 5 000 euro. Hans eget bidrag till ekonomin – hans förädlingsvärde – är alltså endast 4 000 euro. På samma sätt har du tagit något som var värt 5 000 euro och gjort om det till något som är värt 15 000 euro. Ditt förädlingsvärde är således 10 000 euro. Ett mer korrekt mått på ert sammanlagda bidrag till ekonomin är därför att summera era förädlingsvärden: 1 000 från vetebonden, 4 000 euro från mjölnaren och 10 000 euro från bageriet. Den totala summan blir 15 000 euro. Notera att summan av alla förädlingsvärden alltid blir exakt lika stor som när man enbart räknar värdet av de slutgiltiga varorna och tjänsterna (alltså brödet i vårt exempel).
“…som producerats…” BNP visar endast det som har producerats under året. Om du köper en ny tröja ingår den i BNP, men om du köper en begagnad tröja ingår den inte (eftersom den ingick i BNP det år då tröjan ursprungligen producerades).
Observera också att BNP inte säger något om HUR produktionen har gått till. I kretsloppet såg vi att arbetarna gick in i företagen, men vi såg aldrig vad som hände där inne. Tvingades de slava 14 timmar om dygnet i en horribel arbetsmiljö, eller hade de kul på jobbet och mycket fritid? Det kan vi inte heller avgöra utifrån BNP-siffran.
“…i ett land…” BNP inkluderar all produktion som sker i landet. Allt som tillverkas i Finland, även av utländska företag, ingår i BNP. Om till exempel Volvo har en fabrik som tillverkar bildelar i Finland, räknas denna produktion in i Finlands BNP.
“…under ett år…”. Vanligtvis redovisas BNP per år. Ofta mäts BNP också kvartalsvis för att ge en mer aktuell bild av det ekonomiska läget. Kom ihåg att BNP visar det som har hänt under året. Därför ger BNP ingen information om hur det har gått för ett land under tidigare år, vilket kan påverka till exempel din förmögenhet.
Är då alla dessa mätproblem i BNP så allvarliga att måttet blir meningslöst? En tröst är att vi oftast är mest intresserade av hur BNP förändras över tid. När vi tittar på förändringar försvinner mirakulöst nog många av mätproblemen. Här är en liknelse som kanske hjälper dig att förstå varför: Du står längst framme i föreläsningssalen och tittar ut över havet av studenter. Tyvärr har du glömt dina glasögon hemma, och du ser därför bara de som sitter i den främre delen av salen.
Våren 2026 är 200 studenter på plats, men ditt synfel gör att du tror att de är 100. I fjol kom däremot bara 100 personer till salen. Eftersom du är halvblind utan dina glasögon uppfattade du som vanligt bara hälften, alltså 50.
Förstår du liknelsen? Vid en enskild tidpunkt gör synfelet att du gravt missbedömer antalet studenter – på samma sätt som mätproblematiken med BNP gör att du får en helt felaktig bild av hur rikt landet är. Men analysera nu i stället förändringen över tid. Med perfekta glasögon skulle du ha sagt att antalet studenter i salen har fördubblats, från 100 till 200. Men även utan glasögon skulle du säga att det har blivit dubbelt så många studenter på kursen. Givet att du gör samma slags fel varje gång så blir det alltså ändå rätt när du uttalar dig om förändringar. På samma sätt kan vi dra tillförlitliga slutsatser om den ekonomiska tillväxten – hur BNP förändras från ett år till ett annat – även om mätningen av BNP är långt ifrån felfri.
Alternativ till BNP-måttet?
Alla länder i världen räknar ut sitt BNP på samma sätt. Det är bra att det finns ett jämförbart mått, men vi vet nu också att BNP har många brister som välfärdsmått. Som tur är finns det många alternativ som man kan använda. Vi nöjer oss här med att ta upp tre varianter av BNP-måttet: BNI, NNP och disponibel inkomst.
BNI. Vad händer till exempel om du bor i Torneå i Finland men arbetar i Haparanda i Sverige? Ditt bidrag till ekonomin räknas ju i så fall in i Sveriges BNP. Men svenskarna vill kanske helst ha ett mått som visar hur invånarna i Sverige har det – och du åker ju hem till Torneå på kvällen. Man kan därför räkna bort din inkomst från Sveriges BNP. Dessutom kan man lägga till inkomsten för Haparandabor som jobbar i Torneå. Resultatet blir bruttonationalinkomsten, BNI.
För de flesta länder blir BNI ungefär lika stor som BNP; de flesta jobbar ju trots allt i sitt eget land. Ett par länder uppvisar dock större skillnader mellan BNP och BNI. Särskilt Luxemburg och Irland sticker ut. Här är BNI väsentligt lägre än BNP. I Luxemburgs fall beror det mest på att landet har många gränspendlare, personer som jobbar i Luxemburg men bor i ett annat land. När deras inkomster räknas bort från BNP blir BNI lägre. Att BNI är väsentligt lägre än BNP på Irland beror på att många multinationella företag, av skatteskäl, har lagt sina huvudkontor på Irland, och vinsterna i dessa företag går alltså främst till personer i andra länder.
NNP. Brutto betyder “före avdrag” och netto betyder “efter avdrag”. Bruttonationalprodukten BNP fångar alltså värdet av produktionen före avdrag. Tänk dig att du driver ett jordbruk som har producerat mjölk, kött och vete för 1 000 euro. Tyvärr har produktionen också slitit på gården. Sammantaget har gården förlorat utrustning för 200 euro: En mjölkpump har gått sönder och en lada har brunnit upp. Borde vi då inte ta hänsyn till att mjölken, köttet och vetet som såldes för 1 000 euro också “slet ner” gården med 200 euro? Detta är precis vad nettonationalprodukten (NNP) åstadkommer.
Disponibel inkomst. Titta igen på strömmen av inkomster från företagen till hushållen i det samhällsekonomiska kretsloppet i Figur 11.2. Här antog jag att varje euro som skickades ut i lön från företaget också nådde fram till ditt hushåll, men i praktiken är det ju aldrig så. En del av lönen försvinner i skatt och om du har tur så får du kanske studie- eller barnbidrag. Din disponibla inkomst – den inkomst som du faktiskt kan använda - är alltså inkomsten som företaget skickar ut till dig minus skatten plus bidragen.
Det finns också flera andra mått som försöker fånga livet i ett land. Det mest kända är Human Development Index (HDI). Tanken med HDI är att inte bara mäta pengar utan också “mjukare” värden. I HDI ger man därför lika stor vikt för förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP per capita. Eftersom människor i rika länder också oftast lever längst och är högst utbildade så brukar HDI hänga tätt ihop med BNP per capita – men det finns vissa spännande undantag.
Kommer du ihåg att BNP-måttet inte säger ett dugg om hur inkomsterna fördelas inom landet? Om du vill säga något om klyftorna i landet måste du därför använda andra mått. Det kanske vanligaste måttet på klyftor kallas för GINI-koefficienten. Tänk dig att du sorterar alla människor i en lång rad, från den som tjänar minst till den som tjänar mest. Därefter kan du se hur stor del av alla inkomster som exempelvis tillfaller den femtedel av befolkningen som tjänar minst. Gå sedan vidare och se hur stor del av inkomsterna som går till de 40 procent som tjänar minst, och till de 60 procent som tjänar minst och så vidare. Lek en stund i följande app så kommer du förhoppningsvis att förstå hur GINI-måttet fungerar:
Lorenzkurvan och GINI-koefficienten. GINI-koefficienten är ett värde mellan 0 och 1 som visar fördelningen av inkomsterna i landet. Koefficienten mäter hur stor andel av inkomsterna som går till olika andelar av befolkningen. Ett värde nära noll indikerar små skillnader mellan rika och fattiga medan ett högt värde signalerar stora ekonomiska klyftor i landet. Lek i appen tills du förstår hur det hänger ihop.
#| standalone: true
#| viewerHeight: 850
if (!requireNamespace("shiny", quietly = TRUE)) install.packages("shiny")
if (!requireNamespace("plotly", quietly = TRUE)) install.packages("plotly")
library(shiny)
library(plotly)
ui <- fluidPage(
sidebarLayout(
sidebarPanel(
numericInput("q1", "Andelen av alla inkomster (%) som går till de fattigaste 20 procenten av befolkningen:", 5, min = 0, max = 100),
numericInput("q2", "Andelen av alla inkomster (%) som går till de fattigaste 40 procenten av befolkningen:", 15, min = 0, max = 100),
numericInput("q3", "Andelen av alla inkomster (%) som går till de fattigaste 60 procenten av befolkningen:", 30, min = 0, max = 100),
numericInput("q4", "Andelen av alla inkomster (%) som går till de fattigaste 80 procenten av befolkningen:", 55, min = 0, max = 100),
actionButton("update", "Rita Lorentzkurvan och beräkna GINI!")
),
mainPanel(
plotlyOutput("lorentzPlot"),
textOutput("giniValue"),
textOutput("errorMessage") # Ny textOutput för att visa felmeddelanden
)
)
)
server <- function(input, output) {
observeEvent(input$update, {
# Kontrollera att inmatningarna är i korrekt ordning
income_shares <- c(input$q1, input$q2, input$q3, input$q4)
if (any(diff(income_shares) < 0)) {
output$errorMessage <- renderText({
"Fel: Andelen av inkomsten måste vara i icke-minskande ordning. Kontrollera dina inmatningar."
})
output$lorentzPlot <- renderPlotly({ NULL }) # Rensa grafen
output$giniValue <- renderText({ "" }) # Rensa GINI-värdet
return() # Avbryt körningen
} else {
output$errorMessage <- renderText("") # Ta bort felmeddelande om allt är korrekt
}
# Kumulativa andelar börjar med 0 och slutar med 100
cumulative_shares <- c(0, income_shares, 100) # Start med 0 och sluta med 100
# Beräkna area under Lorentzkurvan
area_under_lorentz_curve <- 0
for (i in 1:(length(cumulative_shares) - 1)) {
# Beräkna arean av trapezoider
area_under_lorentz_curve <- area_under_lorentz_curve +
(cumulative_shares[i] + cumulative_shares[i + 1]) / 2 * (20) # 20 är skillnaden mellan x-värdena
}
# Beräkna den skuggade arean
total_area <- 5000 # Totalt område = 100 * 100 / 2
shaded_area <- total_area - area_under_lorentz_curve # Skuggad area
# Beräkna GINI-koefficienten
gini <- shaded_area / total_area # Beräkningen ger nu GINI mellan 0 och 1
output$giniValue <- renderText({
paste("GINI-koefficienten blir:", round(gini, 3)) # Visa GINI-koefficienten
})
output$lorentzPlot <- renderPlotly({
x_vals <- c(0, 20, 40, 60, 80, 100) # Justera x-axelns värden
y_perfect <- x_vals
y_actual <- cumulative_shares
p <- plot_ly() %>%
add_lines(x = x_vals, y = y_perfect, type = 'scatter', mode = 'lines', name = "Perfekt jämlikhet", line = list(dash = 'dash')) %>%
add_lines(x = x_vals, y = y_actual, name = "Lorentzkurva") %>%
add_markers(x = c(0, 20, 40, 60, 80, 100),
y = c(0, income_shares[1], income_shares[2], income_shares[3], income_shares[4], 100),
marker = list(color = 'orange', size = 10, symbol = 'circle'),
name = "", showlegend = FALSE) %>%
add_polygons(
x = c(x_vals, rev(x_vals)),
y = c(y_perfect, rev(y_actual)),
fillcolor = 'rgba(100, 149, 237, 0.3)',
line = list(color = 'rgba(255, 255, 255, 0)'),
