10 Recap: Tillbaka till torget
(där vi återvänder till torget och sammanfattar marknadens triumfer och fiaskon)
Nu har du arbetat dig igenom mikroekonomin. Bra jobbat! Jag hoppas att du nu har en djupare förståelse för vad mikroekonomi handlar om. Allt som återstår i denna kurs är tentamen. Ett bra sätt att testa om du har förstått materialet på djupet är att förklara högt för en vän varför hon också borde läsa denna kurs. Lyckas du få fram din berättelse om livet på Salutorget? Klarar du av att besvara hennes följdfrågor? Kan du rita upp sambanden och förklara med egna ord vad som händer och varför? Kan du också arbeta med siffror och alltså göra en exakt prognos för vad som till exempel händer med priset om ett företag tar över hela marknaden eller om staten höjer momsen på mat? I så fall är chansen stor att du kommer att lyckas bra på tentamen. Här kommer en lista på 10 lärdomar som jag tycker har varit extra viktiga under kursen. Håller du med mig?
Mikroekonomi handlar om vardagslivet i det lilla
Det finns många missuppfattningar om mikroekonomi. Vissa tror att det enbart består av avancerad matematik och svårbegripliga teorier. Andra antar att det bara handlar om pengar och företag, och att nationalekonomer ser människor som robotar utan känslor eller moral. I verkligheten handlar mikroekonomi om att förstå livet i det lilla. Det kan handla om hur företag och konsumenter fattar beslut och vad som sker när de möts på marknaden: Vad händer till exempel om vi subventionerar p-piller för ungdomar eller inför en maxhyra på studentbostäder? Men mikroekonomi handlar också om alla andra val människor gör i sina liv. Ska du ta ett sabbatsår efter gymnasiet? Ska du ta ett deltidsjobb eller lägga all tid på dina studier? Ska du plugga en termin utomlands eller stanna i Åbo? I grund och botten syftar mikroekonomi till att förstå vardagen i det lilla och hur vårt samhälle tar form. Genom att kombinera teori och data kan du själv utforska de spännande gåtor du stöter på i ditt liv. Möjligheterna är både oändliga och fascinerande. Kan till exempel placeringen av kassapersonalen i Wiklund påverka deras produktivitet? Är det verkligen så att sjukfrånvaron ökar under fotbolls-VM eller att en bonus för snabba studier leder till ökad genomströmning hos Åbo Akademi?
Du måste alltid välja - för resurserna är begränsade
Nationalekonomi handlar, i sin kärna, om hur individer väljer. Varje dag gör du tusentals val. Inom nationalekonomin undersöker vi hur dessa val görs och hur de formar vårt samhälle. I en idealvärld med evigt liv och obegränsade resurser skulle inget val behövas. Men i verkligheten är både tid och pengar begränsade. Det är just därför du måste välja. Ska du köpa biff eller kyckling på Citymarket? Ska du föda upp kor eller höns på gården? Ska du välja huvudämne A eller huvudämne B? Allt omkring oss är resultatet av någons val. Butikschefen har valt vilka produkter som ska säljas. Bonden har valt vilka djur som ska födas upp på gården. Din tutor har valt sitt huvudämne.
Alternativkostnaden är den sanna kostnaden
Nu har du gått en kurs i nationalekonomi, men vad kostade den egentligen? Alternativkostnaden är det mest värdefulla alternativ som du avstod från för att gå den här kursen. Om du inte hade gått kursen, så kanske du istället hade valt att studera pedagogik, arbeta heltid på CityMarket eller spendera mer tid med familj och vänner. Dessa förlorade möjligheter är dina verkliga kostnader för att gå den här kursen. Allt kostar, även det som vi tror är gratis. Det är därför som tennisproffs, F1-förare och unga tech-entreprenörer ofta avstår från universitetsstudier; deras alternativkostnad är helt enkelt för hög.
Vad händer om du gör lite till?
Dina beslut handlar ofta om “hur mycket”. Till exempel måste du besluta hur många timmar du ska ägna åt de kurser du läser just nu. Ett effektivt tillvägagångssätt är att tänka på marginalen. Låt oss ta Elin som exempel. Som PK-student läser hon tre kurser under period 1: nationalekonomi, statskunskap och sociologi. Enligt universitetet ska det här innebära cirka 400 timmars arbete. Elin vill bli statsvetare. Betyder det att hon ska lägga alla 400 timmar på statskunskap och ingen tid på sociologi och nationalekonomi? Förmodligen inte. Att lägga mer tid på statskunskap kan visserligen ge en fördel i form av högre vitsord, men det innebär också en kostnad - att hon inte använder dessa timmar för att öka sina chanser att klara kurserna i nationalekonomi och sociologi. Tricket är att tänka timme för timme. Så länge fördelen med att studera en timme mer statskunskap är större än kostnaden, är det ett klokt val. Detta är att tänka på marginalen. Den här principen kan även guida dina dagliga beslut: Hur ofta ska du festa? Hur många gånger i veckan ska du gå till gymmet?
Människor utnyttjar möjligheter att förbättra sina liv
När en ny kassa öppnar på CityMarket - eller när jag lägger till fler platser i seminariegrupper som har “bra” tider - så flockas människor dit, och när panten höjs återvinns fler tomflaskor. Varför? För att människor tenderar att utnyttja möjligheter som förbättrar deras liv. De reagerar på incitament och tar tillvara på chanser som gynnar dem. Om du vill förutse en människas beteende är det därför klokt att överväga vilka incitament han eller hon har. När kommunchefen vill minska antalet felparkerade bilar på Salutorget skulle en nationalekonom troligen föreslå att hon ska höja p-böterna, anställa fler parkeringsvakter för att öka risken för böter, eller belöna dem som parkerar rätt eller lämnar bilen hemma. Däremot är nationalekonomer ofta skeptiska till alla försök att ändra folks beteende som inte förändrar de bakomliggande incitamenten.
Människor samarbetar eftersom det lönar sig
Men för att förstå samhället räcker det inte att förstå hur du väljer. Dina val påverkas ju också på vad många andra människor gör. Vad du äter till lunch beror på vilken slags mat som restaurangerna i Åbo väljer att servera - och deras val styrs av vad du och andra kunder vill köpa. Allt hänger samman, och därför måste vi förstå det ekonomiska samspelet mellan individer. Teorin om komparativa fördelar visar varför människor genom historien har strävat efter kontakt och samarbete med andra. Adam och Eva kunde förkorta sina arbetsdagar genom att dela upp arbetsuppgifterna så att var och en kunde specialisera sig på sin relativa styrka, en form av “handel” med arbete. Nyckeln till välstånd är just samarbete och handel. Du behöver inte göra allt själv, utan kan specialisera dig inom ett yrke. Det är sällsynt att någon är både mjölkbonde och tandläkare. Marknader gör det ju möjligt för både bonden och tandläkaren att specialisera sig; bonden kan köpa tjänster hos tandläkaren i stället för att själv rotfylla sina tänder, och tandläkaren kan köpa mjölk i butiken istället för att ha en ko i lägenheten. Detta är anledningen till att nationalekonomer ofta förespråkar öppenhet, samarbete och frihandel i stället för slutenhet och begränsningar.
Marknader dras mot jämvikt
Men hur kan man lita på att marknaden verkligen levererar? Är det säkert att satsa på ett yrke som tandläkare och lita på att det alltid finns mjölk i butiken? Kan bonden vara säker på att det alltid finns någon som kan behandla tandvärk? Jo, marknader strävar mot jämvikt. Ett exempel på jämvikt är kassaköerna i CityMarket, där det oftast är omöjligt att komma hem snabbare genom att byta kö. Alla smarta möjligheter har oftast redan utnyttjats. Detta beror på att människor reagerar på incitament och tar tillvara chanser att förbättra sin situation. Om en ny kassa öppnas, tar det oftast bara någon sekund innan köerna åter är lika långa. Detta gäller alla marknader. Om en aktie är orimligt billig, tar det bara en tiondels sekund innan tusentals aktiespekulanter upptäcker möjligheten och köper aktien, vilket driver upp priset. Om det saknas en vara eller tjänst som många vill ha, kommer företag snabbt att dyka upp för att möta efterfrågan, och snart finns det vi önskar. Att marknader strävar mot jämvikt gör att vi oftast kan lita på att vi kan specialisera oss inom ett område och köpa allt annat från marknaden.
Resurser bör användas effektivt för att uppnå samhällets mål
Inom nationalekonomi innebär effektiv resursanvändning att resurser fördelas så att “rätt” producenter tillverkar “rätt” mängd till “rätt” konsumenter. Detta betyder att det inte finns något sätt att omfördela resurserna så att någon får det bättre utan att någon annan samtidigt får det sämre.
Tänk återigen på kassakön: Om det fanns en kö som ingen använde vore det ineffektivt, eftersom du skulle kunna använda den för att komma hem snabbare utan att det skulle påverka någon annan negativt. Om alla köer vore lika långa, skulle det däremot vara effektivt; det enda sättet att komma hem snabbare vore i så fall att tränga sig, men då skulle ju någon annan komma hem senare.
På samma sätt är det önskvärt att marknaden fungerar effektivt. Det innebär ju att alla möjligheter till förbättring redan har utnyttjats. Kunder som köper till marknadspriset är nöjda, liksom de som väljer att avstå från att handla. Producenter som säljer till marknadspriset är också nöjda, och detsamma gäller de som väljer att inte sälja. Dessutom innebär en effektiv marknad att den sista enheten som produceras kostar lika mycket att framställa som den värderas av kunden - en makalös prestation av marknaden. I planekonomier, där byråkrater beslutar VAD, HUR och ÅT VEM, blir det snabbt tydligt hur svårt det är att optimera produktion och fördelning.
Om marknaden inte är effektiv kan statliga ingrepp öka välståndet
Men i själva verket kan marknaden visst misslyckas, ofta på grund av felaktiga incitament. Detta sker exempelvis när ditt beteende påverkar andra utan att du behöver ta ansvar för konsekvenserna. Att spy och urinera på torget kan kännas bra för festprissen på lördagsnatten, men det drabbar oss andra negativt. På liknande sätt kan produktionen på en viss marknad orsaka miljöskador som påverkar tredje part. Politiskt åtgärder, såsom miljöskatter eller böter för offentlig urinering, kan förbättra situationen genom att tvinga individer att beakta alla kostnader av sitt beteende. Dessutom har vi sett på marknadsmisslyckanden som uppstår när en part har för mycket makt (som vid monopol och monopsoni) eller när det finns informationsasymmetri (adverse selection och moral hazard). Även i dessa fall kunde statliga ingrepp förbättra samhället.
Men även nationalekonomer och politiker kan misslyckas
Marknaden kan ibland misslyckas, vilket innebär att det finns potential att göra något bättre. Nationalekonomer och politiker kan ingripa för att styra marknaden mot en mer effektiv produktion och fördelning. Det är dock värt att komma ihåg att även dessa beslutsfattare kan göra misstag. Vad händer till exempel om även dessa personer styrs av sitt egenintresse?
Här finns ett exempel på en tentamen. Kom ihåg att alltid försöka besvara frågorna på ett sätt som gör att den som rättar förstår att du förstår.
Här avslutas Grundkursen i mikroekonomi. Men berättelsen tar inte slut här, det finns mycket mer att utforska. Livet på Salutorget påverkas nämligen också av händelser på en högre nivå. Varför blev till exempel alla varor och tjänster plötsligt så dyra våren 2022 i alla länder? Det kan väl omöjligen bero på exempelvis att alla länder höjde skatterna exakt samtidigt? Och hur kan det komma sig att de flesta finländare lever i överflöd medan 3 av 5 i Burundi dör före fem års ålder? Kan det verkligen bero på att Burundi har större problem med adverse selection eller att konkurrensen på torget i huvudstaden Gitega är mindre än konkurrensen på marknaderna i Finland? Dessutom: Varför kastas Finland ibland ner i djupa kriser, precis som om en våt filt har lagts ut över alla marknader samtidigt?
För att förstå dessa extremt avgörande samhällsfrågor - och därmed veta vad man ska göra för att minska fattigdomen och de sociala problemen - måste vi lämna Salutorget i Åbo och i stället röra oss uppåt, till rymdstationen ISS som just nu kretsar kring jorden i en hastighet på nästan 28 000 km/h. Härifrån kan vi analysera ekonomin ur ett större perspektiv. Det är dags att lära sig grunderna i makroekonomi. Den kursen börjar i januari 2026. Välkommen!