20 Recap: Tillbaka till rymden
(där vi återvänder till ISS och sammanfattar vår ekonomi)
Makroekonomi handlar om att förstå ekonomin i det stora. Nedan ser du direktsändningen från rymdstationen ISS respektive webbkameror från olika platser på jorden. Under kursen har du sett att levnadsvillkoren varierar våldsamt mellan olika länder men att saker som BNP, arbetslöshet och inflation även kan variera över tid inom ett land. Jag hoppas att du efter den här kursen förstår lite mer om hur samhällsekonomin fungerar.
Här kommer en topp 10-lista på saker som jag tycker har varit lite extra viktiga under kursen. De fem första punkterna är saker som de flesta makroekonomer är överens om, medan punkterna 6-10 är områden som de fortfarande bråkas vilt om:
På lång sikt bestäms vårt välstånd av vår förmåga att skapa varor och tjänster
Även om BNP har sina begränsningar som välfärdsmått är BNP ändå en central variabel inom makroekonomin. Om vi vill förstå varför vissa länder blir rika medan andra förblir fattiga måste vi (givet att grundläggande institutioner finns på plats) titta på tre grundläggande faktorer: arbetskraft, kapital och teknologi. Ekonomin växer när fler arbetar, när kapitalet ökar eller när teknologin förbättras. Så hur kan den ekonomiska politiken stimulera ekonomisk tillväxt? Ett av de mest effektiva sätten är att investera mer för framtiden. Det innebär att både staten och hushållen behöver spara mer – vilket kan kännas tråkigt för stunden (ty mindre konsumtion), men det ger oss en högre levnadsstandard på sikt. När vi investerar mer får ju varje arbetare tillgång till mer kapital, vilket höjer produktiviteten. Andra vägar till ökat välstånd är att få fler människor i arbete och att stimulera teknologisk utveckling. Det här är samma principer som avgör de långsiktiga livsvillkoren för Robinson Cruse på ön. Fler arbetstimmar, bättre verktyg/maskiner och smartare metoder gör honom rikare på sikt. Exakt hur teknologisk utveckling uppstår är däremot fortfarande delvis en gåta. Ta Formel 1 som exempel: Förr tog det närmare en minut att byta däck under ett depåstopp, men i dag gör mekanikerna samma jobb på 1,78 sekunder. Vad tror du har möjliggjort den här enorma förbättringen?
Globaliseringen ökar BNP - men påverkar också inkomstklyftorna
Genom historien har många länder försökt isolera sig från omvärlden. Ett exempel är Japan, som under perioden 1603-1868 valde att kapa alla band med omvärlden. I dag är Nordkorea ett lika extremt fall - men många andra länder har också kritiserat globaliseringen och bland annat aviserat höjda tullar. Debatten om globaliseringen väcker många frågor. Vem har egentligen rätt? Ekonomisk teori säger att öppenhet och handel vanligtvis gynnar alla parter; varför skulle de annars vilja samarbeta? Konceptet komparativa fördelar kan vara komplicerat att förstå fullt ut, men dess betydelse är omöjlig att förbise. Genom specialisering och handel kan den totala kakan bli större. Precis som Adam och Eva kunde spara tid genom att samarbeta, kan även länder bli rikare genom att fokusera på att producera det som de är relativt bäst på och använda en del av den ökade produktionen för att byta till sig varor och tjänster som andra länder kan tillverka mer effektivt. Genom historien har öppenhet nästan alltid visat sig vara gynnsamt för ekonomisk utveckling. Men globaliseringens kritiker har troligtvis rätt i att frihandel också påverkar inkomstklyftorna i landet. Globaliseringen leder nämligen till att exportsektorn växer och importsektorn krymper. I Finlands fall kommer detta troligen att gynna de högutbildade, eftersom vi exporterar avancerade varor och tjänster där högutbildade arbetare är en avgörande resurs. Andra branscher, såsom enkla industrijobb, möter däremot stenhård konkurrens från billig import vilket ofta leder till att lönerna i denna sektor trycks tillbaka. Men frågan är inte svartvit; det finns till exempel också så kallad tvåvägshandel som leder till billigare och bättre varor, vilket gynnar alla.
På kort sikt påverkar AD hur mycket som produceras
På lång sikt bestäms BNP av vår förmåga att producera varor och tjänster, det vill säga det aggregerade utbudet. På kort sikt påverkas dock BNP även av hur mycket varor och tjänster som vi vill ha (den aggregerade efterfrågan). Orsaken till att den aggregerade efterfrågan har en kortsiktig påverkan på BNP är att priser och löner tenderar att vara stela. På kort sikt är det svårt för Fabbe att sänka priser och löner om antalet kunder i caféet plötsligt minskar; istället tvingas han dra ner på produktionen. Förändringar i AD gör därför att faktisk BNP på kort sikt kan avvika från den potentiella BNP - och konjunkturer uppstår. Genom att analysera de enskilda komponenterna i den aggregerade efterfrågan kan vi göra prognoser om den närmaste framtiden. En mer optimistisk inställning hos hushåll och företag, eller en förbättrad ekonomisk situation i våra exportmarknader, kan troligen resultera i en ökning av vår BNP. Dessutom kan både finans- och penningpolitik användas för att försöka styra den aggregerade efterfrågan och därigenom påverka BNP på kort sikt i önskad riktning.
På kort sikt kan makthavare välja mellan arbetslöshet och inflation
Utöver BNP är arbetslöshet och inflation två andra variabler som påverkar välståndet i landet. Med hjälp av expansiv finans- och penningpolitik kan makthavare öka AD, vilket enligt Phillipskurvan på kort sikt leder till lägre arbetslöshet men högre inflation. På motsvarande sätt leder stram politik till lägre inflation men högre arbetslöshet. I det korta perspektivet kan varje land välja mellan hög inflation och hög arbetslöshet. Detta “smörgåsbord” - där du i praktiken kan välja mellan arbetslöshet och inflation - existerar dock endast på kort sikt. Att med hjälp av expansiv politik trycka upp BNP över den långsiktigt hållbara nivån - vilket pressar ner arbetslösheten under den “naturliga nivån” - leder på längre sikt ofrånkomligen till att priser och löner trissas upp, vilket gör att både BNP och arbetslöshet efter en tid återgår till den långsiktiga nivån.
På lång sikt är det (förändringar i) mängden pengar som bestämmer inflationen men det påverkar inte arbetslösheten
I det långa loppet finns däremot inget smörgåsbord där man kan välja mellan inflation och arbetslöshet. Inflationen på lång sikt bestäms i stället av hur mängden pengar förändras. När jag delade ut fem gånger mer pengar under föreläsningen, steg priserna på de utauktionerade varorna med ungefär fem gånger. På samma sätt beror hyperinflation - till exempel i Tyskland under 1920-talet - på att centralbankerna har låtit sedelpressarna gå varma. Arbetslösheten beror dock på lång sikt inte på mängden pengar, precis på samma sätt som mängden sedlar knappast kan ha spelat roll för Robinson Cruses livsvillkor på ön. I stället bestäms den naturliga arbetslösheten bland annat av matchningen mellan de arbetssökande och de lediga jobben. För att bekämpa hög inflation måste makthavare se till att mängden pengar inte växer för fort. För att bekämpa hög arbetslöshet måste makthavare se till att arbetsmarknaden fungerar väl.
Punkt 1-5 är saker som de allra flesta nationalekonomer skulle hålla med om. Här kommer fem saker som ekonomerna däremot ofta är djupt oeniga om:
Hur gör man i praktiken för att öka potentiell BNP?
Potentiell BNP beror enligt tillväxtteorin på mängden kapital och mängden arbetare samt teknologin i samhället. För att Finland ska bli rikare på lång sikt krävs alltså att fler arbetar, att kapitalet växer och/eller att teknologin förbättras. Men att göra detta kostar. För att öka mängden kapital måste vi spara och investera mer i stället för konsumera. Många ekonomer föreslår därför att vi alla borde spara mer. Men att staten och hushållen sparar mer innebär att vi måste konsumera mindre. Är det verkligen rätt att skära ner på ditt studiestöd eller satsningar på äldrevården för att framtida generationer ska få njuta av ett större välstånd? För att få fler i arbete gäller det att få ner den naturliga arbetslösheten, men inte heller detta är enkelt. Till exempel kan friktionsarbetslösheten minskas genom att strama åt ersättningssystemen, men är det rätt att klämma åt just de personer som redan har det svårt? Kanske kan vi i stället lita på fortsatt teknologisk utveckling? Teknologisk utveckling är nyckelförklaringen till att fattigdomen i världen har trängts tillbaka, men forskarna är fortfarande oeniga om varför teknologisk utveckling uppstår.
Ska vi försöka att stabilisera ekonomin?
Konjunkturmodellen visade att chocker i AD och AS ger upphov till svängningar i ekonomin och att finans- och penningpolitik kan användas för att styra ekonomin. Vissa ekonomer menar att politiker och makthavare ska använda finans- och penningpolitik för att stablisera BNP och arbetslöshet kring de långsiktiga nivåerna. På så sätt kan djupa ekonomiska kriser undvikas, och problem som massarbetslöshet och hysteresis behöver aldrig uppstå. Andra ekonomer menar att ekonomin skulle må bättre om politikerna håller tassarna borta från att detaljstyra AD. Dessa menar, bland annat, att det är svårt att förutspå vart ekonomin är på väg och att en inkompetent politik snarare kan förvärra konjunktursvängningarna. Dessutom varnar de för att politikerna tenderar att missbruka sin makt för egen vinning.
Hur farlig är inflationen - och vad kostar det att får ner inflationen?
Ingen betvivlar att det är påfrestande att leva i ett samhälle där ett kex kostar 10 cent på måndagen, 225 euro på tisdagen och 225 000 euro på onsdagen. Menykostnader, shoe-leather costs och svårigheterna att tolka prisförändringar blir troligen mycket stora. Men hur illa är det egentligen att leva i ett land där inflationen är 10 procent per år? Generellt sett är lägre inflation att föredra, men den avgörande frågan är vad det kostar att sänka inflationen från 10 procent till exempelvis 2 procent. Den kortsiktiga Phillipskurvan visar ju att arbetslösheten först måste stiga för att inflationen på sikt ska kunna minska. Ekonomer är ofta oeniga om priset i form av lågkonjunktur och arbetslöshet är värt att betala för att på sikt få ner inflationen. Vissa ekonomer betonar risken för hysteresis, det vill säga att den tillfälliga nedgången i ekonomin kommer att orsaka permanenta skador i form av utslagning och förlorat humankapital. Andra ekonomer säger tvärtom att lågkonjunkturen kan bli mild och kortvarig, givet att låginflationspolitiken är trovärdig.
Hur farligt är det med underskott och stora statsskulder?
Den offentliga bruttoskulden i Finland ligger för närvarande på 88 procent av BNP, en nivå som har ökat stadigt under de senaste 17 åren. Hur farligt är egentligen detta? När den offentliga sektorn går med underskott tvingas vi låna pengar, vilket gör att statsskulden växer. En risk med detta är att vi i framtiden måste betala tillbaka skulder i stället för göra viktiga investeringar. Stora statsskulder kan därmed hämma tillväxten. Andra ekonomer menar att det inte är så farligt att låna pengar, så länge vi använder pengarna för att göra bra saker. Om tillväxten fortsätter som den har gjort under det senaste seklet kommer framtida generationer vara betydligt rikare än vi och enkelt kunna betala tillbaka våra skulder.
Gör den nya tekniken att jobben försvinner?
Den teknologiska utvecklingen - att vi gradvis har blivit allt duktigare på att producerar varor och tjänster med en given mängd resurser - har förvandlat vårt samhälle från ett land i svält till ett land där de flesta av oss lever i överflöd. Men ny teknik gör också att gamla jobb slås ut. Denna strukturomvandling gör oss rikare, men kan också vara smärtsam för den som på kort sikt inte längre behövs. Historien är full av misslyckade försök att stoppa utvecklingen, alltifrån ludditerna som slog sönder textilmaskiner i början av 1800-talet till det svenska fackförbundets försök att stoppa disko-musiken på 1970-talet. Just nu är artificiell intelligens (AI) ett hett ämne. Många ekonomer ser AI som bara ännu ett exempel på strukturomvandling. De menar att även om AI kan ersätta vissa jobb, kommer det i det långa loppet att skapa mer ekonomiskt välstånd. Men det finns också de som varnar för att AI kan vara annorlunda: De misstänker att ny teknik, för första gången, kommer att ta fler jobb än den skapar. Spännande tider ligger framför oss.
Här finns några exempel på gamla tentamen. Kom ihåg att alltid försöka besvara frågorna på ett sätt som gör att den som rättar förstår att du förstår.
Här avslutas Grundkursen i makroekonomi. Jag hoppas att du nu förstår lite bättre varför världen ser ut som den gör. Du har bland annat lärt dig om den ekonomiska tillväxten som har lyft stora delar av mänskligheten ur extrem fattigdom, och du vet en hel del om varför ekonomin ibland kraschar och vad som kan göras för att motverka det.
De senaste åren har präglats av pandemin och inflationen. En fascinerande sak med nationalekonomi är att det alltid händer något nytt och oväntat. Så vad kan nästa stora händelse bli? Vad händer med världsekonomin om Donald Trump invaderar Grönland eller om Ryssland attackerar ytterligare ett grannland? Just nu står några få amerikanska tech-aktier för en galet stor del av världens börsvärde - vad händer om dessa aktier kraschar? Finns det en bubbla på bostadsmarknaden, och är vissa länders statsskulder ohållbart stora? Samtidigt kanske ny AI-teknik och möjligheten till distansarbete kan göra att tillväxten accelererar samtidigt som vi kan unna oss mer fritid? Eller kommer framtiden att präglas av något som du inte ens kan föreställa dig i din vildaste fantasi?
Här slutar Grundkursen i makroekonomi. Men historien slutar inte här, det finns en fortsättning. I nästa kapitel får du läsa mer om hur det är plugga nationalekonomi.