14 Konjunkturanalys

(där du lär dig varför Finland kastas mellan dystra perioder med hög arbetslöshet och lysande tider där livet leker)

Vi ska nu besöka några av mina egna studiekompisar. Vart tog de vägen efter examen – och vad gör de på jobbet?

Ann har varit chefekonom för Handelsbanken. Anna har haft samma jobb för Länsförsäkringar. I Finland har Heidi varit chefekonom för flera storbanker och Nanna är analytiker vid EU-kommissionen. Alla fyra har visserligen bra koll på den långsiktiga utvecklingen i världen – men det är sällan den som ligger i fokus. I stället analyserar de främst hur ekonomin utvecklas på kort sikt. Hur djup är den ekonomiska nedgången? Hur många unga tvingas gå utan jobb? Vad händer med den allmänna prisnivån i samhället? Vad borde politikerna göra för att fler människor ska få det bättre ställt ekonomiskt?

Ett av de mått som de ofta tittar på är BNP per capita. I följande figur ser du hur BNP per capita har sett ut i Finland under perioden 1917–2022. Observera att kurvan visar real BNP, vilket innebär att man har korrigerat för att prisnivån i samhället var annorlunda för hundra år sedan jämfört med hur den ser ut i dag.

Vid en första anblick verkar finländarna ha haft en angenäm resa sedan självständigheten 1917. Vi tycks ha dubblat vår inkomst ungefär var tjugonde år. Men om du tittar närmare i figuren inser du snart att Finlands ekonomiska historia inte alls har varit odramatisk. I själva verket består den av massor av kraftiga kortsiktiga svängningar runt den långsiktiga uppåtgående trenden. Vad hände till exempel i början av 1990-talet? Plötsligt störtdök kurvan och inkomsterna sjönk med nästan 15 procent. Ett liknande ras ser du i slutet av 2008.

Repetition: Kan du med hjälp av 70-regeln lista ut vilken tillväxt som gör att vi dubblar vår inkomst på 20 år?

I tillväxtteorierna lärde du dig att förstå den långsiktiga trenden, men med konjunkturanalys - temat i detta kapitel - kommer du att förstå varför dessa kortsiktiga svängningar kring den långsiktiga trenden uppstår och vad man eventuellt kan göra åt dem. Målet är att du i slutet av kapitlet ska kunna använda data och teori för att göra din egen prognos för hur det kommer att gå för Finland på kort sikt.

14.1 Viktiga ord och data

Det finns vissa ord som du måste känna till för att kunna hänga med i den ekonomiska debatten. Jag har sammanfattat dem i följande skiss:

Figur 14.1: Viktiga termer om konjunkturen

Den röda kurvan visar den faktiska BNP. Det här är alltså den reala BNP som du redan vet en hel del om. Jag har också streckat in BNP-trenden. Trendnivån kallas också ofta för potentiell BNP. Du kan tänka dig att det här är jämviktsnivå som ekonomin på kort sikt rör sig kring. Så fort den faktiska BNP ligger ovanför trendlinjen så befinner sig landet per definition i högkonjunktur. När den faktiska BNP ligger under trendlinjen så råder däremot lågkonjunktur. Perioden mellan topp (eng. peak) och botten (eng. trough) kallas för en nedgångsfas och perioden mellan botten och topp för uppgångsfas.

högkonjunktur är när ekonomin är större än “normalt” (BNP ligger över trenden), vilket kan leda till överhettning och ökad inflation

lågkonjunktur är när ekonomin är mindre än “normalt” (BNP ligger under trenden), vilket kan leda till ökad arbetslöshet

konjunkturpolitik är åtgärder för att jämna ut ekonomiska svängningar genom penning-, finans- och inkomstpolitik

Ann, Anna, Heidi och Nanna leder var sin analysavdelning. Här arbetar nationalekonomer med att ta fram och tolka de senaste siffrorna om det ekonomiska läget. Men hur gör de för att avgöra hur ekonomin ser ut just nu? Här kommer fem allmänna tips:

Håll koll på flera indikatorer! Snöa inte in på ett enda mått. Risken är att detta mått inte ger en fullständig bild av läget i landet. Det är säkrare att basera sina slutsatser på en mer heltäckande bild. Hos Statistikcentralen finns fakta om läget i Finland. I bilden nedan får du en bra första bild av läget i Finland i slutet av 2025. Du ser till exempel att BNP steg med blygsamma 0,4 procent år 2024. Inflationen är endast 0,2 procent, vilket betyder att priserna överlag just nu stiger med 0,2 procent om året. Du ser också att arbetslösheten just nu är 9,7 procent. Det innebär att 9,7 procent av dem som vill jobba inte har kunnat hitta ett arbete. Det är en oroväckande hög siffra, speciellt för dig som är inne på upploppet av dina studier och snart ska ut i arbetslivet. Du ser också att konsumenternas förtroende för framtiden är uselt, att det just nu finns 27 100 lediga jobb och att omsättningen inom industrin stiger relativt kraftigt.

Titta först på breda indikatorer! Som du ser finns också ett mått på hur omsättningen inom industrin utvecklats. Det finns ofta bra data på hur mycket som produceras i industrin eftersom den här typen av produktion är enkel att mäta. Men industrin utgör numera bara cirka en tredjedel av ekonomin. BNP-måttet är bredare, eftersom det fångar upp all produktion.
Leta efter de allra senaste data! Vissa indikatorer tar längre tid att få fram än andra. Till exempel tar det flera månader att beräkna BNP. Däremot går det snabbare att få fram hur många som är arbetslösa. Ett trick är att också utnyttja data som ger en hint om hur BNP kommer att utvecklas. Här nedanför ser du till exempel att antalet beviljade bygglov steg i höstas, vilket tyder på ökad optimism och att bättre tider är i antågande. Om Ann och de andra upptäcker att ansökningarna om bygglov plötsligt ökar, så är det ett säkert tecken på att BNP kommer att stiga inom kort. En så kallad ledande indikator förändras med andra ord innan BNP förändras. Ett annat exempel på en ledande indikator är Inköpschefsindex, som bygger på intervjuer där inköpschefer har fått svara på frågor om bland annat orderingång, affärsvolym och produktion, sysselsättning, leverantörernas leveranstider och lager av inköpt material. Om du vill se hur indexet ser ut just nu i Euroområdet, Sverige, USA och Kina kan du klicka här. Här nedanför ser du också att Roger lanserar en annan ledande indikator. Har du ett eget förslag på en ledande indikator?

Hitta signalen i allt brus! I många datamaterial finns starka säsongsmönster. Om du arbetar på ett glassbolag så kommer försäljningen alltid att vara större på sommaren än under vintern. När din chef frågar dig i juli hur det går för företaget duger det därför inte att svara:

»Vi säljer massor, det här är framtidens bransch!«

Den fina försäljningen beror ju troligen på att det är sommar – och försäljningen är alltid högre på sommaren. På samma sätt ska du inte kalla till krismöte bara för att försäljningen är låg i januari. För att verkligen förstå hur bra företaget går måste du därför säsongsjustera dina data för att ta hänsyn till att försäljningen alltid varierar systematiskt under året. Det här kommer du att få lära dig senare under din studietid. Ett tips: Den som är duktig på att hantera och analysera data får en enorm fördel i arbetslivet. Utmärkande för vår tid är nämligen att vi drunknar i information samtidigt som ytterst få har tillräckligt med kompetens för att göra något användbart av all tillgänglig data.
Korrigera bara din analys när data avviker från dina förväntningar! Tänk dig att Apples försäljning ökar med 10 procent. Är det en god eller dålig nyhet? Ja, det beror ju på hur du trodde att det skulle gå. Om du förväntade dig en fördubblad försäljning så är 10 procent en katastrof. Om du däremot förväntade dig en minskad försäljning så är 10 procent en succé. Förklaringen till att börsen exempelvis gick starkt 2021 – trots att världen stod i brand – är att många trodde att pandemin skulle slå ännu hårdare mot ekonomin än den faktiskt gjorde.

Men vad är det egentligen som får Finland att kastas ner i en lågkonjunktur, där inkomsterna är “ovanligt” låga och landet plågas av hög arbetslöshet? Och varför uppstår högkonjunkturer? Kan nationalekonomer påverka dessa cykler? För att förstå detta måste vi ta oss tillbaka till en oktoberdag på Manhattan för nästan hundra år sedan.

14.2 Den stora depressionen

Torsdagen den 29 oktober 1929 började som vilken annan dag som helst i New York. “Det glada 20-talet” hade präglats av optimism och kallades för “välståndets decennium”. Men just den här dagen vände allt - börsen i New York började plötsligt falla. Först drabbades vissa bilaktier, och snart samlades 10 000 oroliga personer utanför börshuset på nedre Manhattan. I slutet av dagen hade kurserna sjunkit med 20 procent och under de kommande dagarna föll börsen med omkring 40 procent.

Börskraschen fick förödande konsekvenser för hela den amerikanska ekonomin. Mellan 1929 och 1933 föll BNP per capita i USA med nästan 33 procent. Du kan själv se utvecklingen om du lägger till USA i BNP-figuren ovan. Krisen spred sig även till Finland; på Salutorget i Åbo minskade handeln dramatiskt. Hur skulle du förklara krisen om du endast fick använda tillväxtmodellerna från kapitel 12-13? Kanske ungefär så här?

“BNP bestäms av mängden arbete, kapital och teknologin i samhället. Om BNP är lågt beror det troligen på att vi arbetar för lite, investerat för lite i nytt kapital och/eller inte jobbar tillräckligt smart. Kanske har vi blivit bortskämda och lata. Lösningen är att vi tar oss i kragen!”

Tycker du att det här låter som en trovärdig förklaring? Har du i så fall läst John Steinbecks roman Vredens druvor, som följer Tom Joad genom 1930-talets fattigdom? Han lever i kåkstäder och i en alltmer desperat jakt efter jobb. Ingen som läst boken kan anklaga Tom Joad för att vara arbetsskygg. Ändå instämde president Herbert Hoover med den tidens ekonomer och gav följande föga trösterika råd till Tom Joad och de andra amerikanerna:

“This crisis will purge the rottenness out of the system. High costs and high living will come down. People will work harder and live a more moral life. Enterprising people will pick up the wrecks from less competent people.”

- President Herbert Hoover

USA 1931. Dessa kåkstäder kallades för *Hoovervilles*, ett tecken på det missnöje som riktades mot president Hoover och hans passiva inställning till den ekonomiska krisen

Många av den tidens nationalekonomer betraktade nämligen konjunktursvängningar ungefär som de gamla egyptierna såg på Nilens översvämningar. Ibland svämmade floden över och dränkte skörden. Andra år var det ont om vatten och skörden torkade sönder i hettan. Vattenståndet påverkade egyptiernas liv, men ingen begrep varför det ibland var högt och ibland lågt. Kanske var det helt enkelt Guds plan. Men tänk om man kunde förstå varför dessa kortsiktiga svängningar uppstår i Nilen! Kanske kan man då vidta åtgärder som gör att vi kan eliminera både översvämningar och torka? Det här är precis vad John Maynard Keynes bestämde sig för att göra inom makroekonomin.

År 1936 publicerade han The General Theory of Employment, Interest and Money, där han presenterade ett helt nytt sätt att se på makroekonomin. Så här sa Keynes:

“The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task, if in tempestuous seasons they can only tell us, that when the storm is long past, the ocean is flat again.”

- John Maynard Keynes

Det är som att Keynes vill säga: “Visst, de gamla ekonomerna har delvis rätt. Ekonomin kommer att repa sig med tiden. Men det tar längre tid än de förstår. Det går inte på några veckor. Det kan ta år, eller till och med ett decennium! Och Tom Joad har inte råd att vänta så länge. Han lever ju sitt liv här och nu.”

Det här är kärnan i keynesianismen, som revolutionerade synen på makroekonomin. Vi ska nu se närmare på vad teorin säger. Det är därför dags att återigen bygga en låtsasvärld. Till skillnad mot tillväxtmodellerna ska vi nu ta fram en modell som hjälper oss att förstå de kortsiktiga svängningarna i ekonomin. Om en liten stund kommer du att kunna använda den för att förstå de ekonomiska effekterna av bland annat it-bubblor, terrorattacker, covid-19 och handelskrig.

14.3 Konjunkturanalys enligt Keynes

I det första delen av den här boken lärde du dig en hel del om mikroekonomi. För att förstå hur mycket som handlas på en enskild marknad, till exempel jordgubbar på torget, använde vi modellen om utbud och efterfrågan. Vi tog reda på hur mycket jordgubbar konsumenterna ville köpa och hur mycket jordgubbar säljarna ville sälja. Som makroekonom vill du dock förstå hela samhällsekonomin: Hur mycket produceras sammantaget i Finland? För att svara på detta måste vi analysera den sammanlagda efterfrågan och det sammanlagda utbudet på allt i Finland. Låt oss börja med efterfrågesidan!

Efterfrågan i samhället enligt Keynes (AD)

För att lista ut hur mycket som vi sammanlagt vill köpa i Finland kan vi utgå från Figur 11.2. Kommer du ihåg figuren? Jag gjorde modellen enkel för att det skulle hjälpa dig att förstå hur man räknar ut BNP. Nu ska vi rita upp kretsloppet igen, men göra modellen lite mer realistisk:

Figur 14.3: Det samhällsekonomiska kretsloppet

De största förändringarna är att jag nu har lagt in en offentlig sektor och en finansmarknad i modellen. Låt oss gå igenom kretsloppet steg för steg, med början längst till höger i figuren. Företagen skickar ut inkomster, som vi betecknar Y, som strömmar till hushållen. En del av dessa inkomster försvinner på vägen i form av skatter, som betalas till den offentliga sektorn (det vill säga staten och kommunerna). Många hushåll får även transfereringar - exempelvis studiestöd. De pengar som verkligen når ditt hushåll kallas disponibel inkomst. Det är dina inkomster minus skatter plus transfereringar. Om din inkomst är 1000 euro och du betalar in 500 i skatt men får 100 i bostadsbidrag, blir din disponibla inkomst alltså 600 euro.

samhällsekonomiska kretsloppet är en modell som beskriver hur pengar och varor rör sig i ekonomin

inhemsk efterfrågan består av privat konsumtion (“C” efter consumption), investeringar (I) samt offentlig konsumtion (“G” efter government spending); visar hur mycket varor och tjänster som konsumeras

Men vad gör du med dessa 600 euro? Tidigare antog jag att du köper brödlimpor för hela din inkomst, men i vår uppdaterade version av modellen kan hushållen välja om de vill spara (S) eller konsumera (C). Sparandet är per definition den del av din disponibla inkomst som du inte konsumerar. Om du har 600 euro i disponibel inkomst och väljer att konsumera 400 euro så sparar du följaktligen 200 euro. Allt sparande i ekonomin hamnar på finansmarknaden. Dessa pengar lånas ofta ut och används för att finansiera stora investeringar.

En av många inriktningar inom nationalekonomin är finansiell ekonomi. Där får du lära sig mer om sparande och låntagande. Hur sparar man sina pengar för att få så hög avkastning som möjligt utan att behöva ta onödigt stora risker? Hur ska ett företag göra för att få in pengar till en gigantisk investering? Om du är intresserad av sådana här frågor så kan kursen Introduktion till finansiell ekonomi vara en bra start.

Vad är det alltså som vi sammantaget vill köpa av företagen i Finland? Jo, precis som tidigare vill hushållen konsumera varor och tjänster. Men därutöver vill nu också den offentliga sektorn ha varor och tjänster. Till exempel vill ju den offentliga sektorn köpa in respiratorer till sjukhusen, luncher till skolorna och nytt IT-system till kommunen. Vi vill dessutom ha investeringar. Till exempel kanske UPM Jakobstad vill investera i en ny vattenreningsläggning för 100 miljoner euro. Det som vi vill ha av företagen är alltså konsumtion (C), investeringar (I) och offentlig konsumtion (G). Vi kallar summan av dessa för den aggregerade efterfrågan och förkortar det AD efter aggregate demand.

Utbudet i samhället enligt Keynes (AS)

I Keynes makroekonomiska modell är det aggreggerade utbudet (AS efter aggregate supply) en viktig komponent i att förstå hur en ekonomi fungerar. En av Keynes centrala insikter var att priser och löner i samhället är “låsta” eller stela på mycket kort sikt. Läs följande ruta för att få en intuitiv känsla för varför dessa stelheter uppstår på mycket kort sikt:

Det är en vanlig måndag på campus i Åbo. Så plötsligt tar vår föreläsning slut. Som genom ett trollslag väller 250 studenter in till Fabbe kafé. Det finns inte en chans att han kan reagera på anstormningen genom att höja sina priser. Priserna har han ju ritat upp på tavlorna och annonserat över hela campus. Det är som att det finns långsiktiga kontrakt som gör det i praktiken omöjligt att ändra priserna.

Enda utvägen är att Fabbe och hans personal ger sitt yttersta för att baka bullar och koka kaffe till alla dessa studenter. Effekten av den ökade efterfrågan blir därför att produktionen stiger kraftigt.

Annat var det i mars 2020, när pandemin bröt ut i Finland. Plötsligt försvann nästan alla kunder! Från en dag till en annan blev det nästan tomt hos Fabbe. Eftersom priserna på väldigt kort sikt var låsta fick vi kunder betala exakt lika mycket som tidigare. Utöver att priser och löner var låsta i långa kontrakt kan det också finnas psykologiska faktorer som gör Fabbe mycket ovillig att gå med på sänka priserna. Och dessutom råder ibland informationsasymmetri; eftersom Fabbe inte har fullständig information om marknaden kanske han helt enkelt inte förstår att priserna borde sänkas. Effekten av att färre kunder besöker kaféet blir därför att Fabbe skär ner kraftigt på bull- och kaffeproduktionen. Han och personalen hade nästan ingenting att göra.

Lärdomen enligt Keynes är därför följande: Hur mycket som tillverkas på mycket kort sikt beror helt på hur mycket vi vill att företagen ska tillverka åt oss. Stelheterna gör att en ökning av den aggreggerade efterfrågan, genom till exempel ökad konsumtion (C), investeringar (I) eller offentliga utgifter (G), leder till högre produktion och sysselsättning i stället för att bara driva upp priserna. På mycket kort sikt är det därför enbart den aggregerade efterfrågan (AD) som styr hur mycket vi producerar i Finland (BNP).

Keynes menade att priser och löner är stela på kort sikt, på grund av långsiktiga kontrakt och avtal, psykologiska faktorer och informationsasymmetrier.

Det keynesianska korset

Nu är vi redo att se hur den aggregerade efterfrågan (AD) styr hur mycket som produceras på mycket kort sikt (BNP). Jag har konstruerat en app som förhoppningsvis hjälper dig att förstå Keynes modell.

Låt oss börja med en relativt enkel variant:

#| standalone: true
#| viewerHeight: 1150

library(shiny)
library(plotly)

# Definiera UI för applikationen
ui <- fluidPage(
  titlePanel(""),
  
  sidebarLayout(
    sidebarPanel(
      numericInput("a", "Autonom konsumtion (a):", value = 10, min = 0, step = 1),
      numericInput("b", "Marginell konsumtionsbenägenhet (b):", value = 0.5, min = 0, max = 1, step = 0.01),
      numericInput("I", "Investeringar (I):", value = 20, min = 0, step = 1),
      numericInput("G", "Offentlig konsumtion (G):", value = 30, min = 0, step = 1),
      numericInput("maxY", "Ange maxvärdet för produktionen Y i figuren:", value = 200, min = 0, step = 10),
      actionButton("calculate", "Beräkna och illustrera jämvikten!"),
      helpText("Konsumtionsfunktionen ges av C=a+bY, där a kallas den autonoma konsumtionen och b är den marginella konsumtionsbenägenheten. Ange värden och klicka 'Beräkna jämvikten' för att simulera. Du kan föreställa dig att alla värden i tabellen är 'miljarder euro'.")
    ),
    
    mainPanel(
      plotlyOutput("adAsPlot"),
      HTML("<div style='margin-top: 30px;'></div>"),
      verbatimTextOutput("equilibriumOutput")
    )
  )
)

# Definiera serverlogik
server <- function(input, output) {
  observeEvent(input$calculate, {
    output$equilibriumOutput <- renderText({
      a <- input$a
      b <- input$b
      I <- input$I
      G <- input$G

      # Kontrollera om inmatningar är tomma
      if (is.na(a) || is.na(b) || is.na(I) || is.na(G)) {
        return("Vänligen ange alla värden.")
      }

      # Beräkna jämviksproduktionen
      Y_e <- (a + I + G) / (1 - b)

      # Beräkna konsumtion (C)
      C <- a + b * Y_e
      
      # Formatera utdata
      paste(
        "Fakta om jämvikten:",
        "\nProduktion (Y):", round(Y_e, 2),
        "\nKonsumtion (C):", round(C, 2),
        "\nInvesteringar (I):", round(I, 2),
        "\nOffentlig konsumtion (G):", round(G, 2),
        "\nAggregerad efterfrågan (C + I + G):", round(C + I + G, 2)
      )
    })

    
  output$adAsPlot <- renderPlotly({
  a <- input$a; b <- input$b; I <- input$I; G <- input$G
  if (is.na(a) || is.na(b) || is.na(I) || is.na(G)) return(NULL)

  Y_range <- seq(0, input$maxY, length.out = 100)
  AD_values <- a + b * Y_range + I + G
  AS_values <- Y_range

  Y_e <- (a + I + G) / (1 - b)
  if (!is.finite(Y_e)) Y_e <- NA_real_

  p <- plot_ly() %>%
    add_lines(x = Y_range, y = AD_values, name = "AD", line = list(color = 'red')) %>%
    add_lines(x = Y_range, y = AS_values, name = "45 grader", line = list(color = 'black', width = 1)) %>%
    add_lines(x = c(Y_e, Y_e), y = c(0, Y_e),
              name = "Jämvikt",
              line = list(color = 'green', dash = 'dash'))

  if (!is.na(Y_e) && Y_e >= 0 && Y_e <= input$maxY) {
    p <- p %>%
      add_lines(x = c(0, Y_e), y = c(Y_e, Y_e),
                name = "Jämvikt",
                line = list(color = 'green', dash = 'dash'),
                showlegend = FALSE)
  }

  p %>%
    layout(
      xaxis = list(title = "Produktion (Y)"),
      yaxis = list(title = "Aggregerad efterfrågan"),
      annotations = list(
        list(x = Y_e, y = -10, text = "Y*", showarrow = FALSE,
             xanchor = "center", yanchor = "top", font = list(color = "green"))
      ),
      legend = list(showlegend = FALSE)
    )
})
})
}

# Kör applikationen
shinyApp(ui = ui, server = server)

Tänk så här för att förstå figuren i appen ovan. På mycket kort sikt bestäms landets produktion (BNP) av den totala efterfrågan i ekonomin — alltså hur mycket alla aktörer tillsammans vill köpa av företagen. Ett enkelt exempel: när 250 studenter plötsligt ökade sin efterfrågan, tvingades Fabbe snabbt öka produktionen; när efterfrågan föll under pandemin minskade produktionen. För att kunna förutspå BNP behöver vi därför först veta hur stor den aggregerade efterfrågan (AD) är.

AD är summan av tre komponenter: hushållens konsumtion (C), företagens investeringar (I) och offentlig konsumtion (G). I appen har jag satt I = 20 och G = 30. Hushållens konsumtion styrs däremot av en funktion med två parametrar: den autonoma konsumtionen (a = 10) och den marginella konsumtionsbenägenheten (b = 0,5). Detta ger oss konsumtionsfunktionen \(C = 10 + 0,5Y\), som visar att hushållens efterfråga på konsumtion bero på hur stora deras inkomster är. Om inkomsten till exempel är 0 visar funktionen att hushållen vill konsumera för 10. Funktionen säger oss också att konsumtionen ökar med 0,5 för varje extra enhet i inkomst.

När du slår ihop C, I och G får du den röda AD‑linjen — den lutar uppåt eftersom konsumtionen ökar med Y.

Jämvikten i modellen är den punkt där AD = Y. I grafen markeras detta av den gröna streckade linjen: där korsar ju den totala efterfrågan 45‑graderslinjen (Y = AD) och det visar den kortsiktiga jämviktsnivån för BNP. Om du ändrar siffrorna i appen, så tror jag att du kan förstå mekanismen i modellen.

Appen räknar automatiskt ut hur stort BNP blir, men det kan du också göra på egen hand. Här är steg-för-steg-instruktioner för hur du räknar ut BNP på mycket kort sikt när du vet hur den samlade efterfrågan ser ut:

Definiera de aggregerade efterfrågekomponenterna:

Den totala aggregerade efterfrågan (AD) består av konsumtion (C), investeringar (I), och offentliga utgifter (G).

\[ AD = C + I + G \]

Med de givna funktionerna:
- Konsumtion: (C = 10 + 0,5Y)
- Investeringar: (I = 20)
- Offentliga utgifter: (G = 30)
Ställ upp ekvationen för BNP i jämvikt (Y = AD):

\[ Y = C + I + G \]

Plugga in de givna värdena:

\[ Y = (10 + 0,5Y) + 20 + 30 \]
Förenkla ekvationen:

Kombinera termerna:

\[ Y = 10 + 0,5Y + 20 + 30 \]

\[ Y = 60 + 0,5Y \]
Lös ut BNP (Y):

Flytta alla termer med (Y) till en sida:

\[ Y - 0,5Y = 60 \]

Förenkla uttrycket:

\[ 0,5Y = 60 \]

Dela båda sidorna med 0,5:

\[ Y = \frac{60}{0,5} = 120 \]
Sammanfatta dina slutsatser:

BNP i jämvikt (Y) blir 120.

Träna nu på att lösa den här typen av uppgifter. Kan du till exempel räkna ut vad BNP blir om investeringarna är 30 i stället för 20? Du kan såklart använda appen för att kontrollera dina beräkningar. Lycka till!

14.4 Konjunkturanalys med AD-AS

Enligt Keynes är priserna i stort sett “låsta” eller rigida. Detta innebär att förändringar i aggregerad efterfrågan påverkar BNP utan att priserna i samhället justeras. Det här är förmodligen ett rimligt antagande för hur ekonomin fungerar på mycket kort sikt.

Nu ska vi gå igenom AD-AS-modellen, som utvidgar Keynes teori. I AD-AS-modellen tillåter vi nämligen att prisnivån i samhället kan förändras, vilket gör det möjligt att även se vad som händer i samhällsekonomin när priser och löner på lite längre sikt kan justeras efter förändrade förhållanden. Modellen har två sidor: Dels vill vi förstå hur den totala efterfrågan i landet ser ut, dels vill vi förstå hur företagen agerar. Vi tar dem en i sänder. Vi börjar med efterfrågan.

Den aggregerade efterfrågan

AD-kurvan, eller den aggregerade efterfrågekurvan, visar sambandet mellan den totala efterfrågan på varor och tjänster och den allmänna prisnivån.

Figur 14.4: **AD-kurvan** visar sambandet mellan den generella prisnivån i samhället och den mängd varor och tjänster som vi vill köpa. Att kurvan lutar nedåt betyder att vi vill ha mer när prisnivån sjunker.

AD-kurvan lutar nedåt. Jag har markerat två punkter på kurvan. I punkt 1, där prisnivån är 120, visar kurvan att vi efterfrågar varor och tjänster till ett sammanlagt värde av 60 miljarder euro. I punkt 2, där prisnivån är 60, är den aggregerade efterfrågan 180 miljarder euro.

Varför efterfrågar vi mindre när prisnivån i samhällen stiger? Det finns två anledningar. Den viktigaste förklaringen kallas för ränteeffekten. Tänk så här: Om prisnivån i samhället plötsligt stiger så behöver hushåll och företag mer pengar för att köpa samma mängd varor och tjänster. Det här gör att efterfrågan på pengar ökar, bland annat för att fler går till banken för att låna. Och när många vill låna så kan bankerna höja sina räntor. Precis som på vilken marknad som helst leder ju ökad efterfrågan till att varan eller tjänsten blir dyrare. Och med högre räntor i samhället blir företag mindre villiga att göra stora investeringar (I) och många hushåll drar ner på sin konsumtion (C), speciellt stora inköp som att köpa ett nytt hus eller en ny bil. Att AD-kurvan lutar nedåt beror alltså på följande mekanism: högre priser ➙ högre ränta ➙ mindre konsumtion (C) och investeringar (I)➙ mindre AD. Utöver ränteeffekten finns även förmögenhetseffekten: Högre priser gör helt enkelt att du känner dig fattigare, vilket gör att du drar ner på din konsumtion (särskilt icke-nödvändiga och större inköp). Förmögenhetseffekten är dock väldigt liten jämfört med ränteeffekten.

Kom ihåg att AD är summan av konsumtion (C), investeringar (I) och offentlig konsumtion (G). Vad tror du händer med AD-kurvan om hushållen, vid en given prisnivå, plötsligt vill konsumera mera, om UPM Jakobstad vill investera mer, eller om den offentliga sektorn vill köpa in fler respiratorer till sjukhusen? Jo, AD-kurvan skiftar åt höger. Vid prisnivån 120 vill vi i så fall inte bara köpa för 60 miljarder euro utan för mycket mer. Du kan tänka dig att det blir en helt ny AD-kurva som ligger längre åt höger.

Minnesregel: När prisnivån i samhället ändras rör vi oss längs med AD-kurvan. När vi vid en given prisnivå plötsligt vill ha mer av företagen (till exempel för att vi har blivit mer optimistiska om framtiden) så skiftar AD-kurvan åt höger.

Nu vet du lite mer om AD i AD-AS-modellen. Men AD-kurvan visar bara vad vi vill ha av företagen. För att fullborda modellen måste vi också lära oss mer om vad företagen själva vill producera. Vi kallar detta för det aggregerade utbudet (som förkortas AS efter aggregate supply).

Det aggregerade utbudet

Det aggregerade utbudet (AS) representerar den totala mängden varor och tjänster som produceras i en ekonomi vid olika prisnivåer. Kurvan kan anta olika former beroende på tidsramen som analyseras.

Aggregerade utbudet på mycket kort sikt (very SRAS, very short run aggregate supply). Det här är Keynes antagande om att priser och löner att låsta på kort sikt. Fabbe hade ju inga möjlighet att ändra priser och löner från en dag till en annan; han hade ju till exempel annonserat sina priser och skrivit långa kontrakt med anställda och leverantörer. Han hade ingen chans att parera förändringar i efterfrågan genom att ändra sina priser. Hur mycket bullar som Fabbe producerar på mycket kort sikt avgörs därför helt av efterfrågan: Om få studenter vill köpa så blir det inga bullar gjorda. Du ser sambandet längst till vänster i Figur 14.5.

Aggregerade utbudet på lång sikt (LRAS, long run aggregate supply). Här en liknelse som kanske hjälper dig att förstå det långsiktiga sambandet mellan BNP och prisnivån: I Finland beslöt man år 1963 att stryka två nollor från alla sedlar. Det var helt enkelt otympligt med många nollor. En lunch som kostade 100 mark på måndagen kostade därför bara 1 mark på tisdagen. Den som haft timlönen 200 mark på måndagen tjänade bara 2 mark i timmen dagen därpå.

Det här innebar att den allmänna prisnivån i Finland sjönk som en sten. Visst vore det märkligt om reformen på djupet skulle ha försämrat Finlands förmåga att producera varor och tjänster? Fabbe fick visserligen 100 gånger mindre betalt för sina bullar men alla hans utgifter minskade ju också hundrafalt – så det fanns liksom ingen anledning för honom att agera annorlunda på tisdagen än på måndagen. Sunt förnuft säger att antalet nollor vi sätter på våra sedlar knappast kan förklara hur bra livet i Finland blir. Att lägga till 18 nollor på varenda sedel kan inte vara tricket för att utrota svälten i fattiga länder. Du ser sambandet längst till höger i Figur 14.5 (LRAS efter long run aggregate supply). På lång sikt finns det inget samband mellan prisnivån i samhället och hur mycket företagen vill producera. Det spelar ingen roll om den allmänna prisnivån i samhället är 1, 5, 50 eller 1000 – företagen vill på lång sikt tillverka vid den potentiella nivån.

Ett annat sätt att komma ihåg varför LRAS-kurvan är vertikal är att tänka på Robinson Kruse. För vad är det som sist och slutligen avgör hur bra livet blir där på ön? Jo, tillväxtteorierna ju säger att det handlar om konkreta faktorer som arbete, kapital och teknologi. Hur många sedlar som finns på ön eller hur många nollor som finns på varje sedel är helt oväsentligt för välståndet på ön. En viktig lärdom från tillväxtteorin är just att det är reala faktorer, alltså faktorer som inte har med pengar att göra, som på lång sikt styr hur det går för ett land.

Aggregerade utbudet på kort sikt (SRAS, short run aggregate supply). På kort sikt, som visas i mittengrafen i Figur 14.5, är priser och löner inte lika låsta som de är på mycket kort sikt, men de rör sig inte heller lika fritt som på lång sikt. Låt oss återigen tänka på Fabbe och hans kafé. Anta att du jobbar extra hos Fabbe. Hur gick det till när ni kom överens om dina arbetsvillkor? Förmodligen satte ni er ner för att förhandla om din lön. Din nominella lön, den siffra som står i ditt arbetskontrakt, baseras delvis på hur du och Fabbe trodde att prisnivån skulle utvecklas under året. Även om nominella löner är viktiga är det egentligen din reallön – hur mycket du kan köpa för din lön – som spelar störst roll.

Tänk dig att både du och Fabbe förväntade er att prisnivån i Finland skulle vara låg. Ni kom överens om att en timmes arbete skulle ge en lön som gör det möjligt för dig att köpa 10 cappuccino, vilket ledde till att du gick med på en timlön på 10 euro. Samtidigt förhandlade Fabbe fram sin hyra och kostnader för råvaror under samma förutsättningar.

Anta nu att den verkliga prisnivån i samhället blev högre än ni förväntade er. Fabbe får då mer betalt för sina sålda kaffe och bullar än vad han först trott. Många av hans kostnader är dock låsta i långa kontrakt, till exempel din överenskomna timlön på 10 euro. Troligtvis har han också skrivit kontrakt på låga priser för hyra och inköp av kaffebönor. Fabbe vill därför på kort sikt producera mer kaffe och bullar när prisnivån går upp – av den enkla anledningen att han då kommer att göra en större vinst.

Lärdomar från Figur 14.5: Hur företagen agerar beror på tidsaspekten. På mycket kort sikt är priserna omöjliga att ändra, vilket gör att produktionen får ta hela smällen. I klartext: Fabbe får jobba häcken av sig om det kommer många studenter men rulla tummarna om färre vill handla. På kort sikt (1–2 år) kan vissa priser justeras, vilket gör att en förändring i AD påverkar både BNP och prisnivån. På lång sikt kan Fabbe justera alla priser och löner – och AD påverkar därför endast prisnivån.

Att jobba med AD-AS

Nu är du redo att använda AD-AS-modellen för att förstå hur olika chocker påverkar ekonomin på kort och lång sikt. Vi börjar med att undersöka varför ett land kan hamna i en högkonjunktur och varför högkonjunkturen inte varar för evigt. Du kan till exempel tänka dig att ökad optimism i samhället gör att hushållen vill handla mer än tidigare. I figuren nedan visas vad som händer när den aggregerade efterfrågan (AD) ökar kraftigt. Analysen är indelad i tre delar: mycket kort sikt (grafen till vänster), kort sikt (grafen i mitten) och lång sikt (grafen till höger).

Figur 14.6: Effekten av ökad AD på BNP och prisnivån i samhället

På mycket kort sikt är priser och löner fasta. Företag kan inte ändra sina priser eller justera lönerna för de anställda. Det här innebär att produktionen bestäms helt av AD. Utgångsläget är punkt 1, där prisnivån är \(P_0\) och produktionen är vid den potentiella nivån. Vi befinner oss, med andra ord, varken i en lågkonjunktur eller i en högkonjunktur. Plötsligt händer något: AD ökar från \(AD_0\) till \(AD_1\)! Eftersom alla priser och löner i samhället är låsta, kommer effekten på BNP att bli stor: BNP ökar rejält på mycket kort sikt, från \(Y_P\) till \(Y_1\). Vi har kastats in i högkonjunktur. Det här är exakt den typ av analys som du gjorde när du räknade på Keynes modell och antog att alla priser och löner var låsta.

På kort sikt börjar priserna justeras. Vi utgår som tidigare från punkten 1 i Figur 14.6, där prisnivån är \(P_0\) och vi producerar vid den potentiella nivån. När AD nu plötsligt skiftar åt höger, rör vi oss på kort sikt till punkten 2. Produktionen är nu inte riktigt lika stor som den var på mycket kort sikt, men vi befinner oss fortfarande i högkonjunktur. Skillnaden beror på att företagen nu har kunnat utnyttja de goda tiderna till att höja sina priser. Du kan tänka dig att cappuccinon hos Fabbe nu kostar 5 euro i stället för 4, vilket dämpar högkonjunkturen något.

På lång sikt. I grafen längst till höger ser du de långsiktiga konsekvenserna av ökad AD. Som du ser rör vi oss från punkt 1 till punkt 2. Det betyder att BNP på lång sikt inte alls påverkas av den aggregerade efterfrågan i samhället. Enligt tillväxtteorierna styrs ju vår långsiktiga levnadsstandard av reala faktorer såsom arbete, kapital och teknologi. På lång sikt är alla priser och alla kostnader flexibla. Tänk dig högkonjunkturen som uppstod på kort sikt. Kanske arbetar du för Fabbe, äger fastigheten som han hyr eller säljer kaffebönor till caféet - och för eller senare är det dags att förhandla om nya kontrakt. I en högkonjunktur med höga priser och stora vinster är det lätt att förhandla till sig ett bättre avtal. Kostnaderna för Fabbe drivs därför upp, vilket gör att produktionen i samhället till sist återgår till den potentiella nivån och högkonjunturen tar slut.

Det här är viktigt att förstå så jobba igenom även följande exempel, där jag har ritat upp alla tre graferna i samma figur. Träna själv på att rita och förklara vad du gör och varför. Försök också att analysera vad som händer om AD plötsligt minskar [Hint: Gör allting som tidigare men skifta i stället AD-kurvan åt vänster så förstår du varför lågkonjunkturen uppstår och varför även lågkonjunkturen till slut går över].

Effekten av en positiv efterfrågechock

Under senare delen av 1980-talet genomförde politikerna flera reformer som gjorde det billigare att låna pengar. Det ledde till att både aktier och bostadspriser steg kraftigt. Hushåll och företag blev mycket optimistiska inför framtiden. Lås oss nu analysera denna positiva efterfrågechock och dess effekter både på kort och på lång sikt.

Vi börjar i punkten 1 i figuren ovan. Här befinner sig ekonomin i långsiktig jämvikt, det vill säga faktisk BNP är lika stor som potentiell BNP. Som du vet från Figur 14.1 innebär detta att det varken är låg- eller högkonjunktur.

Men plötsligt skiftar AD högerut! Politikerna har gjort det extremt lätt att låna pengar. Folk känner sig förmögna och optimistiska. Nu är det min tid att få leva lyxliv! Alla företag i landet upplever ett ökat drag. Det är precis som när 250 studenter stormar in till Fabbe. På mycket kort sikt är alla priser låsta, precis som Keynes poängterade. Effekten blir därför att produktionen ökar markant. Vi har rört oss till punkten 2. Notera att den faktiska BNP ligger över den potentiella BNP; optimismen har alltså kastat in Finland i en högkonjunktur.

Efter ett tag blir det dock mera möjligt att justera prisnivåerna. Fabbe inser att han kan tjäna ännu mer pengar om han höjer priserna. Studenterna är ju som tokiga i kaffet. Nu när han trycker nya prislistor och annonserar på nätet tar han chansen att få mer betalt för sitt kaffe. På kort sikt kan du alltså tänka dig att vi rör oss till punkten 3. Företagen har utnyttjat de lysande tiderna och tagit chansen att höja priserna något, vilket gör att efterfrågan dämpas något. Fortfarande är vi dock kvar i en högkonjunktur.

Hur ter sig livet i högkonjunkturen? Du ser att BNP är ovanligt högt. Det är tryck i ekonomin; arbetslösheten är förmodligen lägre än vanligt. Kan högkonjunkturen vara i all evighet? Nej, fester tar alltid slut. Men varför? Tänk dig återigen in i Fabbes situation. Kaféet går som tåget. Studenterna köper kaffe och bullar som aldrig förr. I köket råder högtryck. De anställda jobbar stenhårt, kanske även kvällar och helger. Fabbe badar i pengar. Ibland är det härligt att vara Fabbe! Det finns egentligen inte ett enda moln på himlen.

Men så blir det nytt år – och dags för lönesamtal med de anställda. Hur tror du att dina chanser till löneförhöjning ser ut? Troligen ganska goda, eller hur? Det råder ju högkonjunktur i landet, Fabbe gör stora vinster och den allmänna prisnivån i samhället har stigit. Det känns självklart att även de anställda ska få ta del av festen i form av högre löner. Detsamma gäller när Fabbe ska förhandla om alla andra kostnader för att driva kaféet: inköp av mjöl, hyran mm. Du kan tänka dig att SRAS-kurvan skiftar åt vänster när kostnaderna ökar, men hur långt? Tänk dig att den skiftar en millimeter åt vänster. Det skulle i så fall innebära att vi fortfarande befinner oss i högkonjunktur – och priser och löner kommer därför att fortsätta upp. Det tar slut först när priserna har stigit så mycket att vi inte längre befinner oss i högkonjunktur. Detta sker vid punkten 4. På lång sikt återgår vi alltså till den potentiella produktionen.

Låt oss repetera eftersom detta är mycket viktigt: Vi kastades in i högkonjunktur då den aggregerade efterfrågan plötsligt ökade. På kort sikt ledde detta till högre BNP, något högre priser och troligen lägre arbetslöshet. På lång sikt kan alla löner och kostnader omförhandlas, vilket gör att BNP och arbetslösheten återgår till sin ursprungliga nivå. Allt som händer i det långa loppet är att prisnivån i samhället har stigit. Kaffet är dyrare, bullarna är dyrare – men din lön är också högre. Din köpkraft – alltså vad du kan köpa för din inkomst – är med andra ord exakt lika stor som i ursprungsläget. Även Fabbes vinster är lika stora som tidigare. På lång sikt hade högkonjunkturen alltså ingen som helst effekt på vår levnadsstandard i landet – precis som vi gissade utifrån tillväxtteorin.

Övningsuppgifter

I det här kapitlet har du lärt dig att analysera kortsiktiga svängningar i samhällsekonomin. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!

Att förstå konjunktursvängningar

Ekonomin kastas ständigt mellan lågkonjunkturer och högkonjunkturer. Men varför uppkommer dessa svängningar i ekonomin - och varför tar konjunkturer alltid slut?

Definitionen av lågkonjunktur är att och utmärkande för högkonjunkturer är att .
Förklara följande termer med egna ord: a) lågkonjunktur, b) nedgångsfas, c) potentiell BNP, d) uppgångsfas, e) topp.
Procykliska variabler är variabler som går åt samma håll som BNP. Till exempel går sysselsättningen upp när BNP går upp. Vilken av följande variabler är troligtvis procyklisk? .
Kontracykliska variabler går ner när BNP går upp. Till exempel går arbetslösheten ner när BNP går upp. Vilken av följande variabler är troligtvis en kontracyklisk variabel? .
Kan Finland befinna sig i en nedgångsfas samtidigt som det är högkonjunktur? .
En ledande indikator är .

Ledtrådar här.

1-6. Läs kapitlet noga så klarar du garanterat de här uppgifterna. Ett bra sätt att förbereda sig inför tentamen är att faktiskt skriva ner svaren på papper. Det är svårare än man tror att svara på ett sätt som är korrekt, tydligt och begåvat.

Keynes förklarar världen

Av alla nationalekonomer är ämnets grundare Adam Smith (1723–1790) den som har betytt allra mest. Tvåa på listan ligger förmodligen engelsmannen John Maynard Keynes (1883–1946). Anta att du vet följande om ett land: Yp=700; AD=C+I+G; C=70+0,8Y; I=60 och G=30. Använd Keynes modell för att analysera landets ekonomi.

Vilket av följande citat förknippas med John Maynard Keynes? .
Den marginella konsumtionsbenägenheten ovan är , vilket betyder att hushållen konsumerar .
Om man analyserar siffrorna i uppgiften kan man se att BNP i jämvikt blir , vilket betyder att landet befinner sig i .
Plötsligt blir konsumenterna mer optimistiska inför framtiden och vågar därför handla mer. Den autonoma konsumtionen ökar till 80, medan den marginella konsumtionsbenägenheten är oförändrad. Landets BNP ökar därför till .

Ledtrådar här.

Vem sa “The economy, stupid?”
Hur konsumtionsfunktionen ser ut kommer ha stor betydelse i nästa kapitel.
Mitt tips: Jobba tillsammans med andra. Man lär sig otroligt mycket av att förklara för andra. Ett annat sätt kan vara att prata med ChatGPT, det är inte lika bra men kan funka helt okej ibland (men vad ChatGPT säger beror mycket på hur tydligt du preciserar din fråga):
Den nya konsumtionsfunktionen blir alltså C=80+0,8Y. Fixar du att räkna ut det nya BNP?

Hur ska det gå?

En variabel som har visat sig vara en urstark indikator för den ekonomiska framtiden kallas för Konsumenternas förtroendeindikator. Varje månad intervjuar Statistikcentralen tusentals slumpvis utvalda finländare om vad de tror om den ekonomiska framtiden. Variabeln som visas här är en sammanslagning om dessa finländare tror om den egna ekonomin, om Finlands ekonomi, om hushållets möjligheter att spara samt antalet arbetslösa under de kommande 12 månaderna. Jag laddade hem dessa siffror härifrån och plottade upp dem i figuren nedan:

Figuren visar att konsumenterna just nu ser ganska mörkt på de kommande 12 månaderna, men att framtidsutsikterna ändå upplevs vara lite ljusare i dag än under år 2023, då läget uppfattades som absolut nattsvart. Förklara i ord hur denna ökade framtidstro troligtvis kommer att påverka finländarnas inkomster framöver.
Anta att du vet följande om Finlands ekonomi: Yp=340; AD=C+I+G; C=50+0,6Y; I=20 och G=50. Om den ökade optimismen gör att hushållen i stället vill konsumera enligt formeln C=58+0,6Y, så kommer BNP att öka från till , det vill säga BNP ökar med cirka .

Ledtrådar här.

Här skulle jag “tänka” i AD-AS-modellen. Observera att det inte finns ett enda korrekt svar, utan att det gäller att du argumenterar på ett begåvat sätt. Du kan till exempel tänka dig att vi utgår från ett läge med lågkonjunktur. Om konsumenterna plötsligt blir lite mer optimistiska så innebär detta troligen att de vill konsumera lite mer. AD-kurvan skiftar alltså något åt höger. På mycket kort sikt leder detta till ökad BNP. Exakt hur mycket som BNP ökar (och om det är tillräckligt för att lågkonjunkturen ska ta slut) beror såklart på hur mycket AD-kurvan skiftar åt höger.
Räkna alltså först ut BNP i utgångsläget, det blir 300. Notera att detta innebär att vi i detta utgångsläge befinner oss i en ganska djup lågkonjunktur (eftersom potentiell BNP är 340). Nu ökar AD (eftersom optimismen får hushållen att öppna plånboken). Eftersom priser och löner är fullkomligt stela, så ökar BNP till 320 på mycket kort sikt. En ökning från 300 till 320 motsvarar en ökning med cirka 6,7 procent (Procenträkning: Ta förändringen dividerat med ursprunget och sen multiplicerar du det som du får med 100).

Konjunkturanalys med AD-AS-modellen

I den här figuren har jag ritat upp AD-AS-modellen i tre separata figurer. Den här modellen kan du använda för att förstå varför konjunktursvängningar uppstår på kort sikt - och varför hög- och lågkonjunkturer alltid tar slut på längre sikt.

Vad är en förklaring till att AD-kurvan har negativ lutning? .
När prisnivån ändras AD-kurvan och när AD ändras vid en given prisnivå AD-kurvan.
Ett exempel på något som orsakar en positiv efterfrågechock är och ett exempel på något som orsakar en negativ efterfrågechock är .
Vad händer på mycket kort sikt vid en positiv efterfrågechock? Illustrera och förklara.
Vad händer på kort sikt vid en positiv efterfrågechock? Illustrera och förklara.
Vad händer på lång sikt vid en positiv efterfrågechock? Illustrera och förklara.
Vad händer på mycket kort sikt vid en negativ efterfrågechock? Illustrera och förklara.
Vad händer på kort sikt vid en negativ efterfrågechock? Illustrera och förklara.
Vad händer på lång sikt vid en negativ efterfrågechock? Illustrera och förklara.

Ledtrådar här.

Läs i Avsnitt 14.4 om AD-kurvan och träna på att skriva ner svaret i form av 2-3 enkla, tydliga meningar. Försök som alltid att övertyga den som rättar att du faktiskt vet vad du pratar om.
Redan i Avsnitt 2.2 fick du lära dig skillnaden mellan att röra sig längs en kurva och att skifta kurvan. Repetera alltså där om du har glömt!
Kom ihåg: Positiva efterfrågechocker skiftar AD-kurvan åt höger, negativa åt vänster. Positiva utbudschocker skiftar SRAS-kurvan åt höger, negativa åt vänster.
Utgå här från figuren ovan längst till vänster. Här är priser och löner fullständigt låsta eftersom det inte går att ändra priser och löner på mycket kort sikt. AD-skiftet åt höger resulterar därför i en kraftig höjning av BNP medan prisnivån är oförändrad.
På kort sikt finns det lite större möjligheter att justera priserna. Företaget utnyttjar därför de goda tiderna för att ta mera betalt för sina varor och tjänster. Effekten i den mittersta figuren ovan blir därför både högre prisnivå och högre BNP. Notera dock att BNP inte är riktigt lika stort som det var på mycket kort sikt, eftersom de högre priserna gör att den efterfrågade mängden minskar något.
På lång sikt kan alla priser och löner justeras. I något skede kommer även företagens kostnader att kunna justeras. Till exempel blir det dags för löneförhandlingar med de anställda. I ett läge med hög produktion, stigande priser och stora vinster kommer de anställda kunna förhandla till sig högre löner, vilket gör att företagen inte längre vill producera lika mycket som tidigare. Detta fortsätter ända tills högkonjunkturen har tagit slut och vi har återgått till den potentiella produktionen. Här är prisnivån högre än i utgångsläget, men det är även lönerna. Människors köpkraft - vad de kan köpa för sin lön - är därför samma som i utgångsläget.
I uppgift 7-9 får du tänka tvärtemot hur du tänkte i 4-6. AD-skiftet åt vänster gör att BNP rasar på mycket kort sikt, eftersom företagen inte kan parera krisen genom att sänka priserna.
Här kan man lindra krisen något genom att sänka priserna.
På lång sikt justeras alla priser och löner ner och vi återgår till potentiell BNP.

För dig som vill veta ännu mer:

År 1929 kastades stora delar av världen ner i den stora depressionen. Det här klippet förklarar vad krisen berodde på och vilka konsekvenserna blev. Namn som nämns: Adolf Hitler, John Maynard Keynes, Franklin D. Roosevelt.