showlegend = FALSE
) %>%
layout(
xaxis = list(title = "Andelen av befolkningen (%)", range = c(0, 100)), # Axeltitel
yaxis = list(title = "Andelen av inkomsterna (%)", range = c(0, 100)) # Axeltitel
) %>%
# Lägg till annotationer A, B, C
add_annotations(text = "A", x = 0, y = 0, showarrow = TRUE, arrowhead = 2, ax = -20, ay = -20) %>%
add_annotations(text = "B", x = 100, y = 100, showarrow = TRUE, arrowhead = 2, ax = -20, ay = -20) %>%
add_annotations(text = "C", x = 100, y = 0, showarrow = TRUE, arrowhead = 2, ax = 30, ay = -30)
ggplotly(p)
})
})
}
shinyApp(ui = ui, server = server)
Rent tekniskt visar GINI-koefficienten hur stor den markerade blå ytan är i förhållande till hela ytan som ges av området ABC i figuren ovan. Om inkomsterna är fullständigt jämnt fördelade kommer Lorentzkurvan att ligga över den streckade linjen, och GINI blir i så fall 0. Om inkomsterna däremot att fullständigt ojämnt fördelade, så att alla inkomster tillfaller den rikaste personen blir GINI 1. Förstår du hur det fungerar? Skulle du till exempel av att rita upp figuren ovan på en tentamen och förklara vad måttet betyder?
Finland är just nu ett av världens mest jämlika länder när det gäller inkomster; vår GINI-koefficient är 0,27. Inkomstklyftorna i Sverige är något större (0,29) och i USA betydligt större (0,42). Om du vill se hur inkomstklyftorna ser ut i alla världens länder och hur de har utvecklats över tid kan du gå tillbaka till Avsnitt 3.5.
11.2 Att jämföra BNP mellan länder
Att jämföra BNP mellan länder är inte så enkelt som man kanske först tror. Ett första hinder är att länder kan ha olika valutor. År 2024 var Finlands BNP per capita 49 101 euro medan Sveriges siffra var 600 000 kronor (källor här och här). För att kunna jämföra siffrorna måste vi på något sätt omvandla inkomsterna till samma valuta.
Ett sätt är att helt enkelt slå upp växelkursen. En euro kunde i slutet av 2024 växlas mot 11,46 svenska kronor (källa här). Svenskens 600 000 kronor motsvarade alltså 52 356 euro. Enligt det här sättet att räkna hade alltså svensken i snitt cirka 6,7 procent högre inkomst än finländaren.
Men sakta i backarna! Om du tittar noga längst upp i figuren ovan så ser du att alla länders BNP per capita har räknats om till amerikanska dollar (för att kunna jämföra) men dessutom att siffrorna justerade “for inflation and differences in living costs between countries”. Kom ihåg att vi ytterst vill jämföra hur det är att leva i de två länderna. Okej att svensken i snitt har lite högre inkomst, men tänk om det också är dyrare att leva i Sverige än i Finland?
Så hur kan vi jämföra prisnivån mellan Sverige och Finland? En lunch kostar säkert mer i Sverige än i Finland, men hur vi vet att det inte beror på att svenskarna serverar större portioner eller använder mer exklusiva ingredienser? Att gå på gym i Stockholm är dyrare än i Åbo, men kanske beror det på att gymmen är större och har fler maskiner? Allra helst skulle vi alltså vilja jämföra någonting som vi vet är exakt likadant överallt. Så vad finns det som ser exakt likadant ut i vartenda land i hela världen? Det geniala svaret är: En Big Mac!
I Finland kostade en Big Mac 5,75 euro i slutet av 2024 medan den kostade prick 60 kronor i Sverige. Svensken som tjänade 600 000 kronor hade alltså råd att köpa 10 000 Big Mac medan finländarens 49 101 euro bara räckte till 8 539 Big Mac. I praktiken kunde svensken alltså köpa betydligt fler Big Mac för sin inkomst än finländaren. När vi har tagit hänsyn till att priserna skiljer sig åt mellan Sverige och Finland ser vi att den köpkraftskorrigerade BNP per capita enligt det här sättet att räkna är cirka 17 procent högre i Sverige än i Finland. I praktiken använder man inte enbart Big Mac utan formar en hel korg av varor och tjänster (och försöker göra dessa så jämförbara som möjligt), men principen är samma som i Big Mac-exemplet.
11.3 Att jämföra BNP över tid
Min farmor – född 1925 – tyckte att ungdomarna i Sverige borde vara tacksamma som tjänar 20 000 kronor på en sommar. Själv fick hon nämligen bara 100 kronor när hon jobbade sommaren 1945. Farmor räknade ut att dagens ungdomar har det 200 gånger bättre än hon själv hade som ung.
Inget ont om min farmor, men här blev det fel. Det är som om farmor står i det samhällsekonomiska kretsloppet och först räknar värdet av allt bröd som strömmar förbi henne år 1945: “En råglimpa som kostar 10 öre, två havrebröd som kostar vardera 5 öre och tre bullbröd á 3 öre”. Därefter gör hon samma sak för i år: “Två råglimpor á 36 kronor, ett havrebröd som kostar 22 kronor och fyra bullbröd som vardera kostar 18 kronor”. Inser du varför farmor hamnar snett? Det är fullt möjligt att Sverige i dag tillverkar mer bröd än när farmor var ung, men prisnivån har ju också gått upp rejält. När farmor räknar ut BNP för ett visst år så använder hon priserna för just det året. Det här kallas för nominell BNP. Och nominell BNP har mycket riktigt stigit enormt sedan farmor var ung. Farmor har alltså rätt i att dagens ungdom tjänar 200 gånger mer än hon gjorde men hur mycket av detta beror på att prisnivån i samhället har gått upp?
Och hur borde farmor ha räknat? Om problemet var att priserna i samhället kan ha stigit mellan 1945 och i år – så varför inte då låsa priserna? Det spelar ingen roll vilket års priser som farmor använder, så länge hon inte ändrar dem. Säg att hon konsekvent använder priserna från år 1945: “En råglimpa som kostar 10 öre, två havrebröd som kostar vardera 5 öre och tre bullbröd á 3 öre” ger att BNP år 1945 uttryckt i 1945 års prisnivå var 29 öre. Nu ska hon räkna ut dagens BNP. Kom ihåg att hon nu måste använda dagens mängder men priserna från 1945: “Två råglimpor á 10 öre 36 kronor, ett havrebröd som kostar 5 öre 22 kronor och fyra bullbröd som vardera kostar 3 öre 18 kronor”. Resultat: Årets BNP uttryckt i 1945 års prisnivå är 37 öre. Nu kan vi jämföra BNP-siffrorna: 37 öre i dag jämfört med 29 öre på farmors tid. Det här är en ökning med cirka 28 procent. Den här ökningen kan inte bero på att priserna har stigit för vi höll ju priserna oförändrade när vi räknade. Ökningen på 28 procent måste alltså spegla att svenskarna har blivit bättre på att baka bröd. När farmor på det här sättet räknar ut BNP men håller priserna låsta så kallas resultatet för real BNP.
I praktiken finns det ett ännu enklare sätt att räkna ut hur snabbt den reala ekonomin har vuxit, nämligen så här:
\[ \small \text{Förändring i real BNP (\%) = Förändring i nominell BNP (\%) - Förändring i prisnivå (\%)} \]
För kom ihåg att den nominella BNP kan ha stigit av två anledningar: 1) att vi producerar mer och 2) att prisnivån har gått upp. Om den nominella BNP har stigit med 7 procent och priserna har stigit med 4 procent, så måste det betyda att den reala BNP har stigit med 3 procent, eller hur?
I praktiken mäter man prisförändringarna i samhället genom att titta på ett så kallat konsumentprisindex (KPI). Tänk dig en gigantisk korg som innehåller alla varor och tjänster som du köper under ett år: alla ölflaskor, chipspåsar, konsertbesök, tågresor, Netflix-abonnemang och allt annat. Räkna ut vad denna gigantiska korg kostar i år och vad exakt samma korg kostade i fjol. Om korgen har blivit dyrare så har prisnivån i samhället gått upp. Kom ihåg att du inte får ändra innehållet i korgen från år till år. Om korgen innehåller exakt samma saker från år till år så måste ju en eventuell prisuppgång bero på att allt har blivit dyrare.
11.4 Har vi blivit rikare?
Nu vet du en hel del om hur man räknar ut BNP och vad siffran betyder. Hög tid att kika på hur BNP faktiskt ser ut i världen och hur den har utvecklats över tid. Börja med att kika i följande figur:
Som du ser så visar figuren BNP per person, uttryckt i dollar och i 2011 års priser. Man har även köpkraftskorrigerat siffrorna för att ta hänsyn till att det är dyrare att leva i vissa länder än i andra. Men vilka slutsatser drar du från figuren?
Det första som slår mig är att livet på jorden nästan alltid har varit extremt fattigt. I själva verket skulle jag ha kunnat förlänga figuren åt vänster och gått 200 000 år tillbaka; BNP-kurvan skulle hela tiden ha legat nära 0. Dina förfäder för 200 000 år sedan hade ingen ljusnande framtid. De kommande 199 800 åren skulle förbli ett liv i armod: Du föddes, du levde på svältgränsen, du dog ung.
| Tidsperiod | Årlig BNP-tillväxt (%) | Antal år tills dubbelt så rika |
|---|---|---|
| 0–1000 | 0,00 | oändligt många |
| 1000–1820 | 0,05 | 1400 |
| 1820–2026 | 1,3 | 58 |
Enligt Tabell 12.2 var BNP-tillväxten 0,00 procent under perioden mellan Jesus och vikingarna. Under perioden 1000–1820 växte den globala BNP per capita en aning, men tillväxttakten var låg. En årlig tillväxt på 0,05 procent innebär att det tar ungefär 1 400 år att bli dubbelt så rik. Det är en klen tröst för den som svälter.
Men i början av 1800-talet sker miraklet: Människan hittar plötsligt ett sätt att resa sig ur fattigdomen! Du ser det också tydligt i figuren ovan. Det börjar med den industriella revolutionen i Storbritannien och dess fantastiska vetenskapliga och tekniska framsteg. I Sverige och Finland tar ekonomin fart i slutet av 1800-talet. Kina reser sig som en jätte runt 1980. Efter 200 000 år har människan hittat en väg ut ur svälten. I nästa kapitel får du se vad som var nyckeln till välstånd.
Övningsuppgifter
I det här kapitlet har du lärt dig hur man kan mäta samhällsekonomin, till exempel med BNP, och hur du använder måttet för att jämföra levnadsstandarden mellan olika länder samt studera hur levnadsstandarden förändras inom ett land över tid. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!
Hur rikt är ett land?
BNP används ofta för att visa hur rikt ett land är och hur ekonomin i ett land utvecklas över tid. I den här världskartan ser du BNP per capita i alla världens länder. Om du klickar på Table ser du utvecklingen i tabellform och Line gör att du enkelt kan välja ut specifika länder. Du kan även välja vilken tidsperiod som ska visas.
- Med hjälp av världskartan ovan (klicka gärna på Table och sortera med hjälp av pilarna) ser jag att: Landet med högst BNP per capita år 2022 var , landet med högst BNP per capita år 1700 var , landet med högst procentuellt tillväxt under perioden 1975–2022 var och landet där inkomsten föll mest (absolut sett) under perioden 1950–2022 var .
- Klicka nu på Line i världskartan, tryck på Edit countries and regions och lägg in enbart Finland, Sverige och Argentina samt välj perioden 1918–2022 med reglaget. År 1918 var det rikaste av dessa länder .
- Anta att den nominella BNP i ett land ökar från 114 miljarder till 121 miljarder. Samtidigt stiger prisnivån i samhället från 103 till 108. Hur hög var den ekonomiska tillväxten? .
- Varför ska du använda real BNP i stället för nominell BNP när du vill räkna ut den ekonomiska tillväxten? .
- Irland har många gästarbetare och utländska företag. Detta innebär troligen att BNP är än BNI.
- BNP kan mätas på tre olika sätt: från produktionssidan, från användningssidan och från .
- En skogsbrukare odlar skog. Skogen säljs till ett sågverk som förädlar skogen till plankor. Plankorna säljs till ett båtbyggeri som förädlar dem till båtar. Tabellen nedan visar vad som händer men tyvärr saknas uppgifterna i vissa rutor. (Det går att med logik fylla i alla tomma rutor). Lönerna i sågverket blir , båtbyggeriets föräldringsvärde blir och BNP blir .
| Skogsbruket | Sågverket | Båtbyggeriet | |
|---|---|---|---|
| Värdet av försäljningen (€) | 1550 | 5500 | |
| Värdet av inköpsvarorna (€) | 0 | 1550 | 3000 |
| Löner (€) | 800 | ||
| Vinster (€) | 1000 | 600 | |
| Företagets förädlingsvärde (€) | 1550 | 1450 |
- Lägg några minuter på att utforska världen. Det är kul, allmänbildade och kan göra att du hittar spännande mönster som du kan undersöka.
- Om du följer Spaniens utveckling så ser du att spanjoren, märkligt nog, inte var särskilt mycket rikare på 1950-talet än de var på 1200-talet. I nästa kapitel får du lära dig varför den ekonomiska tillväxten var så låg i Spanien under dessa 750 år. Om du tittar på Finlands ekonomiska utveckling så ser du att BNP-tillväxten de senaste 20 åren har varit sensationell usel: År 2007 var BNP per capita i princip lika hög som i dag. Den typiska finländaren har med andra ord inte blivit bättre på att producera varor och tjänster under din livstid. Varför tror du att Finland har stått och stampat medan många andra jämförbara länder, exempelvis Sverige, har blivit rikare?
- Nominella BNP är BNP beräknat utifrån varje års prisnivå. Här har nominella BNP ökat med cirka 6,14 procent (procenträkning: förändring/ursprung). Den här ökningen på 6,1 procent kan bero på två saker: 1) vi producerar mer, 2) prisnivån har stigit. För att enbart fånga den ekonomiska tillväxten måste vi därför dra bort inflationen. Inflationen i uppgiften var cirka 4,85 procent. Det betyder att tillväxten måste ha varit cirka 1,29 procent.
- Kom ihåg: Den genomsnittliga månadslönen för heltidsanställda i Finland är just 4 140 euro. Motsvarade siffra när din farmor var ung var otroligt mycket lägre. De nominella lönerna har med andra ord stigit som en raket. Men det betyder inte nödvändigtvis att din köpkraft är högre än din farmors - för tänk om prisnivån också var otroligt mycket lägre när farmor var ung. Det gäller alltså att alltid ta hänsyn till inflationen när du jämför till exempel BNP eller löner över tid.
- Plugga in skillnaden mellan BNP och BNI. Förstår du nu varför Luxemburg alltid ligger högt när man rankar länder enligt BNP per capita?
- Utgå från den enkla skissen på det samhällsekonomiska kretsloppet.
- Får du till siffrorna nedan? Skogbruket skapar till exempel värde motsvarande 1550 euro. Om 800 euro går till löntagarna måste resterande 750 går till ägarna.
| Skogsbruket | Sågverket | Båtbyggeriet | |
|---|---|---|---|
| Värdet av försäljningen (€) | 1550 | 3000 | 5500 |
| Värdet av inköpsvarorna (€) | 0 | 1550 | 3000 |
| Löner (€) | 800 | 450 | 1900 |
| Vinster (€) | 750 | 1000 | 600 |
| Företagets förädlingsvärde (€) | 1550 | 1450 | 2500 |
BNP vs HDI
Bruttonationalprodukten är ett omstritt mått. Nationalekonomer använder därför också ett antal alternativa mått för att få en ännu säkrare bild av den ekonomiska situationen i ett land. Följande graf visar förhållandet mellan Human Development Index (HDI) och BNP per capita:
- Klicka på Table. År 2023 hade högst HDI, medan hade lägst.
- Klicka på Chart. Ett av följande länder var rikt år 2023 men hade ändå ett förhållandevis lågt HDI, vilket tyder på att utbildningsnivån och/eller livslängden var oväntat låg i landet. Vilket är landet? .
- Ett av följande länder var fattigt år 2023 men hade ändå ett förhållandevis högt HDI, vilket tyder på att utbildningsnivån och/eller livslängden var hög i landet. Vilket är landet? .
- Säkerställ att du vet vad HDI består av.
- Du kan tänka dig att du drar en rät linje i figuren som fångar det generella sambandet mellan BNP per capita och HDI. Vilket är landet som hade ett mycket högt BNP per capita men som låg betydligt under din linje i figuren?
- Du kan tänka dig att du drar en rät linje i figuren som fångar det generella sambandet mellan BNP per capita och HDI. Vilket är landet som hade ett mycket lågt BNP per capita men som låg betydligt över din linje i figuren?
GINI-koefficienten 1963–2024
I den här världskartan ser du GINI-koefficienten i alla världens länder år 2024. Om du klickar på Table ser du utvecklingen i tabellform och Line gör att du enkelt kan välja ut specifika länder. Du kan även välja vilken tidsperiod som ska visas genom att justera reglaget under bilden.
- Rita upp en egen figur och förklara utifrån figuren hur man beräknar GINI-koefficienten.
- GINI-koefficienten år 2024 var 0,29 i Sverige och 0,27 i Finland. I vilket av dessa länder var inkomstklyftorna störst?
- Landet med de största inkomstklyftorna 2024 var och landet med minsta klyftorna var
- Landet där inkomstklyftorna ökade mest under perioden 1980-2023 (i procent) var
- Landet där klyftorna minskade mest under perioden 1980-2023 (i procent) var
- Jag tycker att inkomstklyftorna i Finland borde vara .
1-6. De ökade inkomstklyftorna i samhället är ett mycket aktuellt och intressant tema. Att veta hur man kan mäta inkomstklyftor och vad som är orsaken till de växande klyftorna är något som alla ekonomer och samhällsvetare har nytta av. I Kapitel 19 kommer du upptäcka att både internationell handel och ny teknik troligen har bidragit till de allt större inkomstklyftorna i Finland.
Om du vill höra hur två AI-röster diskuterar innehållet i det här kapitlet kan du lyssna här. Om du vill leka själv med AI-verktyg så se längst upp i kapitlet Data här.
På Youtube lade jag för många år sedan upp en del klipp om grundläggande mikroekonomi här och makroekonomi här. Klippen är bitvis inaktuella, alltid gjorda i all hast och de överensstämmer sällan med upplägget i den här e-boken, men om du vill förbereda dig inför en föreläsning och/eller repetera efter en föreläsning så kanske klippen kan hjälpa dig. Kom dock ihåg att det är materialet i e-boken som examineras.
-
Om du pluggar till ekonom vid Åbo Akademi kan du få personligt stöd av specialpedagogen Malin. I det här korta klippet berättar hon mer: