17 Pengar och inflation
(där du lär dig varför allt plötsligt blev så dyrt)
Våren 2022 började prisnivån i Finland stiga kraftigt; nästan över en natt blev de flesta varor och tjänster i samhället dyrare. En sådan snabb prisökning hade vi inte upplevt sedan 1970-talet. I det här kapitlet kommer vi att utforska varför inflation uppstår. Vi kommer också att diskutera dess motsats, deflation. Historiskt sett har både inflation och deflation hade stora konsekvenser för länder runtom i världen. Några exempel ser du här:
Varför väljer kvinnan uppe till vänster att elda upp släktens samlade besparingar? Hur kan barnen nere till höger få leka med sedelbuntar värda miljarder? Hur kan sedeln i Zimbabwe 2015 vara värd 500 miljoner dollar och varför spolar folk ner sedlarna i toaletten? Och vad i hela friden har deflationen i Finland i december 2015 att göra med Trollkarlen från Oz? Svaret på dessa frågor är att värdet på våra pengar är mycket viktigare än de flesta av oss förstår. Det är huvudtemat för det här kapitlet.
17.1 Historien om pengar
En av de viktigaste lärdomarna från nationalekonomin är att det lönar sig att samarbeta med andra. Genom att hjälpa varandra kan vi alla få mer gjort, vilket vi såg i Figur 2.2 där både Adam och Eva kunde gå hem tidigare från jobbet när de utnyttjade varandras komparativa styrkor.
inflation är när den allmänna prisnivån stiger
deflation är när den allmänna prisnivån faller
Men för att det här samarbetet ska fungera smidigt så måste vi ha pengar. För tänk dig ett samhälle där pengar inte existerar, en så kallad bytesekonomi. Som nationalekonom skulle jag bara kunna byta till mig ett par skor från skomakaren om denne just då behövde någon som kunde lösa ett nationalekonomiskt problem. Att få ett par glasögon vore bara möjligt om optikern just då önskade en privatlektion i ekonomi. Och skomakaren och optikern kunde bara hjälpa varandra om skomakaren behövde ett par glasögon och optikern behövde ett par skor. Utan pengar begränsas därför möjligheten till samarbete betydligt; om du någonsin behöver ett par glasögon får du troligen försöka tillverka dem själv.
Fördelarna av handel och samarbete är dock så enorm att människan nästan alltid hittar ett sätt att uppfinna de pengar som underlättar samarbetet. Du kan till exempel se det i fångläger under andra världskriget.
För vad hände när Röda Korset släpptes in i fånglägren och delade ut förnödenheter till fångarna? Jo, Adam fick choklad och cigaretter, Bertil fick en bok och lite plåster, Ceasar fick en tidning och en kortlek. Men Adam ville egentligen ha boken. I en bytesekonomi kan Adam bara få boken om Bertil är sugen på choklad eller på att röka. Den chansen är ganska liten. I själva verket vill Bertil mest ha Ceasars kortlek. Men tänk om alla fångar kommer överens om att cigaretterna kan användas som pengar? Adam köper i så fall boken av Bertil och betalar med några cigaretter. Bertil kan använda cigaretterna för att köpa kortleken av Ceasar. Samarbetet fungerar, handeln tar fart!
Även på Stillahavsön Yap hittade invånarna själva ett sätt att uppfinna pengar. Liksom krigsfångarna hade Yap-borna börjat använda en vara som pengar. Genom att använda stenhjul som pengar tog handeln fart.
Genom att använda varor som pengar - så kallade varupengar - tog handeln fart både i fånglägret och på Yap. Ändå finns det något som skaver, inte sant? För om pengar och stenhjul används som pengar kan man ju inte samtidigt använda dessa varor till det som de egentligen är tänkta för. Dessutom var det extremt otympligt att bära med sig ett 300 kilo tungt stenhjul varje gång man skulle till affären för att handla mjölk. Lösningen var lika enkel som genial: I stället för att jag tar med mig hjulen till din butik så betalar jag dig med ett enkelt kvitto. Kvittot visar att du när som helst är du välkommen hem till mig för att hämta stenhjulen som nu tillhör dig. Om du vill handla av någon annan så kan du betala med papperslappen – och då är det den människan som äger stenhjulen i mitt garage. Människorna på Yap hade med andra ord uppfunnit sedlar. De har gått från att använda varupengar till att använda fiatpengar.
varupengar är pengar som har ett värde i sig självt, till exempel cigaretter och stenhjul
fiatpengar är pengar som i sig saknar värde, till exempel en eurosedel
17.2 Att mäta inflationen
Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger. Att priset på sushi går upp behöver alltså inte betyda att det råder inflation, och att datorer blir billigare är inte ett bevis på att Finland upplever deflation. Det är den allmänna prisnivån som ändras. För att snabbt förstå vad som menas med den allmänna prisnivån kan vi tänka oss en varelse som lever ett ytterst okomplicerat liv – till exempel min hund Filip.
Att räkna ut inflationen
Låt oss nu beräkna inflationen i Filips liv under perioden 2024-2025. Det gäller att följa fyra steg:
Steg 1. Jag börjar med att skriva upp allt det som Filip konsumerar under ett år. Tänk dig att du skapar en korg där du stoppar ner alla varor och tjänster som Filip köper under året. I tabellen nedan ser du att han bland annat konsumerar 90 burkar hundmat och går till veterinären två gånger per år.
| 2024 | 2025 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|
| 90 burkar hundmat | 5 € | 6 € | 450 | 540 |
| 4 säckar torrfoder | 40 € | 30 € | 160 | 120 |
| 2 veterinärbesök | 150 € | 170 € | 300 | 340 |
| 5 leksaker | 12 € | 12 € | 60 | 60 |
| Totalt: | 970 € | 1060 € | ||
| KPI (basår 2024) | 100 | 109,3 |
Steg 2. Här skriver jag upp vad respektive vara eller tjänst kostar. År 2024 kostade till exempel en burk hundmat 5 euro och ett besök hos veterinären kostade 150 euro.
Steg 3. Slå nu ihop vad allting i korgen kostade. År 2024 kostade till exempel alla 90 burkarna sammanlagt 450 euro, allt torrfoder gick på 160 euro, veterinärbesöken kostade 300 euro och leksakerna 60 euro. Allt som allt kostade korgen 970 euro.
Steg 4. Nu räknar jag ut vad exakt samma korg kostar under ett annat år. Här ovan ser du att jag har räknat ut att just den här korgen kostade 1 060 euro ett år senare. Korgen har alltså ökat i pris. Eftersom jag inte har ändrat innehållet i korgen så måste prishöjningen från 970 till 1 060 euro bero på att priserna i samhället har stigit. Det råder med andra ord inflation. Exakt hur hög var inflationen? Jo, som i all procenträkning tar du först fram förändringen och dividerar sedan förändringen med den ursprungliga nivån. Multiplicera till sist med 100 så får du förändringen i procent. Priserna i samhället steg alltså med 9,3 procent. Färdig!
I praktiken kan det vara lite otympligt att arbeta med stora summor. Ett sätt att komma runt stora tal är att omvandla priset på hela korgen till ett så kallat konsumentprisindex (KPI) som får värdet 100 vid ett visst basår. I tabellen ovan har jag omvandlat priset för korgen år 2024 till indexet 100. Det gjorde jag genom att ta korgens pris detta år (alltså 970), dela med 970 och multiplicera resultatet med 100. För att få ett jämförbart index för år 2025 måste jag göra exakt samma sak här: ta korgens pris detta år (alltså 1060), dela med 970 och multiplicera resultatet med 100. Notera att du får inflationen genom att antingen ta fram den procentuella utvecklingen i korgens pris (en ökning från 970 euro till 1 060 euro) eller den procentuella utvecklingen i KPI (en ökning från 100 till 109,3). Träna själv några gånger tills du lär dig hur det fungerar.
konsumentprisindex (KPI) är ett prisindex som visar prisutvecklingen för vanliga varor och tjänster som hushållen köper
Andra slags prisindex
Precis som det fanns många olika varianter av BNP och många olika mått för läget på arbetsmarknaden, så finns det också olika varianter av prisindex. Det går till exempel utmärkt att ta fram ett konsumentprisindex för specifika grupper. Kanske vill du till exempel ha ett studentprisindex som ska fånga upp levnadskostnaden för studenter? I så fall ska korgen bestå av allting som den typiska studenten köper under ett år. Lås därefter korgen och räkna ut om korgen blir dyrare eller billigare över tid.
På exakt samma sätt kan man ta fram ett producentprisindex (PPI). I så fall gäller det att ta fram en typisk finländsk företagare och skapa en korg av allt som han eller hon använder inom sitt företag under ett år. Kanske är Fabbe i kaféet en bra representant för den typiska företagaren? I så fall ska lokalhyra för 200 kvadratmeter ner i korgen, ihop med 300 kilo kaffebönor och 5 anställda studenter och mycket annat. Om denna korg blir dyrare från år till år så råder inflation ur företagarnas perspektiv.
17.3 Inflationen gör comeback
De senaste åren har inflationen varierat på ett dramatiskt sätt. Här ser du inflationen i EMU-området under perioden 1997 fram till i dag.
En första lärdom från figuren ovan är att det är ovanligt med hög inflation i Europa. Inflationen brukar ligga kring 2% per år. Den höga inflation som slog till stenhårt under 2022 försvann nästan lika snabbt som den dök upp. Om du klickar på länken till den interaktiva kartan kan du se ännu mer detaljerade uppgifter om inflationen. Till exempel kan du då se att inflationen varierar mellan olika länder. I Finland är inflationen just nu 1,7% medan inflationen i Slovakien är 4,1%. Du ser också att priserna inte har stigit lika mycket inom alla sektorer. I Finland har exempelvis priserna på kläder och skor fallit med 0,4 procent medan varor och tjänster inom hälsosektorn har blivit 5,5 procent dyrare under de senaste året.
Vad kan gå fel med inflationsmåttet?
Det senaste året har KPI i Finland stigit med 1,7 procent. Kanske vill du använda den här siffran för att motivera att studiestödet borde höjas? Argumentet är vid en första anblick starkt: Om levnadskostnaden har stigit, så borde väl också inkomsterna justeras upp med åtminstone 1,7 procent – för annars har ju studenterna inte har råd att köpa lika mycket som tidigare.
Men kan vi lita på KPI-måttet? Tänk tillbaka till hundexemplet, där inflationen var 9,3 procent. Är detta verkligen ett korrekt mått på hur mycket värre det blev att vara hund under den här perioden? Vi höll korgen konstant när vi beräknade inflationen, så den uppmätta effekten kan inte bero på att Filip fick mer varor och tjänster. Men finns det något annat som kan ha gått snett?
1. Förändringar i kvalitet? Kanske har produkterna i Filips liv blivit bättre över tid? I fjol bestod burkmaten av en otäck sörja och veterinären var en nolla. Nu är burkmaten så god att du nästan själv vill ta en slev och veterinären har en magnetröntgenkamera där hela hunden skannas. Det här är en klar förbättring i Filips hundliv. Livet som hund har visserligen blivit 9,3 procent dyrare men den kostnadshöjningen speglar ju inte att livet som hund har blivit 9,3 procent värre. Eller kanske har produkterna blivit sämre? Till exempel har begreppet krympflation uppmärksammats alltmer på sistone. Krympflation innebär att företag krymper förpackningarna i stället för att höja priserna, vilket gör att vi underskattar hur mycket dyrare det blir att leva.
2. Nya varor? I praktiken kan det också komma in helt nya varor och tjänster i Filips liv. Vårt sätt att mäta KPI kommer dock att missa dessa förändringar – för vi har ju låst korgens innehåll. Även den här effekten gör att vi troligen överskattar hur mycket sämre det har blivit att vara hund.
3. Substitutionsmöjligheter? En tredje kritik mot KPI-måttet har att göra med möjligheterna att ändra relationen mellan sakerna i korgen över tid. I hundexemplet ser du att burkmaten blev dyrare och torrfodret billigare. Ändå fortsatte jag, enligt vårt antagande, att handla exakt samma korg som tidigare. En mer begåvad människa skulle väl i praktiken växla över till att köpa lite mindre burkmat och lite mera torrfoder? Den sanna kostnaden att leva som hund har alltså troligen stigit med mindre än 9,3 procent.
Som du ser är KPI-måttet inte fullkomligt. Alla tre bristerna gör att vi förmodligen överskattar hur mycket dyrare det har blivit att leva. Vid en första anblick är det måhända självklart att studenter ska kompenseras fullt ut för inflationen, men den som känner till mätfelen i KPI-måttet kan mycket väl argumentera för att du inte ska kompenseras med hela ökningen i KPI.
17.4 Varför är inflation så farligt?
Nu när du vet en del om pengar kan du också förstå varför pengar är bra – och varför ett urholkat penningvärde kan vara så skadligt för ett samhälle. Kommer du ihåg bilderna på kvinnan som eldade med sina pengar och barnen som lekte med sedelbuntarna? Det här var bilder från Tyskland i början av 1920-talet. Någonting skedde i landet som gjorde att den allmänna prisnivån skenade. Dröm dig bort till Tyskland 1922 och tänk dig att du är den kvinnan (som i valet några år senare troligen röstade fram Adolf Hitler till makten). Kanske driver hon ett litet kafé i Berlin? Hur påverkas hennes liv att denna hyperinflation?
hyperinflation är när priserna stiger extremt snabbt (ofta definierat som minst 50% inflation per månad)
1. Menykostnader. När alla priser stiger är det viktigt att också du höjer dina priser. Du betalar ju hela tiden mer för lokalen som du hyr och för kaffebönorna som du köper in. Du måste självklart också få mer betalt för allt som du säljer. En stor del av din arbetsdag kommer du därför att lägga på att skriva nya priser på menyer och prislistor. Det borde finnas mer givande saker att ägna sitt liv åt, eller hur?
2. Shoe-leather costs. Tänk dig att en kund just har köpt en kopp kaffe för en miljon. Nu ligger pengarna i en trunk under disken. Är det smart av dig att låta pengarna ligga där? Nej – för varje minut tappar de ju i värde. Just nu får du 3 ägg för en miljon, men om några minuter får du bara 2! Det enda vettiga för dig är att så snabbt som möjligt köpa något. Det är påfrestande att leva i ett samhälle där hela livet kretsar om att så fort som möjligt bli av med sina pengar. Eller tänk dig en utekväll på stan. Eftersom ölen – på grund av inflationen – blir allt dyrare under kvällen kan det vara smart att beställa in kvällens samtliga 14 öl redan i början av kvällen. Nackdelen är att du måste dricka avslagen, ljummen öl framåt natten. Det här är ett exempel på shoe-leather costs, en liknelse om att skosulorna slits ut av det eviga springandet för att undvika att ha pengar i plånboken.
3. Kastar om förmögenheter slumpmässigt. Sent på natten ragglar du hem till din lägenhet i Berlin. Dags att tända en härlig brasa! Du fyller vedspisen med sedlar. I fjol satte du nämligen in släktens hela förmögenhet på banken: 100 000 mark. Eftersom du inte förväntade dig någon inflation nöjde du dig med en bankränta på 2 procent. Därefter kogm plötsligt hyperinflationen - och nu kostar en kaffe en miljon. I praktiken gjorde den oväntade inflationen att du och alla Tysklands sparare fick se era besparingar gå upp i rök. Nu duger pengarna bara till att elda med eller ge till barnen som leksaker. Och inte blir du mycket gladare när du tänker på din granne Wolfgang Flür. Samma dag som du satte in släktens förmögenhet på banken tog nämligen Wolfgang ett banklån på 100 000 mark. Eftersom ingen förväntade sig särskilt hög inflation kom han undan med en ränta på 5 procent. Skuldsatt upp över öronen investerade han sina lånade pengar i en gigantisk fabrik. Men ett år senare kostade en kaffe en miljon och Wolfgang hade inga problem alls att betala tillbaka sin lån. Nu är han skuldfri och en av Tysklands största företagsledare. Som du ser innebär hyperinflationen att situationen för olika grupper i Tyskland kastades om radikalt på ett närmast slumpmässigt sätt.
4. Priserna fungerar inte längre som signal. En av de stora finesserna med priser är att de innehåller viktig information. Prissystemet guidar oss därför till att fatta smarta beslut. Om du märker att priset på gym går upp så är det ett tecken på att människor uppskattar gym. Däremot sjunker priset på CD, vilket signalerar att intresset är på nedgång. Som företagare kan du alltså använda priserna för att fatta beslut om vart du vill gå. I det här fallet är det troligtvis bättre business att starta ett gym än en CD–butik. Men i Tyskland 1921 var det närmast omöjligt att använda priser som en signal för vad som är på väg upp respektive ner – och då ökar risken att du satsar på fel bransch.
17.5 Betygsinflation i skolan
Ofta blir det enklare att förstå ett fenomen genom att koppla det till sin egen vardag. Vi ska därför titta in i en verksamhet som också lider av en sorts inflation. De senaste decennierna har nämligen betygen i skolan stigit kraftigt i de flesta länder.
I den bästa av världar kan betyg – precis som priser – hjälpa oss att fatta smarta beslut. En arbetsgivare som vill anställa kan använda betygen för att gallra fram den mest lämpade kandidaten. Du själv kan titta på dina betyg och se i vilka ämnen som du är särskilt duktig och i vilka ämnen som du måste lägga på ett extra kol. Åbo Akademi kan använda betygen när vi delar ut stipendier och när vi bestämmer vem som har bäst förutsättningar att klara av en termin vid ett utländskt toppuniversitet.
Men i verkligheten fungerar inte betygen lika bra som i teorin. Titta till exempel på den här figuren som avslöjar att det finns dramatiska skillnader i vitsord mellan olika grundkurser vid Åbo Akademi.
För att göra den här figuren har jag tagit fram alla studenters vitsord på 13 obligatoriska grundkurser vid Åbo Akademi under de senaste fem åren. I genomsnitt ger kurserna vitsordet 3,3 åt studenterna, men figuren avslöjar att det finns enorma skillnader mellan kurser. På vissa kurser är det genomsnittliga vitsordet bland studenterna bara drygt 2 av 5 medan andra kurser brukar dela ut vitsordet 4 till nästan alla studenter. På vissa kurser är det med andra ord lätt att få ett högt vitsord medan det på andra kurser är betydligt svårare.
För att förstå om det här är ett problem kan du tänka dig ett scenario där du och Ronja söker samma jobb. Du har examen från ett ämne där det är svårt att få höga betyg medan Ronja kommer från ett ämne där nästan alla får höga betyg. Arbetsgivaren river sitt hår. Vem ska hon anställa? Ronja har visserligen mycket högre betyg än du, men hur vet man att det beror på att Ronja är bättre än du eller om det bara beror på att hon kommer från ett ämne där man alltid får höga betyg?
Ännu värre blir problemet när betygen delas ut så här:
Här ser du hur vitsorden har ökat i årskurs 9 i svenska skolor. I ämnet Bild har till exempel betygen höjts med nästan 5 procent under de senaste åren. Dessa stigande betygen beror inte på att eleverna plötsligt har blivit bättre utan på att lärarna har blivit mer generösa med betygen. Nu söker du ett nytt jobb. Den här gången tävlar du mot Bengt-Åke som tog sin examen för tjugo år sedan. Även nu är det svårt för arbetsgivaren att avgöra vem som är bäst lämpad för jobbet. Du har visserligen mycket högre betyg än Bengt-Åke, men hur vet man om det beror på att du är bättre än Bengt-Åke eller på att du tog examen under en period då det var mycket lättare att få höga betyg?
Lärdomen från båda dessa figurer är att betygsinflation gör det svårt att använda betygen för att fatta beslut. Elever riskerar att välja fel yrke. Universiteten kan ta in fel studenter. Företag tenderar att anställa fel personer.
Samma typ av problem uppstår när inflation gör att vi inte längre kan lita på priserna i samhället. Föreställ dig till exempel att du skulle starta ett eget företag hösten 2022. Risken var uppenbar att du skulle ha tolkat den då 16-procentiga prisstegringen på mat och dryck som att finländarna verkligen vill äta ut oftare. När efterfrågan på något ökar, så brukar ju priset stiga, eller hur? Du investerar därför 1 miljon på en ny restaurang i Åbo – bara för att snart upptäcka att de stigande priserna i själva verket berodde på inflation och inte alls på ett ökat sug efter restauranger. Inflation gör alltså att risken för felinvesteringar ökar, vilket kan vara en tragedi för dig som företagare och ett stort slöseri för samhället totalt sett.
17.6 Varför är deflation så farligt?
Inflationen 2022 var ett stort hot mot världsekonomin, men ett vanligare problem under din livstid har snarare varit att inflationen har varit för låg. Risken för deflation – att den allmänna prisnivån sjunker – har varit oroväckande stor. Som du ser i Figur 17.1 upplevde EMU-området deflation både 2009, 2015, 2016 och 2020. Det låter kanske trevligt att priserna i samhället faller, men tänk efter: Vad skulle du göra i dag om du visste att allting skulle bli billigare i morgon? Varför skulle du köpa ett gymkort eller äta en flott middag på restaurang i dag – när allting kommer att vara mycket billigare i morgon? Vid hög inflation var det ju viktigt att så fort som möjligt konsumera. Vid deflation har vi således motsatsen: Det gäller att skjuta upp sin konsumtion. Risken med deflation är med andra ord att den aggregerade efterfrågan faller som en sten. Och som du vet från Kapitel 14 leder fallande AD på kort sikt till lägre BNP och högre arbetslöshet.
Dessutom leder även deflation till att förmögenheter kastas om på ett slumpmässigt sätt. Om oväntad inflation var en katastrof för spararna så måste oväntad deflation vara bingo för spararna. Och eftersom oväntad inflation var toppen för Wolfgang Flür och alla andra som hade lånat pengar i Tyskland år 1921, så måste oväntad deflation vara en katastrof för låntagarna.
17.7 Så varför uppstår inflation?
Hittills har vi gått igenom hur man mäter inflationen. Vi har också lärt oss vad pengar är – och vilka problem som uppstår när du inte längre kan lita på att pengarna håller sitt värde. Men varför uppstår inflation? För att göra det konkret kan du föreställa dig att du skickas till Venezuela för att hjälpa dem att ordna upp ekonomin. Redan på flygplatsen i Caracas märker du att landet plågas av skyhög inflation; en kopp kaffe kostade 1 bolivar i går men i dag kostar den 100 bolivar och alla på flygplatsen är övertygade om att den kommer att kosta 10 000 bolivar i morgon. Du inser direkt att det måste vara jobbigt att leva i Caracas. Enligt ekonomisk teori kan vi tänka oss tre förklaringar till varför priserna stiger så fort:
1. Mindre konkurrens på marknaden? En första möjlig förklaring är att konkurrensen mellan företagen har minskat. Om du är ensam företagare i din bransch kan du ju sätta högre priser – kunderna har ju inget annat alternativ än att köpa hos just dig. Men kan verkligen den skenande prisnivån i Venezuela bero på försämrad konkurrens? Inflationen är ju en miljon procent per år och den har varit så hög i många, många år! Och snarare har väl konkurrensen ökat tack vare globalisering, frihandel och internet, vilket borde ha pressat ner priserna. Nej, det måste finnas bättre förklaringar än den här.
2. Högre kostnader för företagen? En alternativ förklaring handlar om utbudssidan. Kanske har kaffet blivit så dyrt på flygplatsen i Caracas eftersom det har blivit dyrare för kaféts ägare att driva sitt företag? En sådan orsak kan vara flaskhalsar i produktionen. I samband med pandemin havererade det globala logistik- och transportnätet. Nedstängningar, fulla hamnar och brist på lastbilar och containrar gjorde det komplicerat och dyrt att frakta kaffebönorna, vilket tvingade företaget att höja sina priser. Även Rysslands attack på Ukraina gjorde det svårare att vara företagare eftersom bland annat kostnaderna för olja steg kraftigt. Andra ekonomer har lanserat heatflation som en tänkbar förklaring bakom högre priser. De menar att klimatförändringarna på sikt kommer att leda till inflation. Men kan det dessa faktorer verkligen förklara prisökningarna i Venezuela? Inflationen har ju varit skyhög i Venezuela i mer än 10 år nu. Det kan knappast förklaras av pandemin och klimatförändringarna.
3. Ökad efterfråga i ekonomin? Det återstår därmed bara en tänkbar förklaring till varför den allmänna prisnivån hela tiden stiger i ett land. Det måste rimligen ha med ökad aggregerad efterfråga att göra. Men vad kan den underliggande förklaringen till ökad efterfråga vara? De senaste åren har ekonomer lanserat flera förslag. Kanske handlar det om så kallad “funflation”, det vill säga att vi spenderar extra mycket på resor och nöjen efter pandemin och att detta därför trycker upp priserna. Eller vad sägs om uttrycket “tourflation”? Allt fler vill gå på konserter. Nästan varje helg har det varit stora konserter i Stockholm: Springsteen, Elton John, Harry Styles, Ed Sheeran, Coldplay, Håkan Hellström. Det är inte bara själva konsertbiljetten som har stigit i pris. Resan blir dyrare, ölen och korven kostar multum, hotellen utnyttjar möjligheten att höja sina priser. Vissa menar att det här fenomenet kan ha bidragit att inflationen i Sverige blev lite oväntat hög i somras, men de flesta nationalekonomer menar att enstaka konserter är alltför små för att på allvar kunna påverka prisnivån i landet. Det måste finnas en ännu bättre förklaring – och svaret är att efterfrågedriven inflation oftast beror på att mängden pengar i samhället har ökat. Nedan finns en kolumn som sammanfattar varför inflationen steg 2022, jag skrev texten dagen efter att Ryssland invaderade Ukraina.
Inflation kan med andra ord uppstå av flera olika anledningar, men en mycket hög inflation som håller i sig under många år beror högst troligen på att myndigheterna har ökat mängden pengar i samhället. Vi ser detta teoretiskt i AD-AS-modellen. Tänk dig exempelvis att myndigheterna trycker 10 000 euro till varje finländare och delar ut som present. Med en större disponibel inkomst kommer finländarnas efterfråga på varor och tjänster att öka, vilket på kort sikt sikt kan leda till en större produktion. På lång sikt kommer dock priser och löner att förhandlas upp, och vi återgår till potentiell BNP men med högre nominella löner och högre priser i samhället. Men stämmer denna teori med verkligheten? Låt oss undersöka saken!
kostnadsinflation är när inflationen beror på att produktionskostnaderna, som löner och råvaror, har ökat
efterfrågeinflation är prisökningar som uppstår på grund av ökad efterfrågan (till exempel för att mängden pengar har ökat)
Experiment: Auktion under föreläsningen
Under föreläsningen den 11 februari 2025 auktionerade jag ut tre varor: en Nocco, en After Eight och en påse nötter. Tre studenter fick lite pengar var för att buda. I följande bild ser du vad produkterna såldes för:
I den ena kolumnen ser du vad priserna blev när jag gav lite pengar till varje student. Läsken såldes för 2, chokladen för 4 och nötterna för 7 poletter. Därefter gjorde vi om exakt samma auktion men den här gången fick studenterna cirka fem gånger mer pengar. Som du ser ledde detta till att prisnivån steg kraftigt. Det verkar som att mängden pengar kan förutspå prisnivån, åtminstone i en föreläsningssal på Åbo Akademi 2025.
Naturligt experiment 1: Fånglägret
I många läger för krigsfångar under andra världskriget började man använda cigaretter som pengar, vilket gjorde det lättare för fångarna att handla med varandra. Vad tror du händer om Röda Korset plötsligt tiodubblar mängden cigaretter i lägret?
En gissning är att alla fångar kommer att känna sig rikare – och att de därför vill ut och handla. På kort sikt ökar försäljningen, men på lång sikt höjs i stället priserna. Det troliga är att alla priser efter ett tag kommer att vara 10 gånger högre än tidigare. Exakt detta hände. Mer pengar ledde på lång sikt enbart till högre priser i lägret.
Naturligt experiment 2: Finland stryker 2 nollor
Året är 1963 och din farmor funderar på att köpa en hus i Åbo. Ett vanligt hus kostar 100 000 mark och din farmor tjänar 50 000 mark om året. Vad tror du skulle hända om myndigheterna plötsligt minskar mängden pengar dramatiskt, till exempel genom att de bränner upp 99 procent av alla pengar? Detta var nämligen exakt vad som hände i Finland 1963: I en valutareform beslutade man att stryka två nollor från alla sedlar. Resultatet blev att alla löner och alla priser blev en hundradel så höga som tidigare. Din farmors årslön blev 500 mark och husen kostade 1 000 mark. Mängden pengar hade en extremt tydlig effekt på prisnivån i Finland.
Naturligt experiment 3: Tyskland och Polen trycker pengar på 1920-talet
Den här figuren visar utvecklingen i Tyskland och Polen under de dramatiska åren i början av 1920-talet.
Till vänster i figuren ser du läget i Tyskland. År 1921 är KPI 100. Som du ser i grafen stiger prisnivån enormt under de kommande åren; Tyskland kastades in i sin hyperinflation. Notera hur tätt prisnivån hänger ihop med mängden pengar. Exakt samma sak samband ser du för grannlandet Polen. Evidensen är stark: Det verkar som att hyperinflationen på 1920-talet faktiskt orsakades av att myndigheterna tryckte för mycket pengar.
Men varför i hela friden valde Tyskland att trycka så mycket pengar? Dröm dig tillbaka till Berlin 1921 och sätt dig i finansministerns position. Tyskland har just förlorat världskriget, landet står i lågor. Troligen är skatteintäkterna små eftersom landet är slaget i spillror. Samtidigt är utgifterna enorma; förutom att ett gigantiskt krigsskadestånd ska betalas till segermakterna måste hela landet byggas upp och många behöver transfereringar. Små intäkter och stora utgifter innebär ett budgetunderskott som på något sätt måste finansieras. Men landets rykte är i botten; att få någon att låna ut pengar till Tyskland är snudd på omöjligt. Den sorgliga sanningen är att det i praktiken bara finns ett enda sätt att bekosta utgifterna: att trycka mera pengar. Det kan eventuellt rädda landet på kort sikt – men på lång sikt leder det utan tvivel till inflation.
Ännu större blir problemet om folk förväntar sig inflation. Tänk dig att du arbetar på ett café i dagens Venezuela. Nu kallas du in till chefen för att löneförhandla. Förmodligen tänker du ungefär så här: “Inflationen i landet har varit en miljon procent varje år under de senaste decenniet. Det troliga är att priserna även det kommande året kommer att stiga med en miljon procent. Att ligga kvar på samma lön som tidigare är inte ett alternativ för mig. Jag måste ju få en rejäl löneförhöjning som kompenserar mig för att allt i samhället blir en miljon procent dyrare. Mitt absolut lägsta krav är därför en lönehöjning på en miljon procent.”
Lärdomen är följande: Om vi förväntar oss inflation så blir det inflation. Din pappa höjer sin lön för att han tror att priserna kommer att stiga. Fabbe höjer sina priser eftersom han tror att alla andra priser kommer att stiga. Hög inflation tenderar alltså att bita sig fast. I nästa kapitel ska vi se vad ett samhälle kan göra för att hålla inflationen på lagom nivå.
Övningsuppgifter
I det här kapitlet har du lärt dig varför den allmänna prisnivån i samhället ibland stiger eller faller - och vilka effekter det här får på landets ekonomi. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!
Inflationen i Finland
Figuren nedan visar inflationen och arbetslösheten i Finland under perioden 1975-2025.
- Du kan se Finlands Konsumentprisindex (KPI) under åren 2010-2025 här. Från år 2024 till år 2025 rådde eftersom KPI steg med cirka och från 2014 till 2015 rådde eftersom den allmänna prisnivån sjönk med cirka .
- Det så kallade Eländighetsindexet (eng. Misery Index) är summan av inflation och arbetslöshet. Enligt figuren ovan var Eländighetsindexet i Finland år 2024 cirka .
- Under några enstaka månader under de senaste 50 åren har Finland upplevt deflation. Vad är den stora faran med deflation? Förklara med egna ord.
- Även Sverige plågades av hög inflation under 1970-talet. År 1979 fick min farmor efter ett hårt arbetsliv äntligen en rejäl löneförhöjning. Hennes lön höjdes från 8 000 kronor till 8 600 kronor. Samtidigt steg KPI i Sverige från 95,3 till 107,2. Vad hände med min farmors reala inkomst, det vill säga hur mycket varor och tjänster hon kunde köpa för sin inkomst?
- Klicka på länken och se vad som har hänt med KPI. Mellan 2024 och 2025 steg KPI från 133,08 till 133,54, vilket motsvarar en procentuell ökning på cirka 0,34 procent. Från 2014 till 2015 så sjönk KPI däremot från 109,01 till 108,78; deflationen var därför 0,2%.
- Inflationen under år 2024 var cirka 1,5 procent och arbetslösheten låg kring 8,5 procent. Eländighetsindexet var alltså cirka 10.
- Läs Avsnitt 17.6 och se till att du verkligen förstår idéerna! Klarar du av att sammanfatta det här på några meningar?
- Farmors nominella lön - alltså det som står på hennes arbetskontrakt - ökade från 8000 till 8600 kronor, vilket motsvarar en ökning på 7,5 procent. Men det här innebär inte nödvändigtvis att farmor kan handla 7,5 procent mer varor och tjänster. För att se vad som händer med farmors reala inkomst - vad hon kan köpa för dina pengar - måste vi också se vad hur prisnivån i landet har förändrats. KPI-siffrorna visar att priserna steg med nästan 12,5 procent. Hon fick alltså 7,5% högre lön, samtidigt som allt blev 12,5% dyrare. Detta innebär att hennes köpkraft föll med approximativt 5%.
Hyperinflationens orsaker och konsekvenser
Följande karta visar hur inflationen såg ut i världen år 1990. Som du ser plågades många länder i Sydamerika av extremt hög inflation.
- Varför uppstår hyperinflation?
- År 1990 var inflationen i Peru 7 500 procent. Här var menykostnader och shoe-leather costs troligen mycket höga. Vad innebär detta?
- Utöver menykostnader och shoe-leather costs skrev jag i kapitlet om ytterligare två svårigheter som uppstår när man lever i ett land med hög inflation. Vilka var dessa svårigheter? Förklara enkelt på begriplig svenska.
- Varför tror du att myndigheterna i dessa sydamerikanska länder ökade mängden pengar fastän det leder till hyperinflation?
- Läs Avsnitt 17.7. Att prisnivån i ett land stiger kan bero på många faktorer, men riktigt hög och ihållande inflation - tänk Ungern 1946 - beror på att mängden pengar i samhället har ökat.
- I avsnittet om inflationens skadeverkningar går jag igenom dessa saker tydligt. Kom ihåg att träna aktivt på att svara på frågan. Skriv alltså ner svaret på till exempel tre meningar. Läs meningarna högt. Kommer den som rättar din tentamen att förstå vad du menar eller uttrycker du dig luddigt?
- Se ovan.
- I kapitlet förklarar jag tydligt, så läs och skrev ner ett eget svar med egna enkla ord. Går det att förstå vad du menar? Om inte, försök att förbättra ditt svar!
- Mer om betygsinflationen i Sverige kan du läsa här
- Om livet i hyperinflationens Venezuela kan du se ett nyhetsinslag här: