Studietips för universitetet

(där du lär dig knepen som gör dina studier enklare och roligare)

Hösten 1995 började jag plugga vid universitetet i Stockholm. Jag klev in i salen fylld av självförtroende. Gymnasiet hade gått lysande och nu skulle jag ta universitetet med storm. Men två år senare var mitt självförtroende kört i botten. Under mina första studieår hade jag bara blivit godkänd i några få kurser och mitt betygssnitt var uselt. Ändå hade jag gått på föreläsningarna och läst kursböckerna. Det var obegripligt! Mina bedrövliga prestationer ledde till att staten drog in mitt studiestöd. Nästan pank blev jag tvungen att stjäla toalettpapper från Viking Line-båten och ta bort köttfärsen ur köttfärssåsen. Oroliga släktingar började höra av sig. Jag var en misslyckad och olycklig student.

Men så en dag upptäckte jag hur man lyckas på universitetet. Det var lite som när Neo i Matrix inser hur världen hänger ihop. Plötsligt blev allt tydligt och enkelt. Resten av min studietid blev de roligaste åren i mitt liv.

Att överleva på universitetet

Så vad är då tricket som gör att du – till skillnad mot mig – inte behöver kasta bort flera år av ditt dyrbara liv? Jo, här kommer det magiska pluggtipset som gör att dina betyg går upp samtidigt som du sparar tid:

Lägg minst hälften av tiden på att lösa uppgifter och gamla prov.

Många studenter tror nämligen att de behärskar ett material - men det är en enorm skillnad mellan att passivt förstå vad en lärare har sagt och att aktivt kunna utföra analysen på egen hand i skarpt läge. På universitetet räcker det alltså inte att bara lyssna och läsa. Du måste också hela tiden göra själv. Om du vill ha fler tips om vilken studieteknik som brukar fungera bra på universitetet så titta på följande två korta klipp med Björn Liljeqvist (du hittar hela hans spellista här):

Att studera vid universitetet är verkligen något helt annat än att gå på gymnasiet. Den största skillnaden är att det är färre lektioner. Du kan tänka på universitetet som ett slags gymnasium där man har kapat bort 80 procent av lektionerna. I stället måste du ta ett mycket större eget ansvar för dina studier. Fördelen med ökad frihet är att du själv får bestämma vad du vill göra av dina dagar. Nackdelen är att tiden lätt rinner iväg och att du skjuter upp allt som är jobbigt. En hel del studenter (däribland jag själv) brukar därför få svårt att klara sina studier. Ett vittnesmål från en äldre ÅA-student kan du läsa här.

En förklaring till att vi uppskjutare får extra stora problem på universitetet är att utbildningen är progressiv. Det innebär att allt bygger vidare på det som du redan förväntas kunna. På fotot nedan ser du en 10-åring som lär sig att göra en bakåtvolt. Först lär han sig att hoppa rakt upp. Därefter får han träna på att rulla ihop sig. En stund senare hoppar han upp på en plint och rullar ner. Sedan tas plinten bort och han gör volten med tränarens stöd. Skyddande mattor plockas successivt bort. Till slut klarar 10-åringen att göra volten helt själv på hårt golv.

På samma sätt arbetar vi på universitetet. Vi börjar med enkla grundövningar, men sedan lägger vi successivt till allt svårare moment. Ingen kan ju slå en bakåtvolt direkt, utan det gäller att du tränar på varje delmoment under resans gång. Det här sättet att jobba gör att du hela tiden blir bättre. I slutet av utbildningen kommer du att känna dig redo för att ta dig an utmaningarna i arbetslivet.

Målet i sikte: Vad blir du?

Att studera blir mycket roligare om du vet vad du kan använda dina nya kunskaper till. Här ser du vad 50 nyutexaminerade nationalekonomer från Åbo Akademi gör på jobbet.

Som du ser så kan nationalekonomer jobba med många olika saker och på vitt skilda arbetsplatser. Längst upp till vänster ser du Linda Söderholm. Linda är expert på miljö- och utvecklingsfrågor och har jobbat i Zambia, Kenya, Chile och Sydafrika. Bland annat tipsar hon makthavarna om hur de kan bekämpa den fattigdom som fortfarande är utbredd i dessa länder. Uppe till höger ser du Christian Hoven som arbetar som kvantitativ analytiker på Ålandsbanken. Hans jobb går ut på att analysera stora mängder finansiella data. Baserat på Christians analyser kan Ålandsbanken ge råd till företag och privatkunder om hur de bör placera sina pengar. Nere till vänster ser du Unna Heimberg som jobbar på Finansministeriet i Helsingfors. Här hjälper hon regeringen med den ekonomiska politiken. Tillsammans med sina kollegor ser hon till att ministrarna har tillgång till så bra beslutsunderlag som möjligt. Längst ner till höger ser du Fredrik Häggman. Just nu arbetar Fredrik som nyhetschef på Hufvudstadsbladet. Här skriver han varje dag om vad som händer i samhällsekonomin.

Vad har egentligen Linda, Christian, Unna och Fredrik gemensamt? Jag skulle säga att de – liksom alla andra på bilden – är duktiga på att analysera komplexa frågor. Allihopa har lärt sig att hantera stora mängder information och att hitta det viktiga. De är skickliga på att lägga fram sina slutsatser i tal och skrift. Och kanske viktigast av allt: de är duktiga på att snabbt lära sig nya saker. Arbetslivet förändras nämligen just nu i rasande takt och det gäller att hela tiden kunna ta till sig ny kunskap och nya tekniker. Alla dessa förmågor får du träna upp under dina år vid universitetet. Kom bara ihåg: För att du ska lyckas i dina studier måste du hänga med under hela utbildningen och träna på varje delmoment – precis som 10-åringen som lärde sig att slå en bakåtvolt.

Hur använda boken?

Den här e-boken är en introduktion till nationalekonomi på universitetsnivå och tar upp grunderna inom både mikroekonomi och makroekonomi. Jag har skrivit den utifrån tre av mina käpphästar:

Testa dig själv! Ett effektivt sätt att plugga är att jobba med övningsuppgifter och gamla prov. I slutet av varje kapitel finns därför rejält med självrättande tester. Här får du svart på vitt hur mycket du faktiskt har förstått. Gå sedan tillbaka och kolla upp de saker som du hade problem med i testet.
Data, data, data! Vår tid utmärks av ett överflöd av data, och nationalekonomer är experter på att analysera denna information. I den här boken har jag därför lagt in grafer och interaktiva kartor så att du själv kan utforska hur det ser ut i världen. Här finns också datasimuleringar som du kan leka med för att bättre förstå hur teorierna fungerar.
Så kort som möjligt! Nationalekonomer betonar att tiden är begränsad, men de skriver ändå tegelstenar till kursböcker – som om studenterna hade all tid i världen att läsa. Många böcker är dessutom skrivna för amerikanska universitet, där en kurs kan pågå under ett helt läsår. Jag har därför försökt att hålla den här boken så kort som möjligt. För dig som vill lära dig ännu mer har jag lagt in länkar till andra läroböcker.

Behöver du extra stöd i dina studier?

På Youtube lade jag för många år sedan upp en del klipp om grundläggande mikroekonomi här och makroekonomi här. Klippen är bitvis inaktuella, alltid gjorda i all hast och de överensstämmer sällan med upplägget i den här e-boken, men om du vill förbereda dig inför en föreläsning och/eller repetera efter en föreläsning så kanske klippen kan hjälpa dig. Kom dock ihåg att det är materialet i e-boken som examineras.
Om du pluggar till ekonom vid Åbo Akademi kan du få personligt stöd av specialpedagogen Malin. I det här korta klippet berättar hon mer: