4 Varför inkomstklyftor?
(där du lär dig metoder för att lista ut varför tjänar mer än andra)
Hittills har du lärt dig hur en marknad fungerar. Du kan använda principen om utbud och efterfrågan för att förstå alla typer av handel, oavsett om det handlar om jordgubbar, aktier - eller människor. Även på arbetsmarknaden gäller nämligen regeln att “det som många vill ha och det som är svårt att få fram oftast blir dyrt.”
Om du har unika egenskaper som många arbetsgivare efterfrågar kan du förvänta dig en hög lön. Trots detta är det ibland svårt att förstå varför vissa människor tjänar mer än andra. Har det med utbildning att göra? Eller på att de bor på en viss plats? Kanske har de offrat privatlivet? Eller är förklaringen kanske någonting helt annat?
I det här kapitlet ska du få se hur några av de senaste årens Nobelpristagare i ekonomi har närmat sig lösningen på denna gåta.
4.1 Utmaningen i forskning
Föreställ dig att studentföreningarna MK och SF lanserar projektet Kvällsplugg. Varje onsdagskväll kan vem som helst komma till en sal för att studera i en lugn och rofylld miljö. Föreningarna bjuder på kaffe och nybakade bullar, och erfarna tutorer finns till hands för att ge stöd.
Rektorn blir snabbt intresserad av projektet. Att studenterna presterar bra är självklart toppen för dem själva, men som vi såg i kapitel 1 är framgångsrika studenter också en guldgruva för universitetet. Men har projektet verkligen förbättrat studenternas studieresultat? Och i så fall, hur mycket har resultaten förbättrats?
Denna typ av utmaningar kommer du att stöta på ofta, både under dina studier och i yrkeslivet. Så hur löser man dem? Mitt råd är att tänka tillbaka på Figur 1.1, där vi såg att det fanns flera vägar att gå genom livet. I den här situationen kan du tänka dig att vänstra vägen innebär att du deltar i Kvällsplugg, medan den högra vägen visar vad som händer med dina studieresultat om du inte deltar i Kvällsplugg.
För att utvärdera projektet vänder sig rektorn till Bill Murray. Bill är nämligen särskilt lämpad för uppdraget eftersom han har en unik förmåga att se hur olika vägval påverkar livet:
Bill Murray i Måndag hela veckan kan gå tillbaka i tiden och se även resultatet längs The Road not Taken.
Förmågan att resa i tiden gör att Bill skulle kunna samla in följande data:
| Student | Poäng om deltar i Kvällsplugg | Poäng om inte deltar i Kvällsplugg | Effekten av att delta i Kvällsplugg |
|---|---|---|---|
| Anton | 27 | 24 | +3 |
| Benjamin | 6 | 5 | +1 |
| Clara | 21 | 19 | +2 |
| Daniela | 27 | 26 | +1 |
| Edvin | 21 | 19 | +2 |
| Frida | 18 | 15 | +3 |
| Genomsnitt: | 20 | 18 | +2 |
Längst upp i tabellen finns studenten Anton. Bill kan, tack vare sina tidsresor, se att Anton får 27 poäng på tentamen när han deltar i Kvällsplugg men bara 24 poäng när han inte deltar. Därför kan Bill dra slutsatsen att Kvällsplugg ger Anton 3 poäng mer på tentamen. Tabellen visar på liknande sätt effekten för andra studenter. Till exempel höjer Kvällsplugg Benjamins resultat från 5 poäng till 6 poäng. I genomsnitt ökar dessa frivilliga kvällsstudier resultaten med 2 poäng per student, vilket motsvarar ungefär ett halvt vitsord. Inte illa!
Tyvärr tackar Bill Murray nej till rektorns erbjudande. I stället blir det du som får uppdraget att utvärdera projektet. Eftersom du inte kan resa i tiden kan du dock bara samla in följande data:
| Student | Poäng om deltar i Kvällsplugg | Poäng om inte deltar i Kvällsplugg | Effekten av att delta i Kvällsplugg |
|---|---|---|---|
| Anton | 27 | - | - |
| Benjamin | - | 5 | - |
| Clara | - | 19 | - |
| Daniela | 27 | - | - |
| Edvin | 21 | - | - |
| Frida | - | 15 | - |
| Genomsnitt: | 25 | 13 | - |
Anton, Daniela och Edvin deltog i Kvällsplugg, så du ser bara hur det gick för dem när de deltog, inte hur de skulle ha presterat om de inte hade deltagit i Kvällsplugg. Benjamin, Clara och Frida deltog inte, så hur de skulle ha lyckats på tentamen om de hade deltagit i kvällsstudierna kan vi aldrig veta. Det enda vi ser är att Anton, Daniela och Edvin, som deltog, snittade 25 poäng på tentamen, medan icke-deltagarna Benjamin, Clara och Frida endast fick 13 poäng i snitt.
Många skulle nog tolka dessa resultat så här:
Jättesuccé när studentföreningar ordnade kvällsstudier! Resultaten på tentamen nästan fördubblades: från 13 till 25 poäng. Kvällsundervisning med tutorer verkar vara något som hjälper studenterna mer än allt annat. Att kraftigt bygga ut programmet och införa obligatorisk kvällsundervisning kan vara en lysande satsning som verkligen skulle gagna studenter, universitetet och samhället i stort.
Men som du vet är detta en felaktig slutsats. Den verkliga effekten av Kvällsplugg var ju en ökning med 2 poäng, inte 13. Att göra programmet obligatoriskt skulle därför knappast leda till att studieresultaten rusar i höjden. Men varför uppstod denna missuppfattning?
Problemet ligger i att studenterna fick välja om de ville delta eller inte. Det innebär att det kan finnas andra skillnader mellan deltagarna och icke-deltagarna som påverkar resultaten. Kanske är Anton, Daniela och Edvin superambitiösa studenter, medan Benjamin, Clara och Frida tar studierna med en klackspark? Att de som deltog i kvällsundervisningen lyckades så bra på tentamen berodde alltså inte så mycket på projektet i sig, utan mera på att de studenter som dök upp skulle ha lyckats bra ändå.
Hur kan man undvika detta problem? Eftersom svårigheterna uppstår när studenterna får välja, kan en lösning vara att de inte får välja själva. I stället kan man lotta ut vilka som ska delta. De som har tur får lite extra stöd i studierna, medan de som har otur blir utan. Om deltagarna fortfarande presterar bättre än icke-deltagarna skulle detta vara ett trovärdigt tecken på att Kvällsplugg verkligen förbättrar studieresultaten. Nu skulle man ju inte längre kunna bortförklara resultaten med att deltagarna var mer ambitiösa än andra redan från början.
Lottning kan dock vara problematiskt och upplevas som orättvist och oetiskt. Ibland uppkommer dock - helt naturligt - spännande situationer där ditt vägval genom livet de facto påverkas av slumpen. I resten av det här kapitlet kommer vi att studera några sådana intressanta fall för att bättre förstå arbetsmarknaden. Föreställ dig att du sitter på Salutorget i Åbo och tittar på människorna som promenerar förbi - och du vill förstå varför vissa har högre inkomster än andra. Låt fantasin flöda!
4.2 Krigserfarenhet och inkomst
Krig kan lämna djupa spår hos de som tvingas uppleva det. Till exempel deltog över en halv miljon finländare i andra världskriget och tre miljoner amerikaner krigade i Vietnam, och frågan är om sådana krigsupplevelser ger bestående trauman som påverkar hur du lyckas på arbetsmarknaden senare i livet. Vi ska därför undersöka hur krig påverkar framtida inkomst, med särskilt fokus på amerikaner som stred i Vietnam-kriget. Hur gick det egentligen för dem efter hemkomsten?
För att förstå utmaningarna har jag följande kontroversiella tips: Låt för en gångs skull dina unkna fördomar blomstra! Blunda och föreställ dig en amerikan som frivilligt anslöt sig till Vietnam-kriget på 1960-talet. Vad ser du framför dig?
Kanske får du en bild av “en arbetslös, IQ-befriad stridspitt som hoppade av skolan som 13-åring”? Om veteraner som dessa visade sig ha låga inkomster på 1980-talet vore det kanske inte så överraskande - sådana individer har ofta svårt på arbetsmarknaden oavsett om de har krigat i Vietnam eller inte. Eller kanske ser du “en karismatisk, stresstålig ledare som ställer upp när landet kallar och som aldrig viker ner sig”? Om de här personerna senare fick högre inkomster skulle det heller inte vara så konstigt. De hade väl firat triumfer i arbetslivet även utan erfarenheten från kriget.
Den här tankeleken illustrerar svårigheten i att avgöra hur Vietnam-kriget påverkar inkomsterna senare i livet. Det är ju möjligt, eller till och med troligt, att de som valde att delta i kriget var annorlunda än de som avstod, vilket i sig kan förklara inkomstskillnaderna senare i livet.
Men Angrist (1990), som fick nobelpriset i ekonomi 2021, hittade ett smart sätt att komma runt det här problemet. Titta på följande korta videoklipp så förstår du:
Effekten av Vietnam på framtida inkomst. Lottdragning i direktsänd amerikansk teve 1969 om vilka som tvingas att mönstra för att kriga i Vietnam - och hur livet sedan blev för veteranerna.
I december 1969 ordnade nämligen de amerikanska myndigheterna ett lotteri för att bestämma vilka som skulle kallas in till kriget. Miljoner unga män följde med spänning när deras öde avgjordes i direktsänd TV. Det första datumet som drogs var “14 september”. Alla som var födda den 14 september hade alltså maximal otur eftersom de blev de allra första att kallas till tjänstgöring. Det sista datumet som drogs, lapp 366, var “8 juni”. Alla som var födda den 8 juni hade alltså maximal tur och slapp Vietnam.
Angrist utnyttjade det här lotteriet i sin studie. Så här såg hans resultat ut:
| Lottades till mönstring | Lottades inte till mönstring | Skillnader | Effekten på lönen 1981 av att ha varit i Vietnam | |
|---|---|---|---|---|
| Inkomst 1981 (dollar) | 16 025 | 16 461 | -436 | -2 741 dollar |
| Andelen som faktiskt hamnade i Vietnam | 42,6 % | 26,7 % | +15,9 |
Tabellen visar att de som hade otur och blev lottade till mönstring hade en årsinkomst drygt 10 år senare som var 436 dollar lägre än de som hade turen att inte bli mönstrade. Att delta i Vietnam-kriget ledde med andra ord till lägre framtida inkomster. Eftersom urvalet bestämdes slumpmässigt kan dessa resultat knappast bortförklaras med att grupperna hade olika förutsättningar från början.
Att bli kallad till mönstring betydde dock inte per automatik att man hamnade i Vietnam; halvblinda och tokiga sorterades självklart bort av läkarna på mönstringskontoren och personer med mäktiga föräldrar kan ha hittat sätt att undkomma. Dessutom kunde de som inte blev lottade till mönstring ändå välja att ansluta sig frivilligt. Men lotteriet påverkade ändå sannolikheten för att delta i Vietnam. Och eftersom en ökning i sannolikheten med 15,9 procentenheter sänkte årsinkomsten med 436 dollar, drog Angrist slutsatsen att en ökning med 100 procentenheter skulle minska inkomsten med 2 741 dollar (beräknat som 436/0,159).
4.3 Lönar sig studierna?
Att vissa tjänar mer än andra kan också bero på att de har investerat i mer utbildning. En bra utbildning gör ju att du blir mer produktiv - och arbetslivet brukar belöna duktiga personer. Men får man verkligen högre lön av att plugga? Följande figur visar vad finländare faktiskt tjänar i månaden:
Finländare i åldern 30–34 och med en högre högskoleexamen har alltså en månadslön på cirka 4 200 euro medan personer i samma ålder utan högskoleexamen bara tjänar 2 800 euro. En naiv betraktare skulle förmodligen säga att en högre universitetsexamen höjer din lön från 2 800 euro till 4 200 euro, vilket motsvarar 50 procent.
medellönen är snittet av allas löner
medianlönen får du fram genom att ställa upp alla finländare i en lång kö, sorterade enligt lön så att den med högst lön står längst fram och den med lägst lön står sist i kön; hitta nu personen som står mitt i kön. Den människans lön är medianlönen.
humankapital är de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som gör dig produktiv
Men tänk om de som valde att plugga var annorlunda än de som valde att inte plugga? Återigen: Låt dina fördomar blomstra! Kanske var universitetsstudenterna smartare och mer ambitiösa redan som 17-åringar – och i så fall kan det ju vara deras höga IQ och deras driv som ledde till den höga lönen och inte studierna i sig? Eller kanske var det precis tvärtom: De som inte pluggade var så talangfulla att de klarade sig utmärkt även utan en examen (varken Leo Messi, Bill Gates eller Taylor Swift har ju en magisterexamen), medan universitetet mest är en plats för vilsna själar som inte skulle överleva en enda dag ute i den riktiga världen?
För att komma runt det här problemet skulle vi, i princip, kunna lotta vilka som får plugga och vilka som inte får plugga. Card (1995), också han nobelpristagare i ekonomi, hittade dock ett snabbare och mindre oetiskt sätt att mäta hur lönen påverkas av utbildning. Den här bilden får illustrera hur Card knäckte gåtan:
Det finns tusentals skolor i Finland. Om man har tur finns den närmaste skolan alldeles nära, men om man har otur blir resvägen lång. Det är nästan som att du vaknar en morgon och finner - som i ett lotteri - att det har byggts en skola tvärs över gatan, medan din kompis vaknar i sitt hem och inser att hon har ohyggligt långt till närmaste skola. Kanske gör det här att du pluggar medan din kompis avstår? Så här såg resultaten ut i den amerikanska studien:
| Bodde nära en skola | Bodde inte nära en skola | Skillnader | Effekten på lön av ett skolår | |
|---|---|---|---|---|
| Timlön (logaritmerad) | 6,31 | 6,26 | +0,05 | +15,6% |
| Antal skolår | 13,58 | 13,26 | +0,32 |
Notera att de som hade turen att bo i närheten av en skola tjänade 5 procent mer som vuxna än de som bodde långt ifrån (förändringen i en logaritmerad variabel kan nämligen tolkas som procent). De som bodde nära en skola gick också 0,32 år mer i skolan. Om 0,32 extra skolår gör att din lön höjs med 5 procent så måste ett helt extra skolår kunna höja lönen med 15,6 procent (alltså 5/0,32).
Men som universitetsstudent kanske du är mest intresserad av hur studier på högre nivå påverkar plånboken? Vad skulle till exempel hända med din lön om vi plötsligt skar bort 20 procent av utbildningen, motsvarande cirka 12 kurser á 5 poäng? Låt oss utforska detta genom att titta i data! Precis en sådan radikal förändring inträffade nämligen 2006 vid Colombias bästa universitet - och Arteaga (2018) visar att reformen sänkte lönen för utexaminerade nationalekonomer med 16 procent. Orsaken, enligt forskarna, var att studenterna som gått den bantade utbildningen fick det mycket svårare att ta sig in i högbetalda branscher och arbetsplatser. Kanske kan du tänka på detta nästa gång motivationen tryter? För om 12 kurser ger en löneökning på 16 procent måste ju en kurs höja lönen med 1,33 procent. Så genom att läsa en extra kurs kan en månadslön på 4000 euro stiga till 4053 euro, vilket motsvarar 636 euro på ett år. Summerat över ett långt arbetsliv blir det många sköna slantar (åtminstone var det så bland nationalekonomer vid ett bra universitet i Colombia 2006).
4.4 Född chef?
Att utbilda sig verkar alltså leda till högre inkomster, och en möjlig förklaring är att den ökar sannolikheten att bli chef. Handelshögskolan vid Åbo Akademi siktar på att “utbilda kreativa, kritiskt tänkande, ansvarsfulla ledare”. Men kan man verkligen lära sig ledarskap, eller är ledare något man föds till?
Grönqvist & Lindqvist (2015) har studerat en situation där slumpen avgör vilka som får genomgå en ledarskapsutbildning, och använder detta för att undersöka om ledarskap är något man kan lära sig. Tricken var att gräva djupt i data från svenska mönstringskontor. I figurerna nedan visar den horisontella axeln hur ungdomarna presterade på olika testerna under mönstringen till militärtjänstgöringen, medan den vertikala axeln visar sannolikheten att inneha en chefsposition vid 30–40 års ålder.
Ta först en titt på den vänstra figuren som visar sambandet under 1970-talet. Du ser att sambandet är positivt; individer som presterar bra på testerna har en betydligt större chans att senare arbeta som chef.
Observera de vertikala linjerna som markerar gränserna för att bli gruppbefäl, plutonbefäl och kompanibefäl. För att bli kompanibefäl krävs exempelvis minst 24,5 poäng. Just vid denna gräns ökar chansen att bli chef kraftigt. En individ som får 24,51 poäng, och därmed har kvalificerat sig för en militär ledarskapsutbildning, har en betydligt större chans att senare bli chef i arbetslivet jämfört med en kamrat som får 24,49 poäng.
4.5 Invandringens effekter
Vi har nu sett att utbildning och erfarenheter spelar roll för din inkomst. Men kanske finns det också saker i din omgivning som påverkar hur du lyckas på arbetsmarknaden? En av de största samhällsförändringarna under de senaste decennierna är den ökade invandringen. I Finland har exempelvis antalet invandrare ökat från 63 000 till 386 000 de senaste 30 åren. Kanske hänger min framgång på arbetsmarknaden på hur många invandrare som finns där jag bor? Men leder fler invandrare i så fall till att min lön går upp eller ner?
Låt oss försöka låsa den gåtan! För att förstå utmaningen kan vi titta på Sveriges rikaste och fattigaste bostadsområden: Höglandet i Bromma och Gamlegården i Kristianstad.
Andelen invandrare är betydligt högre i Gamlegården än i Bromma, så en möjlig förklaring till att de infödda svenskarna i Gamlegården har så låga inkomster är att det bor många fler invandrare där än i Bromma. Men hur vet du att det är just den höga invandringen som gör att lönerna är så låga i Gamlegården? Kanske är det till exempel fler studenter och fattigpensionärer som bosätter sig i utflyttningsorten Gamlestaden, där det finns gott om tomma, små lägenheter? Det är nog ingen slump att så många invandrare finns just där och att så få bosatte sig i mångmiljonvillorna i Bromma. Det är ju inte som om nyanlända migranter sprids ut slumpmässigt över landet. Gamlestaden skulle förmodligen ha låga inkomster även utan invandringen. Men hur kan vi nånsin veta?
David Card bestämde sig för att undersöka hur invandringen påverkade amerikanerna. Han utnyttjade ett så kallat naturligt experiment. Under sommarmånaderna 1980 flydde nämligen mängder av kubaner på små båtar. De allra flesta landsteg i Miami. Nästan över en natt blev det 8 procent fler arbetare i Miami. Följande korta video sammanfattar vad som hände med arbetslösheten i Miami när kubanerna kom till stan:
Mariel Boatlift var en massemigration av kubaner som lämnade hamnen i Mariel i Kuba via båt för att ta sig till USA mellan den 15 april och den 31 oktober 1980. På kort tid kom 125 000 kubaner till Miami. Hur påverkades arbetsmarknaden i USA av den här kraftiga invandringen?
Här ser du mera detaljerat vad som faktiskt hände med arbetslösheten enligt Card. Längst upp i tabellen ser du vad som hände med arbetslösheten i Miami under perioden:
| Före | Efter | Skillnaden | Skillnaden i skillnaden | |
|---|---|---|---|---|
| Miami | 8,3% | 9,6% | +1,3 | -1,0 |
| Kontrollstäder | 10,3% | 12,6% | +2,3 |
Som du ser så steg arbetslösheten i Miami från 8,3 procent före Mariel Boatlift till 9,6 procent efter Mariel Boatlift.
Många skulle säkert tolka den här utvecklingen som att “invandring leder till högre arbetslöshet”, men hur vet vi vad som skulle ha hänt i Miami om invandrarna aldrig hade klivit i land? Under den aktuella perioden i början av 1980-talet plågades hela USA av en allt högre arbetslöshet. Det är därför som Card, begåvat nog, också kontrollerade vad som hände med arbetslösheten i ett antal andra orter dit de kubanska invandrarna inte kom (precis som vi i kapitel 1 tittade på hur barnafödandet utvecklades i en finsk kommun som inte införde en barnbonus på 10 000 euro). Som du ser så steg arbetslösheten ännu mer i dessa så kallade kontrollstäder. Card kunde därför dra slutsatsen att den kubanska invandringen till Miami inte ledde till att arbetslösheten hos den infödda befolkningen gick upp. Om något så ledde invandringen till lägre arbetslöshet.
4.6 Diskriminering?
Eller kanske beror din inkomst på faktorer som kön och etnicitet? I Finland år 2023 var medianinkomsten för personer i åldern 18–64 och födda i Finland 30 218 euro, medan motsvarande årsinkomst för dem födda utanför EU bara var 23 236 euro. Diskriminering är en möjlig förklaring, men i ärlighetens namn finns det många andra tänkbara förklaringar.
Kanske är invandrare till exempel yngre eller mindre utbildade än de inhemskt födda? Unga och lågutbildade har ju alltid lägre inkomster - oavsett om man är invandrare eller inte. Det skulle kunna förklara inkomstgapet mellan grupperna. Eller kanske beror deras lägre inkomster på att de inte behärskar språket fullt ut, saknar nätverk och kontakter, oftare arbetar i sektorer med lägre löner (såsom service, restaurang och städning), har mindre arbetslivserfarenhet eller inte har samma stöd från facket under löneförhandlingarna? Det finns nästan oändligt många tänkbara förklaringar. Så hur kan vi någonsin veta om diskriminering verkligen existerar på arbetsmarknaden?
Claudia Goldin, som fick nobelpris i ekonomi 2023, hittade ett smart sätt att mäta förekomsten av diskriminering mot kvinnor. I Goldin & Rouse (2000) granskade hon resultaten från provspelningarna i amerikanska symfoniorkestrar. När du söker jobb i en symfoniorkester får du spela upp inför en jury, precis som i tv-programmet Idol. Och resultatet för de kvinnliga musiker som sökte jobb var länge uruselt; symfoniorkestrarna anställde nästan bara män. Kritiker pekade på diskriminering utifrån kön, men orkestrarna själva hävdade att kvinnornas brist på framgång i själva verket berodde på att de helt enkelt inte var tillräckligt bra musiker.
Forskarna utnyttjade dock en förändring i själva rekryteringsförfarandet. Ibland skedde provspelningen nämligen bakom ett skynke. Plötsligt kunde juryn inte avgöra om den arbetssökande var man eller kvinna. Plötsligt var det bara prestationen i sig som fällde avgörandet. Det är nästan som en övergång från Idol till The Voice of Finland. Och bakom skärmen förändrades allt: kvinnorna lyckades plötsligt lika bra som männen. Det här är ett tydligt tecken på att könsdiskriminering var en stor förklaring till att kvinnliga musiker hade så svårt att få jobb i amerikanska symfoniorkestrar.
Flera studier har utnyttjat liknande “reformer”. Edin & Lagerström (2006) analyserar hur arbetsgivare väljer att kontakta jobbsökande i Arbetsförmedlingens internettjänst. Kvinnliga arbetssökande hade 15 procent lägre chans att kontaktas, i jämförelse med en manlig sökande med exakt samma kvalifikationer. På sajten fanns dock även möjlighet för arbetssökande att hemlighålla valda delar av sin identitet - och forskarna upptäckte - precis som i de amerikanska symfoniorkestrarna på 1980-talet - att kvinnor som inte avslöjade att de var kvinnor lyckades lika bra som män med motsvarande meriter.
Ett tips är alltså att du inspireras av vad andra har gjort - och sedan gör något eget. Rooth & Åslund (2005) studerade till exempel hur terrorattackerna den 11 september 2001 påverkade arbetsmarknadsläget för muslimer i Sverige. Flera studier tyder på att attackerna påverkade attityderna mot invandrare; den 12 september var det alltså färre som var positivt inställda till invandring än den 10 september. Men gjorde det här också att det blev svårare för invandrare i Sverige att få jobb? Forskarna tittade därför på hur olika invandrargruppers chanser att få jobb såg ut före respektive efter 11 september 2001. Svaret är att det blev svårare, men samma förändring blev det för människor som var födda i Sverige. De potentiellt mest utsatta grupperna (Mellanöstern och Afrika) upplevde alltså inte större försämringar i möjligheten att finna arbete efter 11 september jämfört med de svenskfödda.
Även Åbo har drabbats av terrorn. Den 18 augusti 2017 blev tio personer knivhuggna på Salutorget i Åbo. Gärningsmannens avsikt var att främja terrororganisationen Islamska statens (IS) ideologi. Kanske ledde det här attentatet till att det blev svårare för invandrare på den finländska arbetsmarknaden? Du kan lösa den här gåtan genom att, precis som Rooth & Åslund (2005), se i data här hur arbetslösheten för utlandsfödda såg ut före respektive efter attentatet - och så jämför du den utvecklingen med vad som hände med arbetslösheten för de Finlandsfödda. Det är bara din fantasi som sätter gränsen för vilka gåtor som du kan undersöka.
4.7 Barn och/eller karriär?
Låt oss avslutningsvis återkomma till gravida Kaija Vilponen-Liimatainen i Lestijärvi. Hur kan vi förvänta oss att hennes inkomster påverkas av att bli mamma?
Kvinnor som har barn tjänar mindre än kvinnor utan barn i nästan alla länder. Det finns två tänkbara förklaringar. Den första förklaringen är att barn leder till lägre inkomst. Den andra förklaringen handlar om att det är något speciellt med kvinnor som har barn, det vill säga att dessa kvinnor skulle haft låga inkomster även om de inte skulle ha fått barn. Så hur kan man komma runt den här svårigheten?
Lundborg m.fl. (2017) följer tiotusentals danska kvinnor som gick igenom IVF-behandling, alltså provrörsbefruktning, under 1990-talet. Detta har fördelen att alla potentiella föräldrar i urvalet tydligt vill ha ett barn. Men IVF leder inte per automatik till att det blir barn; endast var tredje IVF-behandling lyckas, och det verkar omöjligt att veta varför det ibland lyckas och ibland inte. Det är nästan som att storken kommer slumpmässigt till vissa av paren. Så vad hände med inkomsten hos kvinnorna som hade turen att få barn och vad hände med inkomsten hos kvinnorna som hade otur? Svaret ser du här:
| Året före IVF | Fyra år efter IVF | Skillnaden | Skillnaden i skillnaden | |
|---|---|---|---|---|
| Kvinnor som får barn | 243 012 | 211 525 | -32 387 | -28 842 |
| Kvinnor som inte får barn | 245 360 | 241 815 | -3 545 |
Som du ser i tabellen ovan föll årsinkomsten för kvinnorna där IVF-behandlingen lyckades kraftigt, men motsvarande nedgång syns inte alls bland kvinnorna där IVF-behandlingen misslyckades. Att få barn verkar leda till att årsinkomsten fyra år senare har gått ner med 29 000 danska kronor, vilket motsvarar en nedgång på nästan 12 %.
Också Bensnes m.fl. (2023) följer kvinnor som genomgår IVF-behandling, men här följer forskarna norska par och under ännu en längre tidsperiod (12 år). Även dessa forskare finner att barn på kort sikt leder till kraftigt lägre inkomster för kvinnan: årsinkomsterna för dem som födde barn var till exempel 22 % lägre när barnet var 1 år gammalt (jämfört med inkomsterna hos kvinnorna som förblev barnlösa). Men på längre sikt repar sig inkomsterna. Tolv år efter födseln var “inkomststraffet” för kvinnorna av att få barn bara 3 procent. Och fädernas inkomster sjönk inte alls; istället steg pappornas inkomster med cirka 10 % på lång sikt. Förklara det den som kan!
4.8 Är inkomstklyftorna rättvisa?
I det här kapitlet har du lärt dig hur man kan forska kring inkomstskillnader - och du har sett några faktorer som leder till att vissa människor får mer pengar än andra.
Är det här rättvist? Nationalekonomer har svårt att besvara den frågan. Vad som är rättvist eller orättvist är nämligen en normativ fråga; din åsikt om vad som vore en rättvis fördelning skiljer sig säkert från min åsikt – och det är omöjligt att säga vem av oss som har rätt. Din åsikt är lika “rätt” som min.
Ett exempel på ett normativt uttalande är: “Jag tycker att studiestödet borde höjas till 700 euro”. Vissa kanske vill att stödet ska höjas: “det gör att fler pluggar och det är bra för Finland” och “det minskar snedrekryteringen till högre studier”. Andra vill att stödet ska sänkas: “studenter har redan högre inkomst sett över hela livet än resten av befolkningen” och “pengarna borde i stället satsas på cancersjuka barn”. Vem har rätt?
positiv analys handlar om hur något är, normativ analys om hur något borde vara.
Nationalekonomer brukar därför oftast fokusera på att visa hur saker är. Det här kallas för positiv analys. Ett positivt påstående är alltså sant eller falskt: “Studiestödet är 279 euro i månaden” och “Spaniens huvudstad är London”. Nationalekonomer kan bara säga hur det är och förklara hur ett visst förslag kommer att påverka samhället. Därefter är det upp till politikerna och folkviljan att avgöra om förslaget ska genomföras eller inte.
Vad tycker du själv om klyftorna i samhället? Tycker du att marknaden leder till orättvisa? Finns det för mycket starksprit och för lite ekologisk mat? Är maten för dyr och studiestödet för lågt? I nästa kapitel ska vi se hur politiker med hjälp av ekonomisk politik kan gripa in på marknaden.
Övningsuppgifter
Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken för att analysera arbetsmarknaden. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!
Är två glas vin verkligen nyttigt?
Påståendet “två glas vin i veckan gör mirakel för hälsan” hörs ofta i debatten om alkohol.
- Att människor som dricker två glas vin i veckan har bättre hälsa än andra grupper behöver inte nödvändigtvis betyda att det är nyttigt att dricka två glas vin i veckan. Förklara!
- Undervisningsministeriet förbereder just nu sätt att begränsa användningen av mobiltelefoner i skolan (YLE). Men är mobiltelefoner verkligen skadliga för lärandet? Undervisningsminister Adlercreutz har öppnat för ett slumpmässigt försök med totalförbud, där lotten får avgöra vilka elever som blir av med sina mobiltelefoner. Varför ger ett sådant försök troligen mer trovärdiga slutsatser än att jämföra skolresultaten mellan elever som använder mobilen mycket och elever som använder mobilen lite?
- Ungdomar som ofta dricker Coca-Cola Zero har sämre hälsa än ungdomar som sällan dricker Coca-Cola Zero. Ändå visar randomiserade experiment, där slumpen bestämt vilka som ska dricka mycket respektive lite Coca Cola-Zero, att den här typen av läsk inte leder till sämre hälsa. Kan du förklara dessa till synes motstridiga resultat?
- I din kandidatavhandling undersöker du alkoholens effekter. I avhandlingen studerar du hur alkohol påverkar… ja vadå?
- I Finland finns 288 Alko-butiker och i Sverige har Systembolaget 421 butiker. Hur skulle du kunna använda detta för att mäta alkoholens effekter i din avhandling? Ta inspiration från David Cards trick med “närheten till skolan”.
- Ibland sker stora och plötsliga förändringar i alkoholpolitiken. Från och med den 10 juni 2024 kan man till exempel köpa alkoholhaltiga drycker på upp till 8 procent i finska matbutiker. En liknande förändring skedde den 1 oktober 1965 i Sverige, då “mellanölet” introducerades i svenska matbutiker. Hur skulle du kunna använda dessa typer av reformer för att mäta alkoholens effekter? Ta inspiration från David Cards trick med “Mariel boatlift”.
- Tänk om det finns andra skillnader mellan människor som dricker två glas vin i veckan och människor som inte dricker två glas vin i veckan - och att dessa skillnader påverkar hälsan? Tänk fördomsfullt! Kanske är det höginkomsttagare i 30-årsåldern som öppnar en flaska Domaine Leroy Musigny Grand Cru på fredagskvällen? Den här typen av personer har också andra livsvillkor som tenderar att ge en god hälsa, till exempel god ekonomi, trevligt arbete, möjligheter att jobba hemifrån och träna på jobbet. Kanske är det dessa faktorer, eller något annat, som gör att de har god hälsa och inte vinet i sig?
- Tänk fördomsfullt: Tänk dig ett klassrum i anarki, där läraren är en idiot och eleverna är ligister som sitter och röker och spelar spel på mobilen. Jämför detta med Harvard-universitetet, som är världens mest statusfyllda utbildning. Är det verkligen just mobilen som gör att studieresultaten i det första klassrummet är så låga? Att låta lotten bestämma i vilka klassrum som mobiler ska förbjudas skulle leda till att klassrum med mobiler i snitt skulle se likadana ut som klassrum utan mobiler.
- Finns det andra skillnader - utöver läskdrickandet - mellan ungdomar som dricker 7 liter Coca-Cola varje dag och ungdomar inte dricker lika mycket Coca-Cola? Kanske är det dessa andra skillnader som gör att läskdrickarna har dålig hälsa?
- Låt fantasin flöda!
- Undersök om det som du var intresserad av ovan är vanligare hos individer som bor nära en Alko.
- Vad hände i Sverige när man plötsligt kunde köpa öl i matbutiken? Ser man samma utveckling där man inte införde samma reform samtidigt (till exempel i Finland)?
Invandringen och dess effekter
Här ser du andelen av befolkningen som är född i ett annat land.
- Andelen utlandsfödda av befolkningen i Finland år 2020 var . Motsvarande siffra år 1990 var .
- Vilket land i världen år 2020 hade lägst andel utlandsfödda? .
- Vilken land har under perioden 1990–2020 ökat sin invandring mest procentuellt sett (i termer av utlandsfödda)? .
- Vilken land har under perioden 1990–2020 minskat sin invandring mest procentuellt sett (i termer av utlandsfödda)? .
- Förklara, med egna ord, hur David Card använde Mariel Boatlift för att se hur invandringen påverkar lönen för människor som redan bor i USA.
- Forskarna menar att invandrare från fattiga länder som Cuba är substitut till lågutbildade amerikaner, men komplement till högutbildade. Vad betyder det?
- Anta att invandrare från fattiga länder som Cuba är substitut till lågutbildade amerikaner, men komplement till högutbildade. Varför leder invandringen i så fall till sänkta löner för lågutbildade amerikaner men höjda löner för högutbildade amerikaner (det vill säga ökade inkomstklyftor)?
- Alla samhällsvetare vid Åbo Akademi ska i slutet av sitt första läsår skriva en vetenskaplig uppsats. Du vill undersöka om ökad invandring verkligen leder till större inkomstklyftor i landet. Din strategi är att göra en graf i Excel som visar vad som har hänt med invandringen i respektive land under perioden 1990–2020 (Sydkorea är alltså en prick längst till höger i grafen och Somalia är en prick längst till vänster). Längs Y-axeln visar du vad som har hänt med GINI-koefficienten i respektive land. Du låter datorn rita in den trendlinje som bäst speglar förhållandet. Hur borde linjen luta om invandrare är substitut till lågutbildade men komplement till högutbildade?
- Förklara, med egna ord, hur Claudia Goldin använde data från rekryteringsprocessen i amerikanska symfoniorkestrar för att se om kvinnor diskrimineras när de söker arbete.
- Lek och utforska världen genom att klicka på Table, Map och Chart.
- Du kan sortera genom att trycka på pilarna när du är på *Table”.
- Du kan sortera genom att trycka på pilarna när du är på *Table”.
- Du kan sortera genom att trycka på pilarna när du är på *Table”.
- Metoden kallas på engelska för difference-in-differences. Klarar du av att sammanfatta Cards metod och slutsatser på två begripliga meningar när det är tentamen? Testa att göra det redan nu! Läs sedan dina två meningar. Hur skulle du själv bedöma ditt svar? Kan du uttrycka dig ännu klarare?
- Substitut och komplement behandlades i kapitel 3.
- Tänk dig att det fanns två typer av amerikaner i Florida 1980: Högutbildade och Lågutbildade. Anta att de kubaner som landsteg på Miamis stränder var lågutbildade. Kubanerna och de lågutbildade amerikanerna är substitut; ur arbetsgivarnas synvinkel är de identiska och alltså utbytbara mot varandra. Det innebär att utbudet på lågutbildad arbetskraft i Miami ökar, och ett större utbud leder till att lönerna går ner. Högutbildade amerikaner tävlar dock inte med de nyanlända immigranterna; de här grupperna har ju helt olika typen av yrken. Här är i stället kubanerna ett stöd för de högutbildade amerikanerna, ett komplement. Enligt teorin om komparativa fördelar gör kubanerna det möjligt för de högutbildade amerikanerna att specialisera sig ännu mer på deras relativa styrkor; nu behöver de amerikanska läkarna, juristerna och företagsledarna inte längre lägga tid på att ta hand om barnen, klippa gräsmattan eller sköta andra “enklare” arbetsuppgifter. I stället kan de gå all in på sina arbetsgifter, vilket gör dem ännu mer produktiva. Och när läkarna, juristerna och företagsledarna blir ännu duktigare på jobbet så ökar efterfrågan på dem, vilket driver upp lönerna för de högutbildade.
- Om inkomstklyftorna de senaste 30 åren har ökat mest i länder som har tagit emot flest invandrare, så borde kurvan luta uppåt.
- Klarar du av att sammanfatta Goldins metod och slutsatser på två begripliga meningar när det är tentamen? Testa att göra det redan nu! Läs sedan dina två meningar. Hur skulle du själv bedöma ditt svar? Kan du uttrycka dig ännu klarare?
Varför tjänar invandrare sämre än infödda?
Här är en tabell som visar medianinkomsten 2023 (euro) för personer i åldern 18–64 i ett antal europeiska länder. Den första raden visar alltså situationen i Belgien år 2023: Medianinkomsten för alla som är födda i Belgien var 32 456 euro, men motsvarande siffra för personer i Belgien som är födda utanför EU bara var 21 003 euro. De utlandsfödda i Belgien hade alltså bara 64,7 procent av inkomsterna hos de som var födda i Belgien. Data hämtade jag från Eurostat.
| Land | Födda i landet | Födda utanför EU27 | Invandrares inkomst (% av de inföddas) |
|---|---|---|---|
| Belgium | 32 475 | 20 924 | 64,4 |
| Sweden | 31 747 | 21 285 | 67,0 |
| Italy | 21 874 | 14 734 | 67,4 |
| France | 26 473 | 18 248 | 68,9 |
| Spain | 20 007 | 14 017 | 70,1 |
| Germany | 29 864 | 21 128 | 70,7 |
| Denmark | 37 410 | 27 998 | 74,8 |
| Greece | 10 688 | 8 003 | 74,9 |
| Finland | 30 218 | 23 236 | 76,9 |
| Estonia | 17 178 | 14 867 | 86,5 |
| Poland | 10 511 | 11 780 | 112,1 |
- Varför, tror du, är inkomstgapet mellan inhemskt födda och personer födda utanför EU27 mindre i Finland än i Sverige? Ge minst tre tänkbara förklaringar.
- Inkomsterna i tabellen är medianinkomsten. Vad innebär det?
- Vad händer med medianinkomsten om den som har högst inkomst i landet plötsligt ökar sin inkomst till 453 miljarder euro?
- Vad är skillnaden mellan procent och procentenheter?
- “Studiestödet är 145 euro” är ett exempel på , medan “Studiestödet borde höjas med 10 procent” är ett exempel på .
- Är det andra slags invandrare som har kommit till Sverige än till Finland? Har Finland en bättre integrationspolitik än Sverige? Är diskrimineringen mot invandrare större i Sverige än i Finland?
- Läs om medelvärde vs median i kapitlet.
- Påverkar inte medianinkomsten alls.
- Procent hänvisar till en del av hundra. Om något ökar från 50% till 55% så har det ökat med 5 procentenheter, men det innebär en 10% ökning av den ursprungliga siffran (eftersom 5/50 = 0,1 = 10%). Procentenheter används alltså för att beskriva skillnaden mellan två procenttal. Om arbetslösheten ökar från 3% till 5% har den ökat med 2 procentenheter. Här pratar vi om den faktiska skillnaden mellan de två procenttalen. Exempel: Socialdemokraterna i Finland fick 17,7% i riksdagsvalet 2019 och 19,9% procent i riksdagsvalet 2023. De ökade alltså med 2,2 procentenheter.
- Om du vill veta mer om Claudia Goldins forskning om kvinnors situation på arbetsmarknaden finns en populärvetenskaplig genomgång på svenska här.
- Om du vill veta ännu mer om hur klyftorna i samhället har utvecklats över tid, så kan du själv utforska världen på World Inequality Database här. Här kan du till exempel också se hur stor del av inkomsterna som går till de 10 procent rikaste eller till de 1 procent rikaste i landet och hur det här har utvecklats under perioden 1900–2023.
- Tuff dag? Om du behöver ett pep-talk från en av USA:s högsta militärer kan du titta här. Kanske är det här några tänkbara förklaringar till varför en befälsutbildning inom militärtjänstgöringen leder till högre lön i arbetslivet?