15 Finanspolitik

(där du lär dig hur politiker kan styra ekonomin genom att gasa och bromsa)

I det förra kapitlet fick du en inblick i konjunkturanalys. En viktig insikt var att BNP på kort sikt beror på den aggregerade efterfrågan. Om hushåll och företag, av någon anledning, inte vill konsumera och investera lika mycket som tidigare, kommer BNP att minska på kort sikt. På lång sikt självläker dock ekonomin; priser och löner justeras så att ekonomin återhämtar sig och vi dras automatiskt tillbaka till den långsiktiga BNP-nivån.

Här är en liknelse som kanske hjälper dig att förstå mekanismen. Tänk dig tre kastruller med kokande vatten. Varje kastrull har två öppningar: P och Y. När vattnet kokar skapas ånga som måste strömma ut. Men vart?

I kastrullen längst till vänster har vi stängt igen P-öppningen. All ånga sprutar därför ut våldsamt genom Y-öppningen – det finns helt enkelt ingen annanstans att ta vägen eftersom P är “låst”. I kastrullen längst till höger är däremot Y-hålet stängt, och all ånga strömmar ut genom P-öppningen. I mitten har du en kastrull där båda hålen är öppna och därför kommer det lite ånga ur både P och Y.

Förstår du liknelsen mellan kastrullerna och Figur 14.5? Det kokande vattnet är energin som släpps lös då fem miljoner finländare plötsligt känner sig mer optimistiska inför framtiden. Det är kraften hos 250 kaffesugna studenter som stormar in till Fabbe. På mycket kort sikt är priserna låsta – och produktionen måste ta hela smällen. På kort sikt har Fabbe större handlingsutrymme och han utnyttjar möjligheten att höja sina priser. När han tar mer betalt för sina varor så dämpas den värsta hysterin i och med att vissa studenter skräms bort av det högre priset, men det är fortfarande högtryck i kaféet. På lång sikt är det i stället Y som är låst; det går helt enkelt inte på lång sikt producera mer än vad som är långsiktigt hållbart. På lång sikt är det därför endast priserna som påverkas av efterfrågechocken.

15.1 Vad är finanspolitik?

Det är den 14 september 2001 som president Bush besöker Ground Zero i New York. Han uppmanar amerikanerna att leva som vanligt efter terrorattacken. Varför säger han så? Kanske befarar han att paniken i USA ska leda till ett kraftigt fall i konsumtion och investeringar – och därmed en förödande lågkonjunktur?

Kunde presidenten ha gjort någonting mer? Låt oss gå tillbaka till det samhällsekonomiska kretsloppet. Du vet sedan förra kapitlet att landets produktion på mycket kort sikt avgörs helt av hur mycket vi vill att de ska producera (Y=AD) – men hur kan president Bush påverka den aggregerade efterfrågan? Jo, du kan tänka dig att Bush sitter mitt i kretsloppet med makten att styra statens utgifter och intäkter.

En direkt åtgärd vore att öka den offentliga konsumtionen (G). Han kan till exempel se till att staten bygger ut försvaret eller storsatsar på skolan och sjukvården. Men Bush kan också påverka hur mycket hushållen vill konsumera. Om han sänker skatterna och/eller ökar transfereringarna, så får ju hushållen en större disponibel inkomst och med mera pengar i plånboken vill de troligen också konsumera mer.

Allt detta – att ändra den offentliga konsumtionen (G), skatterna (T) och transfereringarna (Tr) – kallas för finanspolitik. Målet med finanspolitiken är ofta att stabilisera ekonomin runt den långsiktiga trenden. De flesta av oss föredrar nämligen att leva i ett land där vi slipper kastas våldsamt mellan goda och dåliga tider. Finanspolitiken är ett viktigt verktyg som George kan använda för att bedriva denna stabiliseringspolitik.

finanspolitiken handlar om hur staten använder sina utgifter och skatter för att påverka ekonomin; genom att justera skatter, transfereringar och offentlig konsumtion försöker man att stabilisera ekonomin kring den långsiktiga BNP-nivån (samma sak kan också uppnås genom penningpolitiken i Kapitel 18).

Den offentliga sektorns utgifter

Följande figur visar hur de offentliga utgifterna (som andel av BNP) har sett ut i Finland genom historien. Som alltid kan du trycka på Map för att se hela världen, eller lägga till enskilda länder via Edit countries and regions.

Som du ser har de offentliga utgifterna ökat kraftigt över tid och motsvarar nu mer än halva vårt BNP. Under krigen och under krisen på 1990-talet ökade andelen markant. Den offentliga sektorn – alltså staten och kommunerna – har med andra ord fått ett allt större inflytande i våra liv.

Vad består dessa offentliga utgifter av? Här nedan ser du siffrorna för Finland år 2024. Den största posten är “Social trygghet”, där bland annat utbetalningar till sjuka, äldre och arbetslösa ingår. Andra stora utgiftsposter är sjukvård och utbildning. Även infrastruktur är viktig bit; det är långt ifrån gratis att bygga järnvägar, motorvägar eller en torgparkering.

Utgiftsområde	Per capita, euro
Allmän offentlig förvaltning	3513
Försvar	761
Samhällskydd och rättsskipning	648
Näringslivfrågor	2397
Miljöskydd	107
Bostadsförsörjning och samhällsutveckling	258
Hälso- och sjukvård	3795
Fritidsverksamenhet, kultur och religion	815
Utbildning	3072
Social trygghet	12988

Tabell 15.1: Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål år 2024, uttryckt som euro per capita. Data från Statistikcentralen. Vilka områden skulle få mer pengar om du vore finansminister - och från vilket område skulle du ta pengarna?

Delar av dessa utgifter förhandlas det om i budgeten varje år. Ska pengarna gå till en torgparkering eller satsas på de äldre? Ska studiestödet höjas eller ska pengarna satsas på att göra skolklasserna mindre? Men stora delar av utgifterna kan politikerna inte ändra. Många utgiftsposter är nämligen bestämda i lagar. Till exempel har alla barn rätt att gå i skolan och alla äldre har rätt till pension. Det är ytterst svårt att ändra dessa lagar. Det är bland annat därför som så många är oroade över den demografiska försörjningskvotens utveckling i Finland.

en budget är en plan för kommande års inkomster och utgifter

transfereringar är ekonomiska bidrag från staten och kommunerna till hushåll, företag och organisationer

Den offentliga sektorns intäkter

Hur kan den offentliga sektorn finansiera alla sina utgifter? Jo, genom att ta in skatt. Hur skattesystemet fungerar är ett jätteämne som vi nosade lite på i Kapitel 5, men några termer kan vara bra att känna till. Tänk dig till exempel att skattesystemet ser ut så här:

Inkomst (euro)	Marginalskatt (%)
Under 100	10
100 - 200	50
Över 200	102

Det här skulle betyda att alla inkomster upp till 100 euro beskattas med 10 procent. Därefter måste du betala 50 procent skatt på alla inkomster mellan 100 och 200 euro. Allt däröver beskattas med 102 procent. Så hur hög skatt betalar du? Ja, det beror på ju på hur mycket du tjänar.

Individ	Inkomst	Marginalskatt (%)	Skatt (euro)	Skatt (% av inkomst)
Adam	90	10	9	10
Eva	150	50	35	23
Astrid	250	102	111	44

Titta först på Adam, som tjänar 90 euro. Eftersom allt under 100 euro beskattas med 10 procent, så kommer Adam att betala 9 euro i skatt – vilket motsvarar 10 procent av hans inkomst. För Eva, som tjänar 150 euro, blir det krångligare. För sina första 100 euro ska hon ju betala 10 procent i skatt (=10 euro) men när hon kliver över 100-strecket så ökar skattesatsen för inkomsterna som kommer härnäst; marginalskatten stiger till 50 procent. För den femtiolapp som hon tjänat över 100 ska hon därför betala in hälften i skatt (=25 euro). Totalt betalar alltså Eva 35 euro i skatt, vilket motsvarar cirka 23 procent av hennes inkomster. Längst ner i tabellen hittar du Astrid, en 80-årig barnboksförfattare från Sverige som just har skrivit bestsellern Bröderna Lejonhjärta. Astrid har därför fått enorma inkomster. Kan du räkna ut att cirka 44 procent av hennes inkomst ska in i skatt?

Just det här exemplet sägs ha avgjort det svenska riksdagsvalet 1976. Astrid Lindgren fick – på marginalen – betala mer än 100 procent i skatt. Många menade därför att Astrid gick back på att jobba. Kan du argumentera emot detta genom att hänvisa till begreppet marginalskatt?

Titta tillbaka på vad Adam, Eva och Astrid betalar. Du ser att den som tjänar mer också betalar en större del av sin inkomst i skatt. Detta är därför ett exempel på ett progressivt skattesystem. Motsatsen kallas för ett regressivt skattesystem och ett system där alla betalar exakt lika stor del av sin inkomst i skatt kallas för ett proportionellt system.

Skatter dras dock inte bara in på inkomster utan också på konsumtion. Varje gång du tankar bilen betalar du skatt. Bensinen kostar egentligen 50 cent per liter, resten är skatt. På samma sätt betalar du skatt varje gång du köper andra varor och tjänster.

Det råder en evig strid om hur den offentliga sektorn ska finansiera alla sina utgifter. Många menar att inkomstskatter leder till att färre vill arbeta, och att höga marginalskatter gör att färre tycker att det är värt att skriva barnböcker. Andra menar att inkomstskatter är mer rättvisa än skatter på konsumtion. Ta exemplet mjölk. De flesta av oss köper nog ungefär lika mycket mjölk (det är åtminstone inte så att miljardären köper 1 000 gånger mer mjölk än du). Om den offentliga sektorn enbart skulle förlita sig på en mjölkskatt så skulle därför den fattiga studenten betala in ungefär lika många skatteeuron som miljardären – och vi skulle alltså få ett regressivt skattesystem.

15.2 Finanspolitiken: Intuitionen

Intuitionen bakom finanspolitiken är ganska enkel: Den offentliga sektorn kan påverka konjunkturen genom att gasa eller bromsa. Två centrala koncept är viktiga att hålla i minnet: 1) Luta dig mot vinden och 2) Multiplikatoreffekten.

**Två viktiga insikter om finanspolitik**: **Luta dig mot vinden** och **multiplikatoreffekten**

Att luta sig mot vinden handlar om att George måste storsatsa när ingen annan törs satsa och hålla igen när alla andra har blivit köpgalna. Det är som att Bush står där på Ground Zero och tänker: Nu skär hushållen ner på sin konsumtion och företagen vågar inte investera. Då måste staten hålla uppe efterfrågan för att undvika en ekonomisk kris! Staten köper därför motorvägar, stridsflygplan, bygger ut skolor och äldreboenden. George sänker dessutom skatterna och höjer transfereringarna – och med mera pengar kvar i plånboken är det fler amerikaner som unnar sig en ny bil eller ett restaurangbesök. Allt det här gör att AD hålls uppe – och därmed kanske USA slipper ramla ner i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet och låga inkomster.

Ett problem är att alla dessa åtgärder kostar mycket pengar för den offentliga sektorn. George drar ju frivilligt ner sina skatteintäkter samtidigt som han ökar utgifterna på transfereringar och offentlig konsumtion. Resultaten blir att han går back – det blir ett budgetunderskott – och för att finansiera underskottet måste George låna pengar.

Om USA sedan hamnar i en högkonjunktur – med köpgalna konsumenter och överoptimistiska företag – ska George i stället förhindra en överhettning genom att höja skatterna och skära ner i den offentliga konsumtionen. Det här skapar förmodligen också ett budgetöverskott – och med dessa pengar kan George betala tillbaka de skulder som staten drog på sig i lågkonjunkturen. Det var åtminstone så här som John Maynard Keynes tänkte sig att finanspolitiken borde fungera för att hjälpa Tom Joad genom livet.

Det andra viktiga konceptet är multiplikatoreffekten. Tänk dig att George vill att BNP ska öka med 100 miljoner. Han bestämmer sig därför för att bygga en torgparkering för 100 miljoner. Vad händer?

Jo, på mycket kort sikt är det AD som bestämmer hur stort BNP blir. Om George vill ha en torgparkering så får han en torgparkering. Detta är dock bara början. Att BNP ökar med 100 innebär ju per definition att inkomsterna ökar med 100. För att inte krångla till analysen i onödan kan vi låtsas som att det inte finns några skatter eller transfereringar och att hushållen vill spendera hälften av sin inkomst. När hushållen får 100 miljoner euro vill de därför ha varor och tjänster för 50 miljoner euro. Och företagen lyder: I steg 2 ökar alltså BNP med ytterligare 50 miljoner euro. Att George beställde en parkering för 100 miljoner ledde alltså till en parkering för 100 miljoner men också till andra varor och tjänster för 50 miljoner. Och det slutar inte här – för vi går nu in på varv tre i kretsloppet. Hushållens inkomster ökar med 50 miljoner, varav de vill konsumera för 25 – och företagen lyder. I varv efter varv kommer vi att snurra runt i kretsloppet. Varje varv leder till att BNP ökar, men med en successivt allt mindre summa: 100 + 50 + 25 + 12,5 + 6,25 + 3,125 och så vidare…

Detta är multiplikatoreffekten: Den slutgiltiga effekten på BNP blir större än Georges ursprungliga förändring av AD. Om George vill öka BNP med 100 ska han alltså inte öka den offentliga konsumtionen med 100 utan med mycket mindre. Hans ursprungliga initiativ sätter ju i gång en snöbollseffekt och det måste han ta i beaktan om han ska lyckas att stabilisera ekonomin.

Men idioter som duschar och politiker som fuskar

Tänk dig att du kliver in i duschen och vrider på kranen. Kanske tar det några sekunder innan vattnet kommer, speciellt om rören är gamla. Du skriker i vild panik. Vattnet är kokhett! Snabbt kastar du dig över kranen och vrider fullt åt andra hållet för att det ska bli kallare. Kallvattnet forsar genom rören och några sekunder senare: Nytt vrål! Vattnet är iskallt! Du kastar dig återigen över kranen och vrider fullt åt motsatt håll. Det här är historien om idioten i duschen.

**Utmaningar i finanspolitiken**: **Idioten i duschen** och **politiska konjunkturcykler**.

Varför blir det så här och vad har idioten i duschen med Finlands finanspolitik att göra? Jo, problemet är att vattentemperaturen inte ändras direkt när idioten vrider på kranen – och samma tidsfördröjningsproblem har också George. Han ville öka BNP för att rädda landet ur lågkonjunkturen och drog därför i spaken för expansiv finanspolitik. Men att bygga en torgparkering går inte på en eftermiddag. Först måste man söka tillstånd och anlita arkitektbyråer. Sedan ska byggföretag få lägga anbud. Miljövänner överklagar; det blir demonstrationer och rättegångar. Tre år senare sätter man spaden i marken, men projektet måste pausas när man hittar unika fynd från vikingatiden. Dessutom tillkommer multiplikatoreffekten; det tar lång tid innan den fullständiga effekten syns i ekonomin. Risken är därför överhängande att ekonomin redan har självläkt när den expansiva finanspolitiken till slut kickar in. George ville verkligen rädda ekonomin ur lågkonjunkturen – men det enda han åstadkom var att han eldade på högkonjunkturen. Tidsfördröjningen är lika förödande för George som den var för idioten i duschen.

En annan liknelse som kanske hjälper dig att komma ihåg svårigheterna med finanspolitik är att du styr en Viking Line-färja. Det tar lång tid att få den kolossala färjan att svänga. Om du vill att färjan ska svänga höger 200 meter fram så måste du vrida på ratten redan nu – annars är du för sent ute. För att inte köra på grund måste du veta vad du har framför dig och agera i god tid. Samma sak gäller om du vill styra Finlands ekonomi.

Inom finanspolitiken talas ofta om de tre T:na: timely, temporary och targeted. Svårigheten är alltså att sätta in åtgärderna i rätt tid (timely). Helst ska åtgärderna också vara tillfälliga (temporary). Till exempel kanske politikerna höjer studiestödet under pandemin för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin – men klarar de verkligen av att sänka studiestödet till den ursprungliga nivån när pandemin är över? Dessutom ska åtgärderna vara välriktade (targeted): Om syftet är att få i gång konsumtionen biter det förmodligen mycket mer att dela ut en hundralapp till en barnfamilj än till en miljardär. Barnfamiljen kommer ju troligen att konsumera upp en stor del av hundralappen, medan miljardären redan har allt man behöver och därför sätter in den på banken.

I teorin är det möjligt att använda finanspolitiken så att ekonomin alltid ligger vid den potentiella nivån, men de tre T:na visar att det är extremt svårt: George måste veta exakt vart ekonomin är på väg och därefter sätta in exakt rätt dos i exakt rätt tid. Att finjustera ekonomin från vecka till vecka leder lätt till att det blir heltokigt: Ena vecka ska det byggas torgparkeringar för att elda på ekonomin, nästa vecka ska studiestödet sänkas för att kyla av ekonomin. De flesta nationalekonomer menar därför att den här typen av finanspolitik endast ska användas i riktigt stora kriser eller när ekonomin är extremt överhettad.

Men tänk om man kunde hitta ett smart sätt så att George inte behöver dra i några spakar. Tänk om den offentliga sektorn automatiskt kunde dela ut mer pengar i kristider och dra in mer pengar när ekonomin går på högvarv. Om du tänker efter så kanske du inser att det faktiskt är exakt så som skatte- och bidragssystem oftast är utformade. För i dåliga tider med lägre inkomster så betalar du ju in mindre i skatt (tänk på skatteexemplet med Adam, Eva och Astrid) och om du blir arbetslös så får du arbetslöshetsstöd. Om det däremot är strålande tider så gör det progressiva skattesystemet att staten automatiskt tar en större del av dina pengar – och färre beviljas olika typer av ekonomiska stöd.

Den här typen av kontracyklisk finanspolitik kallas för automatiska stabilisatorer. Jämför dessa med diskretionär finanspolitik, där George själv måste dra i spakarna för att något ska hända. När tror du att problemet med tidsfördröjningen är störst?

En annan farhåga är att finanspolitiken kan missbrukas. Public Choice är ett intressant forskningsområde där man analyserar politik men med nationalekonomens verktyg. Tänk dig följande scenario: Du är politiker i en liten finsk kommun. Förra valet gick lysande och nu har du styrt kommunen i tre år. Det börjar dra ihop sig till nytt val. Från dina universitetsstudier i nationalekonomi kommer du ihåg att expansiv finanspolitik på kort sikt leder till högre inkomster och lägre arbetslöshet. Du kommer också ihåg Bill Clintons ord om att plånboksfrågor ofta avgör hur folk röstar: “It’s the economy, stupid!” och du vet att många historiker anser att det tyska folket röstade fram Hitler till makten 1933 främst för att ekonomin var i kaos.

På grund av skäl som vi återkommer till i Kapitel 18 hade priset på en brödlimpa i Tyskland stigit från 0,63 mark till 201 miljarder mark. Medan barnen leker med sedelbuntar ordnas demonstrationer på torget. Man kan nästan se på fotot hur Adolf Hitler inser att den ekonomiska krisen ökar hans chanser att ta makten i landet.

Handen på hjärtat: Finns det en risk att du som politiker inte gör det som vore långsiktigt bäst för kommunen – utan att du i stället egoistiskt driver expansiv finanspolitik för att maximera dina egna chanser att bli omvald?

Om politiker agerar på det här sättet så kommer ekonomin ofta att blomstra just på valdagen. Vi får i så fall så kallade politiska konjunkturcykler. Finns det tecken på att politiker faktiskt missbrukar sin makt för egen vinning? I tabellen nedan har Dahlberg & Mörk (2008) följt alla kommuner i Finland och i Sverige under cirka 18 år och undersökt om det händer någonting speciellt i finanspolitiken i samband med politiska val. Resultaten är tydliga: Just under valåren anställer kommunerna överlag fler människor, de ökar sin offentliga konsumtion och de sänker skatterna.

Det här mönstret kan såklart bero på annat än att politiker missbrukar sin makt, men är det inte ett märkligt sammanträffande att det så ofta är just under valåren som politikerna drar i spaken för expansiv finanspolitik? Dessa tecken på maktmissbruk har gjort att vissa tycker att makten över finanspolitiken bör begränsas eller till och med tas bort från politikerna. Till exempel har det blivit vanligare med regler om att budgeten måste vara i balans sett över några år. Tycker du att det är ekonomiskt smart att lagstifta om budgetbalans? Det stoppar eventuellt en del maktmissbruk men innebär också att politiker måste skära ner kraftigt i ekonomiska kristider – vilket troligen ytterligare fördjupar krisen. Och tycker du att det är demokratiskt acceptabelt att ta ifrån ekonomiska verktyg från folkvalda politiker?

15.3 Finanspolitiken: Matematiken

Nu har vi gått igenom finanspolitiken på ett intuitivt plan. Förhoppningsvis förstår du de centrala idéerna. Vi kan nu ta ytterligare ett steg och räkna lite på problemen. Appen nedan är en lite mer avancerad version av appen som du använde i det förra kapitlet. Ser du skillnaden? Här har jag även lagt in skatter och transfereringar i modellen. Lek en stund med appen tills du förstår hur det fungerar. Observera att du alltid måste trycka på knappen “Beräkna jämvikten” för att appen ska räkna ut den nya jämvikten.

#| standalone: true
#| viewerHeight: 1400

library(shiny)
library(plotly)

# Definiera UI för applikationen
ui <- fluidPage(
  titlePanel(""),
  
  sidebarLayout(
    sidebarPanel(
      numericInput("a", "Autonom konsumtion (a):", value = 100, min = 0, step = 1),
      numericInput("b", "Marginell konsumtionsbenägenhet (b):", value = 0.8, min = 0, max = 1, step = 0.01),
      numericInput("I", "Investeringar (I):", value = 50, min = 0, step = 1),
      numericInput("G", "Offentlig konsumtion (G):", value = 80, min = 0, step = 1),
      numericInput("c", "Autonoma skatten (c):", value = 10),
      numericInput("d", "Marginalskatten (d):", value = 0.4, min = 0, max = 1, step = 0.01),
      numericInput("Tr", "Transfereringar (Tr):", value = 80, min = 0, step = 1),
      numericInput("maxY", "Ange maxvärdet för produktionen Y i figuren:", value = 800, min = 0, step = 10),
      actionButton("calculate", "Beräkna jämvikten"),
      helpText("Konsumtionsfunktionen ges av C=a+bY, där a kallas den autonoma konsumtionen och b är den marginella konsumtionsbenägenheten. Skattefunktionen ges av T=c+dY, där c är den autonoma skatten och d är marginalskatten. Ange värden och klicka 'Beräkna jämvikten' för att simulera.")
    ),
    
    mainPanel(
      plotlyOutput("adAsPlot"),
      HTML("<div style='margin-top: 30px;'></div>"),
      verbatimTextOutput("equilibriumOutput")
    )
  )
)

# Definiera serverlogik
server <- function(input, output) {
  observeEvent(input$calculate, {
    a <- input$a
    b <- input$b
    c <- ifelse(input$c == "" || is.na(as.numeric(input$c)), 0, as.numeric(input$c))
    d <- ifelse(input$d == "" || is.na(as.numeric(input$d)), 0, as.numeric(input$d))
    I <- input$I
    G <- input$G
    Tr <- ifelse(input$Tr == "" || is.na(as.numeric(input$Tr)), 0, as.numeric(input$Tr))

    # Beräkna jämviktsproduktionen
    Y_e <- (a + b * Tr + I + G - b * c) / (1 - b * (1 - d))
    if (!is.finite(Y_e)) Y_e <- NA_real_

    # Beräkna statens finanser
    T <- c + d * Y_e
    offentliga_utgifter <- G + Tr
    offentliga_resultat <- T - offentliga_utgifter
    budgetsaldo_procent <- (offentliga_resultat / Y_e) * 100

    # Beräkna konsumtion (C)
    C <- a + b * (Y_e - (c + d * Y_e) + Tr)
    
    # Formatera utdata
    output$equilibriumOutput <- renderText({
      paste(
        "Fakta om jämvikten:",
        "\nProduktion (Y):", round(Y_e, 2),
        "\nKonsumtion (C):", round(C, 2),
        "\nInvesteringar (I):", round(I, 2),
        "\nOffentlig konsumtion (G):", round(G, 2),
        "\nTotal efterfrågan (C + I + G):", round(C + I + G, 2),
        "\nDen offentliga sektorns resultat (T - G - Tr):", round(offentliga_resultat, 2),
        "\nDen offentliga sektorns budgetsaldo (% av Y):", round(budgetsaldo_procent, 2), "%"
      )
    })

    output$adAsPlot <- renderPlotly({
  Y_range <- seq(0, input$maxY, length.out = 100)  
  AD_values <- a + b * (Y_range - (c + d * Y_range) + Tr) + I + G
  AS_values <- Y_range

  p <- plot_ly() %>%
    add_lines(x = ~Y_range, y = ~AD_values, name = "AD", line = list(color = 'red')) %>%
    add_lines(x = ~Y_range, y = ~AS_values, name = "45 grader", line = list(color = 'black', width = 1))

  if (!is.na(Y_e)) {
    p <- p %>%
      add_lines(x = c(Y_e, Y_e), y = c(0, Y_e),
                name = "Jämvikt",
                line = list(color = 'green', dash = 'dash'))
    if (Y_e >= 0 && Y_e <= input$maxY) {
      p <- p %>%
        add_lines(x = c(0, Y_e), y = c(Y_e, Y_e),
                  name = "Jämvikt",
                  line = list(color = 'green', dash = 'dash'),
                  showlegend = FALSE)
    }
  }
  
  p %>%
  layout(
    xaxis = list(title = "Produktion (Y)"),
    yaxis = list(title = "Aggregerad efterfrågan (AD)"),
    annotations = list(
      list(
        x = Y_e,
        y = -0.02 * input$maxY,
        text = "Y*",
        showarrow = FALSE,
        xanchor = "center",
        yanchor = "top",
        font = list(color = "green")
      )
    ),
    legend = list(showlegend = FALSE)
  )
})
  })
}

    
# Kör applikationen
shinyApp(ui = ui, server = server)

Här är steg-för-steg-instruktioner för hur du tekniskt sett, med papper och penna, kan räkna ut vad som händer i samhällsekonomin på kort sikt:

Definiera de aggregerade efterfrågekomponenterna:

Den totala aggregerade efterfrågan (AD) består av konsumtion (C), investeringar (I), och offentlig konsumtion (G).

\[ AD = C + I + G \]

Med de givna värdena:
- (a = 100) (Autonom konsumtion)
- (b = 0,8) (Marginell konsumtionsbenägenhet)
- (I = 50) (Investeringar)
- (G = 80) (Offentlig konsumtion)
- (c = 10) (Autonoma skatter)
- (d = 0,4) (Marginalskatten)
- (Tr = 80) (Transfereringar)
Ställ upp ekvationen för BNP i jämvikt (Y = AD):

Sätt in de specifika värdena direkt:

\[ Y = 100 + 0,8\left(Y - (10 + 0,4Y) + 80\right) + 50 + 80 \]
Förenkla ekvationen:

\[ Y = 100 + 0.8(70 + 0,6Y) + 50 + 80 \]

\[ Y = 100 + 56 + 0,48Y + 50 + 80 \]

\[ Y = 286 + 0,48Y \]
Lös ut BNP (Y):

\[ Y - 0,48Y = 286 \]

\[ 0,52Y = 286 \]

\[ Y = 550 \]
Sammanfatta dina beräkningar:
- BNP i jämvikt (Y) blir 550.
Extra beräkningar:
- Skatteintäkter (T):
  
  \[ T = 10 + 0,4 \times 550 = 230 \]
- Konsumtion (C):
  
  \[ C = 100 + 0.8(550 - 230 + 80) = 340 \]
- Offentliga sektorns resultat:
  
  Offentliga utgifter: (G + Tr = 80 + 80 = 160)
  
  Budgetsaldo: (T - (G + Tr) = 230 - 160 = 70)
- Budgetsaldo som andel av (Y):
  
  \[ \frac{70}{550} \times 100 \approx 12,73\% \]

Träna nu på att lösa den här typen av uppgifter. Kan du till exempel räkna ut vad budgetsaldot blir om staten skär ner transfereringarna från 80 till 50? Du kan såklart använda appen för att kontrollera dina beräkningar. Här finns också korta videoinspelningar där jag visar du löser den här typen av uppgifter. Välj den svårighetsgrad som passar dig: basic, medium eller avancerat. Jobba därefter igenom uppgifterna i slutet av kapitlet. Lycka till!

15.4 Oroa sig över statsskulden?

Kommer du ihåg vad som hände när George byggde en torgparkering för att hjälpa ekonomin på traven? Jo, hans utgifter blev större än hans intäkter – och han tvingades låna för att finansiera sitt budgetunderskott. Statsskulden är de samlade underskotten och överskotten i statens budget över tid. Här ser du hur statsskulden har utvecklats i Finland och i Sverige sedan millenieskiftet.

Som du ser motsvarar Finlands statsskuld just nu drygt 80 procent av BNP. Dessutom har skulden vuxit kraftigt sedan 2008. I Sverige ser läget betydligt bättre ut.

Men behöver du vara orolig över statsskulden? Här är två anledningar att inte oroa sig över statsskulden:

Mycket av statsskulden består av skulder till finländare. Staten har lånat pengar för att finansiera sina budgetunderskott. Men det är framför allt finländare som har lånat ut pengarna. Det är som att din pappa har lånat pengar av dig. Att han har skulder betyder att du har stora besparingar. Totalt sett är det alltså ingen fara med familjens ekonomi.
Begränsa dig inte till här och nu. Är studenter fattiga? Ja, möjligtvis om du begränsar dig till just i dag. Men du vet också att studenter sett över hela livet har en högre inkomst än övriga grupper. Du behöver ärligt talat inte leva på vatten och bröd under dina studieår – för du skulle ju kunna låna pengar, leva ett anständigt studentliv och betala tillbaka lånet om några år när du har fått ett bra jobb. På exakt samma sätt kan du tänka kring budgetunderskott och statsskulder. Givet att den ekonomiska tillväxten fortsätter ungefär som den gjort de senaste 100 åren, så kommer dina barnbarn att ha betydligt större inkomster än du – på samma sätt som du har högre inkomst än din farmor hade som ung. Att betala tillbaka statsskulden blir därför inget problem för dina barnbarn. Givet att vi lånar till “bra saker” – som att fixa problemet med global uppvärmning – så kanske det till och med är moraliskt rätt att framtida generationer ska vara med och dela på notan?

Men alla håller inte med. Här är tre skäl att ligga sömnlös över statsskulden:

Budgetunderskott och statsskuld leder till lägre tillväxt på sikt. När staten är slösaktig och måste låna pengar blir det ju svårare för oss andra att låna. Det gör att mängden kapital minskar – vilket enligt den neoklassiska tillväxtteorin gör oss fattigare.
Den demografiska utvecklingen i Finland ser minst sagt otäck ut. Om ingenting händer så kommer allt färre att tvingas försörja allt fler, vilket ökar risken för budgetunderskott och växande statsskuld.
Ingen vill låna ut till den som är skuldsatt upp över öronen. Tänk dig Grekland för 10-15 år sedan. Finanskrisen slog stenhårt mot landet. Budgetunderskottet var rekordstort och statsskulden motsvarade 200 procent av BNP. Att låna ut dina pengar till den grekiska regeringen började kännas olustigt. Kan du verkligen vara säker på att grekerna betalar tillbaka? Du kräver därför en väldigt hög kompensation – en hög ränta – för att låna ut dina pengar. Men grekerna har inte råd att låna till dessa höga räntor. Och de har mycket svårt att få in skatteintäkter; deras skattesystem är erkänt uselt och fusket utbrett. Eftersom de varken kan låna pengar eller få in mer skatteintäkter återstår bara en enda smärtsam åtgärd för den grekiske finansministern: att skära ner i den offentliga sektorns utgifter, vilket ytterligare förvärrar konjunkturnedgången. Fortfarande i mars 2020 kämpade grekerna med att ta sig ur lågkonjunkturen – och då slog pandemin till med full kraft. Andra länder mötte krisen med expansiv finanspolitik, men grekerna hade slut på pengar. En stor statsskuld kan alltså begränsa landets möjligheter att ta sig ur kommande kriser.

Övningsuppgifter

I det här kapitlet har du sett hur staten kan använda finanspolitik för att försöka påverka konjunkturen. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!

Den stora depressionen slår till 1929

Som så ofta har ekonomin stora effekter på världen. Många menar till exempel att krisen på 1930-talet gjorde det lättare för Hitler att ta över makten i Tyskland. I den här uppgiften får du använda Keynes modell för att analysera ekonomin på kort sikt.

Krisen spred sig över jordklotet. Anta att du vet följande om ett land: \(\small Y_P=700\), \(\small AD=C+I+G\), \(\small C=70+0,8Y\), \(\small I=40\) och \(\small G=20\). Landets BNP blir i så fall, på mycket kort sikt, och landet befinner sig därför i .
BNP-gapet visar den procentuella skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP. Ungefär hur stort blir BNP-gapet? Svar:
Plötsligt slår pessismen till bland investerarna, vilket gör att investeringarna ändras till \(\small I=30\). Effekten av pessimismen bland investeringarna gör att BNP på mycket kort sikt faller till .
Multiplikatorn för I visar hur BNP ändras om I ökar med en enhet. Hur stor är multiplikatorn för I i vårt fall? Svar: .
Hur stor multiplikatorn blir i vårt exempel avgörs av den marginella konsumtionsbenägenheten. Multiplikatorn blir större ju den marginella konsumtionsbenägenheten är. Säkerställ att du förstår varför!
Om ett annat land känner du till följande: \(\small C=80+0,4YD\), \(\small I=50\), \(\small G=75\), \(\small T=50+0,2Y\), \(\small Tr=75\), där YD är de disponibla inkomsterna. Myndigheterna uppger att statens budgetunderskott är knappt 10 procent av BNP. Ljuger myndigheterna? Svar: , eftersom underskottet motsvarar nästan av BNP.

Ledtrådar här.

Om du fortfarande har problem med den här typen av uppgifter så måste du ta hjälp av studiekamrater eller lärare. Ett annat sätt kan vara att rådfråga ChatGPT. Lita dock inte blint på ChatGPT.
Eftersom faktisk BNP är 650 och potentiella BNP är 700, så befinner sig landet i lågkonjunktur. BNP-gapet visar “avståndet” till potentiell BNP (i procent). Vi ligger alltså 50 under Yp. Om detta är mycket eller lite beror såklart på hur stor Yp är. Om vår potentiella BNP är 100 är det en katastrof att bara ligga vid 50, men om potentiell BNP är 10000 är det inte lika farligt att bara ligga vid 9950.
Följ uträkningarna i deluppgift 1 slaviskt men sätt in att I är 30 i stället för 40.
Här måste du förstå förstå själva begreppet multiplikator. I uppgiften minskades I med 10, och den slutgiltiga effekten blev att Y föll med 50. Effekten på BNP blev med andra ord 5 gånger större än den ursprungliga förändringen i AD. Multiplikatorn är alltså 5. Säkerställ att du förstår vad det här betyder, till exempel om du vill bedriva expansiv diskretionär finanspolitik för att rädda Finland ur en lågkonjunktur. Förstår du förresten vad ordet diskretionär finanspolitik betyder?
Lek med appen längre upp i kapitlet tills du förstår hur det funkar. Titta även på bilden över det samhällsekonomiska kretsloppet och fundera vad som händer när I plötsligt ökar.
Som alltid: Samarbeta med andra, isolera dig inte! Människor är såklart bäst, men ChatGPT kan också funka:

Att bekämpa en ekonomisk kris

Med hjälp av statlig ekonomisk politik går det att påverka makroekonomin, men att styra ett lands BNP kan liknas vid att styra ett gigantiskt fartyg. Det gäller att du vet exakt var du befinner dig och vart du vill - och för att inte köra på grund måste du gira i god tid och vrida precis lagom mycket på ratten.

“Idioten i duschen” är en term som används för att beskriva .
Anta att inkomster upp till 10 000 euro beskattas med 10 procent och att inkomster mellan 10 000 och 40 000 euro beskattas med 40 procent. Alla inkomster däröver beskattas med 90 procent. Du tjänar 20 000 euro. Din marginalskatt är därför och av din inkomst betalar du i skatt.
Skattesystemet i uppgiften 2 ovan är ett exempel på ett skattesystem.
Inom finanspolitiken talar man om de tre T:na: timely, temporary, targeted. Förklara på begriplig svenska vad som är skillnaden mellan diskretionär finanspolitik och automatiska stabilisatorer. Definiera först vad begreppen betyder och koppla ditt svar till de tre T:na.
Goda nyheter, eller? Ditt studiestöd höjs från 280 euro till 308 euro! Samtidigt stiger dock KPI från 140 till 161. Hur påverkas din köpkraft? Svar: .
Dåliga nyheter, eller? Din månadslön sänks från 6000 euro till 5700 euro. Samtidigt faller KPI från 200 till 188. Hur påverkas din köpkraft? Svar: .

Ledtrådar här.

Läs kapitlet.
Här gäller det att du förstår skillnaden mellan marginalskatt och den genomsnittliga skatten.
Läs kapitlet.
Mitt tips om den här typen av uppgifter är att du skriver ner ditt svar på papper nu. Läs sedan ditt svar högt för dig själv eller - ännu hellre! - för en kurskompis. Fanns det ett djup i svaret? Fattar man vad du säger? Går det att förbättra svaret inför tentamen?
Din nominella lön höjs här med 10 procent, men priserna i samhället stiger samtidigt också med 15 procent? Så vad händer med din reala inkomst, det vill säga hur mycket du kan köpa för din inkomst? Jo, din köpkraft minskar ju med 5 procent.
Här har din månadslön sänkts med 5 procent, med priserna har ju sjunkit med 6 procent. Din köpkraft har alltså ökat med 1 procent.

Finns det politiska konjunkturcykler?

Deh här kartan visar hur ser ut vid gränsen mellan Sverige och Finland längst upp i Bottenviken. Till vänster ser du Haparanda, till höger Torneå.

I din kandidatavhandling vill du undersöka om det finns politiska konjunkturcykler i Sverige. Förklara begreppet politiska konjunkturcykler på begriplig svenska.
Förklara, med hjälp av AD-AS-modellen, hur en politisk konjunkturcykel uppstår. Vad noga med att din figur ser bra ut. Det ska till exempel framgå tydligt vad som finns på axlarna och vad respektive kurva står för. Markera vad som gäller i utgångsläget och vad som därefter sker.
Ett sätt att undersöka förekomsten av politiska konjunkturcykler är att se om kommuner brukar sänka kommunalskatten under valåren. Skattesatserna i varenda svensk kommun under perioden 2000-2024 kan du se här. Välj till exempel Skattesats, total kommunal, välj Kommuner, leta fram och markera Haparanda och tryck på markera alla år. Tryck sedan Fortsätt. Haparanda höll kommunalval 2002, 2006, 2010, 2014, 2018 och 2022. Ser du några tecken i data på att politikerna i Haparanda använder skattevapnet för att vinna röster i valen?
I data syntes inga tydliga tecken på att Haparanda sänker skatterna i samband med valår, men hur vet man egentligen vad som skulle ha hänt med skatterna i Haparanda om det inte hade varit valår? Kanske hände det andra saker under dessa valår som hindrade Haparanda att sänka skatterna? År 2022 var det ju till exempel pandemi! Ett sätt att komma runt detta problem är att undersöka vad som hände med skatterna år 2022 i kommuner det där INTE hölls kommunalval. Till exempel i Torneå, ett stenkast öster om Haparanda! Dahlberg & Mörk (2008) undersöker förekomsten av politiska konjunkturcykler genom att just jämföra samtliga svenska och finska kommuner. De finner: “under ett valår är den kommunala sysselsättningen och de kommunala konsumtionsutgifterna högre än vad de är ett år då det inte är val, samtidigt som skattesatsen inte är lika hög”. Tycker du att det ska lagstiftas om att budgeten alltid ska vara i balans för att hindra kommunpolitiker att missbruka sin makt? Finns det fördelar och nackdelar med förslaget?

Ledtrådar här.

Läs kapitlet och skriv ner svaret på papper. Läs svaret högt! Är svaret klockrent eller går det att förbättra ytterligare?
Utgå från exempelvis punkt 1 i Figur 14.6. Visa sedan vad som händer i det korta perspektivet vid expansiv finanspolitik. Självklart måste figuren vara glasklar och din story i svaret vara begriplig och initierad. Försök att visa att du har pluggat mycket!
I Haparanda syns det kanske inga tydliga tecken på att politikerna sänker skatterna i samband med valår. Om du skriver en längre uppsats i nationalekonomi (och behärskar kvantitativa metoder) kan du ladda hem data på vad som händer i ALLA kommuner och på så sätt undersöka frågan mer professionellt. Du kommer att få läsa den här typen av kurser om du fortsätter med nationalekonomi. Viktigt är då såklart att du anstränger dig.
Att förbjuda politiker att använda skattevapnet kan stoppa maktmissbruk (bra!) men gör också att man inte längre kan använda finanspolitiken för att bekämpa kriser (dåligt!). Som alltid finns det både fördelar och nackdelar.

För dig som vill veta ännu mer:

Du som vill veta mer om statsskulderna i Europa kan se mer här.
Finanskrisen 2008 kastade ner världen i en djup lågkonjunktur. Den här filmen visar varför krisen uppstod – och hur den bekämpades med bland annat expansiv finanspolitik:

En kul inblick i den moderna bankvärldens mörkaste hörn kan du få genom filmen The Big Short: