19  We are the world

(där du lär dig hur globaliseringen påverkar ditt liv)

En viktig lärdom i den här boken har varit att vi tjänar på att samarbeta med andra. I exemplet med Adam och Eva i Figur 2.2 såg vi hur de båda kunde gå hem tidigare när de delade upp arbetsuppgifterna. Genom att specialisera sig på sina relativa styrkor blev de mer effektiva. På samma sätt kan människor i Åbo få det bättre genom att byta varor och tjänster med sina grannar i Helsingfors - det är ytterst få som tror att nyckeln till välstånd i Åbo är att bygga en mur runt staden. När det kommer till internationell handel verkar dock många resonera annorlunda. Till exempel har president Trump länge aviserat höjda tullar för att begränsa handeln med EU, Kina och Mexiko.

Det är därför dags för oss att studera globaliseringen och dess effekter. Har Trump rätt i sin kritik mot globaliseringen? Är det till exempel sant att högutbildade vinner på globaliseringen medan lågutbildades jobb försvinner eller flyttar utomlands? Det är temat i det här kapitlet.

19.1 Finland i världen

Den här kartan visar hur viktig internationell handel var för olika länder år 2024. Man har summerat varje lands export - vad de säljer till omvärlden - och import - vad de köper från omvärlden. Denna summa relateras sedan till landets BNP, vilket ger en bild av hur handelsberoende ett land är.

Siffran för Finland var 83,5 procent. Det innebär att summan av vår export och import motsvarar 83,5 procent av BNP. Drygt 40 procent av allt vi handlar i Finland är tillverkat utomlands, och ungefär lika mycket av vår egen produktion går på export till andra länder. Som du ser på kartan är internationell handel extremt viktig för de flesta länder, med oftast ännu viktigare för små nationer än för stora. Att förstå vår handel med omvärlden är därför avgörande för den som vill förstå livet i Åbo.

globalisering är när världens ekonomier blir mer sammankopplade, vilket gör det enklare för varor, tjänster, människor och kapital att förflyttas mellan länder

frihandel råder när handeln mellan länder inte begränsas av tullar eller andra handelshinder

protektionism kallas åtgärder som syftar till att skydda den inhemska sektorn från utländsk konkurrens genom exempelvis tullar eller importbegränsningar

Om du klickar på valfritt land på kartan kan du följa utvecklingen av handeln över tid. I de allra flesta länder pekar kurvorna uppåt; handeln med andra länder har nästan överallt ökat i betydelse. Över tid har världens länder blivit allt mer sammanflätade. Men varför har världen öppnats för dig, medan din farmor bara kunde samarbeta med de andra i sin hemby? En viktig förklaring är ny teknik. Teknologiska framsteg har nämligen gjort det mycket billigare att kommunicera och transportera över stora avstånd. Följande figur visar hur kostnaderna för transport och kommunikation har rasat sedan 1930:

Men att världen blivit mer öppen beror också på politiska reformer. Allt fler länder har insett att öppenhet mot omvärlden är bra för ekonomin. Den princip som gällde för Adam och Eva kan ju också appliceras på länder. Vad säger du till exempel om följande figur?

På den horisontella axeln ser du hur hög den ekonomiska tillväxten har varit i respektive land sedan 1945. Till exempel har Sydkoreas ekonomi vuxit med i snitt nästan 6 procent per år, medan Nordkoreas BNP har minskat med mer än 7 procent per år. Den vertikala axeln visar vad som har hänt med öppenheten, här mätt som exportens andel av BNP. Sydkorea har i snitt blivit mer än 5 procent mer öppet varje år sedan 1945, medan Nordkorea har blivit nästan 17 procent mer slutet varje år. Tryck på Select countries and regions om du snabbt vill hitta exempel Finland i figuren.

Om du skulle rita in en linje i figuren som bäst beskriver sambandet mellan öppenhet och tillväxt så skulle linjen luta uppåt, eller hur? Visst finns det undantag men många av de länder som har haft högst ekonomisk tillväxt sedan 1945 är just de länder som har öppnat sig mest för handel mot omvärlden. Att isolera sig har sällan varit en väg till välstånd. Detta mönster visar hur viktigt det är för länder att vara öppna för internationell handel.

Med VILKA handlar vi?

Nu ska vi undersöka hur Finlands handel med omvärlden faktiskt ser ut. Här har jag gjort en figur som visar Finlands export till varje land i världen år 2024:

Figur 19.1: Gravitationsmodellen in action: BNP och avstånd är avgörande för handelsmönstret

Den horisontella axeln i figuren visar avståndet från Finland till respektive land, medan den vertikala axeln representerar hur mycket Finland exporterade till dessa länder. Varje cirkel är ett land, och storleken på cirkeln återspeglar landets BNP. Vad kan du lära dig vår handel med omvärlden utifrån figuren?

1. Avståndet spelar roll: Den streckade röda linjen indikerar ett klart mönster. Finland handlar generellt mycket mer med länder som ligger nära, som Estland (EST) och Sverige (SWE). Vår handel med mer avlägsna länder, som Fiji (FJI) och Australien (AUS), är betydligt mindre. Detta visar att avstånd fortfarande är en viktig faktor för att förstå världshandeln.
2. Storleken spelar roll: Märker du att länder med stor BNP oftast ligger ovanför den streckade linjen? Detta innebär att Finland exporterar “extra” mycket till ekonomiskt starka länder. Till exempel handlar vi mycket med USA och Japan, trots att dessa länder ligger långt bort.

Att både avstånd och storlek spelar en avgörande roll för handeln påminner om Isac Newtons upptäckter om gravitation. Dragningskraften mellan två kroppar beror på både deras storlek och det avstånd som skiljer dem åt; gravitationen mellan två stora planeter som ligger 1 kilometer från varandra är ju mycket större än gravitationen mellan två gruskorn som ligger miljoner ljusår från varandra. Hypotesen att handeln mellan länder beror på ländernas ekonomiska storlek (BNP) och avstånden dem emellan kallas därför gravitationsmodellen. Figuren ovan tyder på att denna enkla modell kan förklara en betydande del av världshandeln.

Med VAD handlar vi?

Gravitationsmodellen förutspår att Finland kommer att handla mycket med Tyskland och Sverige, men också med USA och Kina. Nästa fråga är: Vad är det exakt vi exporterar? Svaret ser du här:

Figur 19.2: Finlands export år 2024. Data har jag tagit från OEC.

Finland exporterar mycket papper, trä och avancerade tekniska maskiner. Snart kommer vi att utforska varför det är just dessa produkter som vi har nischat oss på och hur denna handel påverkar oss. Innan vi dyker ner i handelsteorin är det först nyttigt att få en intuitiv känsla för ämnet. Titta därför på följande introduktion till internationell handel av Klas Eklund, en briljant ekonom och föreläsare (och även pappa till Sigge).

19.2 Handelsteori för nybörjare

I det här avsnittet ska vi förstå varför vår handel med omvärlden ser ut som den gör, och hur den påverkar olika grupper i Finland. Låt oss ha som mål att förstå tre saker:

1. Varför exporterar Finland papper och lyxkryssare men importerar kött och leksaker?
2. Vilka grupper i Finland vinner respektive förlorar på globaliseringen?
3. Varför vill president Trump begränsa USA:s handel med omvärlden?

Handel baserad på komparativa fördelar

Låt oss börja med att analysera handeln mellan Finland och Argentina. År 2024 exporterade Finland varor och tjänster till Argentina för 163 miljoner dollar, där en stor del bestod av avancerad teknisk utrustning, som medicinska instrument. Samtidigt importerade vi varor från Argentina för 26,4 miljoner dollar, inklusive vin för 3,2 miljoner, nötter för 2,2 miljoner och hästkött för 1,9 miljoner. Men varför ser vår handel med Argentina ut på detta sätt?

Om du på egen hand vill lära dig mer om Finlands utrikeshandel kan du utforska data här.

Adam Smith, nationalekonomins fader, förklarade internationell handel med följande liknelse:

It is the maxim of every prudent master of a family, never to attempt to make at home what it will cost more to make than to buy. The tailor does not attempt to make his own shoes, but buys them from the shoemaker. What is prudence in the conduct of every private family can scarce be folly in that of a great kingdom. If a foreign country can supply us with a commodity cheaper than we ourselves can make it, better buy it of them with some part of the product of our own industry, employed in a way in which we have some advantage.

- Adam Smith 1776, ur “Wealth of Nations”

Det här är samma princip som förklarar varför Adam och Eva kunde åstadkomma mer när de hjälpte varandra utifrån sina komparativa fördelar än när de isolerade sig. Finland är “extra” bra på att tillverka avancerad teknisk utrustning, medan Argentina är “extra” duktigt på att producera vin, nötter och hästkött.

Men varför har vi en komparativ fördel i avancerad teknik och Argentina i jordbruksprodukter? Jo, för att tillverka något krävs alltid resurser, som högutbildade och lågutbildade arbetare, kapital och mark. Mixen av dessa resurser skiljer sig mellan länder, beroende på deras unika förutsättningar. Jämfört med andra länder har Finland en väldigt högutbildad befolkning, vilket gör oss framstående i produktionen av just de varor och tjänster som kräver mycket specialiserad arbetskraft. På motsvarande sätt har Argentina just de stora bördiga marker som är så avgörande för att producera vin, nötter och hästkött.

Globaliseringen förändrar därför vad vi producerar i Finland. Vi behöver inte längre tillverka så mycket vin, nötter och hästkött själva; i stället kan vi importera dessa produkter från Argentina, som tack vare sina praktiskt taget oändliga jordbruksslätter kan producera dem betydligt billigare. Det här är dåliga nyheter för finländska vinproducenter. Å andra sidan kommer den avancerade sektorn i Finland att växa tack vare globaliseringen. Jämfört med andra länder har vi ju massor av just de högutbildade människor som är så viktiga när man till exempel ska producera medicinska instrument för cancerdiagnoser. Det här är goda nyheter för dig som (snart) är högutbildad. Globaliseringen öppnar upp för en växande efterfrågan, inte bara för inhemsk konsumtion utan också för export till internationella marknader. Räkna därför med fler jobb och rejäla löneförhöjningar i den avancerade sektorn!

Den här enkla teorin om internationell handel - kallad Heckscher-Ohlin-modellen - kan du använda både för att förstå världshandeln och kritiken mot globaliseringen.

Varför protektionism?

Handel med omvärlden gör oss med andra ord rikare som land, men globaliseringen kan också vara smärtsam för vissa grupper. Adermon & Gustavsson (2015) har undersökt vilka jobb som har blivit fler respektive färre under de senaste decennierna.

Vilka slags jobb har blivit fler respektive färre 1975-2005? Svar: Samhället dras isär och polariseras. Data är från Sverige, men samma mönster finns i de flesta rika länder.

Forskarna delade först upp alla yrken i fem lika stora grupper baserat på lönerna år 1975. Lönekvintilgrupp 1 omfattar yrken med lägst lön (som frisörer och städare), medan grupp 5 innehåller de bäst betalda yrkena (till exempel kirurger och ekonomer). Den vertikala axeln visar förändringen i antalet personer som arbetar inom dessa yrken i dag jämfört med 1975. Du ser att antalet lågbetalda och högbetalda jobb har ökat, medan jobben i mittensegmentet har blivit färre. Detta tyder på att samhället har polariserats och att klyftorna har ökat.

Globaliseringen är troligen en viktig orsak till att “mittenjobben”, som enklare industrijobb, har blivit färre. För vad händer enligt vår handelsteori om Finlands komparativa fördel ligger i avancerade jobb som kräver mycket utbildning? Jo, den här typen av jobb kommer att bli fler i Finland, medan “enklare” jobb delvis kommer att flyttas utomlands. “Mittenjobben” har dessutom pressats hårt av ny teknik. De som blir av med jobbet måste därför flyttas över till de sektorer som växer. Både globaliseringen och tekniken innebär med andra ord en strukturomvandling som visserligen gör Finland rikare, men den är mycket smärtsam för den som blir av med jobbet. Kanske är det så man ska förstå mycket av kritiken mot globaliseringen? Vad tror du själv?

Handel baserad på nischning och stordriftsfördelar

Handelsteorin som utvecklades av Heckscher och Ohlin kan förklara handeln mellan länder som är olika. Vi importerar leksaker från Kina eftersom Kina har hundratals och åter hundratals miljoner lågutbildade arbetare, vilket gör det billigare att tillverka leksaker i Kina än i Finland.

Men hur ska vi förstå handeln mellan länder som är lika, exempelvis Finland och Sverige? Jag har bott länge i båda länderna och jag kan ärligt säga att det är fullständigt omöjligt att se någon skillnad mellan länderna. Så låt oss titta närmare på handeln mellan Finland och Sverige. År 2024 exporterade Finland exempelvis sprit till Sverige för 17,8 miljoner dollar, men vi importerade också sprit från Sverige för 3,3 miljoner dollar. Märkligt, inte sant? En del av handeln med sprit går med andra ord åt båda hållen! Hur kan denna så kallade tvåvägshandel uppstå, och hur påverkar den oss?

Tänk så här: All sprit smakar inte likadant. En Absolut Citron är något annat än en snaps Jaloviina. Varan “sprit” är med andra ord differentierad. Och vissa konsumenter gillar syrligheten i den svenska spriten, andra kryddigheten i den finska. Internationell handel gör det möjligt för det svenska företaget att producera Absolut Citron för konsumenter i både Sverige och Finland som gillar syrlig sprit. På så sätt får man upp produktionsvolymen, vilket kan göra att varje flaska kan tillverkas till en lägre kostnad. Skalekonomi innebär nämligen att produktion av större volymer leder till lägre genomsnittliga produktionskostnader. På motsvarande sätt kan det finska företaget som tillverkar Jaloviina tillverka för kunder i både Finland och Sverige och på så sätt sänka sina priser.

Den här typen av internationell handel har inte samma tydliga förlorare som den handel som baserades på komparativa fördelar. För vem förlorar på att Finland exporterar Oltermanni-ost till Sverige och importerar Grevé-ostar? Båda företagen gynnas ju av att deras marknader växer och ostkonsumenter i båda länderna får billigare ost och ett mer mångsidigt urval av ost.

Internationell handel är ett gigantiskt och spännande område. Just nu finns det till exempel tredjeårsstudenter i nationalekonomi i Åbo som mäter i vilken utsträckning som de ökade inkomstklyftorna i den rika världen faktiskt beror på globaliseringen.

19.3 Valutor och växelkurser

Men det finns också andra saker som du måste ha koll på i globaliseringens tid. Vad gör du till exempel om din chef vill att du jämför vad utländska PR-byråer tar betalt för att sköta en reklamkampanj? Den finska byrån tar 50 000 euro, den svenska 450 000 kronor och den japanska 8 miljoner yen. Chefen vill ha ditt besked om fem minuter! De är i såna här lägen som du är glad över att du har lärt dig grunderna om växelkurser. En enda formel behöver du komma ihåg. Här kommer den:

\[ \small\underbrace{\text{Växelkursen}}_{\substack{\text{Priset på en euro i den andra valutan}}} = \frac{\text{Antal av den andra valutan}}{\text{Antal euro}} \]

Växelkursen visar med andra ord hur mycket av den andra valutan som du måste betala för att köpa en euro. Eftersom det finns många olika valutor – euro, dollar, kronor, yen osv – finns det också många olika växelkurser. Varje växelkurs visar hur mycket av den andra valutan som du måste ge upp för att få en euro. I listan här nedanför ser du värdet på euron när jag skriver det här klockan 16:38 torsdagen den 12 februari 2026:

Värdet på en euro den 12 februari 2026 kl. 16:38

Som du ser måste svensken betala 10,564 kronor för att köpa en euro, amerikanen 1,19 dollar och japanen 182,79 yen. Dessa valutakurser ändras varje sekund, och du ska alldeles snart få se varför. Det enkla svaret är att valutamarknaden fungerar som vilken marknad som helst: Det som många vill ha blir oftast dyrt.

Det fina med formeln ovan är att du kan använda den för att se vad saker kostar i olika valutor. Säg till exempel att du vill jämföra priserna i Finland och Sverige. Du kan skriva om uttrycket så att det blir så här:

\[ \small{\text{Antal euro}} = \frac{\text{Antal kronor}}{\text{Växelkursen (dvs priset på euro i kronor)}} \]

\[ \small{\text{Antal kronor}} = {\text{Antal euro x Växelkursen (dvs priset på euro i kronor)}} \]

Den svenska reklambyrån tog 450 000 kronor. Du kan alltså använda den övre formeln för att se att 450 000 kronor motsvarar cirka 42 598 euro. På samma sätt kan du räkna ut att 8 miljoner japanska yen är ungefär samma sak som 43 766 euro. Givet att reklambyråerna är lika duktiga verkar det således ekonomisk mest fördelaktigt att anlita den svenska byrån.

När svenskarna sedan kommer på besök till Åbo och undrar vad 3,40 euro för en cappuccino motsvarar i svenska kronor kan du i stället använda den nedre formeln för att berätta att 3,40 euro är samma sak som 35,92 kronor.

Växelkursen påverkar dina kontakter med omvärlden

Titta på den här figuren över hur värdet på euron (uttryckt i kronor) har utvecklats sedan euron skapades 1999.

Figur 19.3: Värdet på euron, i svenska kronor, under perioden 1999-2026. Data har jag tankat hem från ECB.

Just när jag skriver detta - onsdagen den 12 februari 2026 - kostar en euro 10,56 kronor. Tänk dig att du semestrar i Stockholm och går förbi en krog där en stor stark kostar 75 kronor. Med dagens eurokurs innebär detta att du som finländare måste betala 7,10 euro för ölen. Kom ihåg att värdet på euron påverkar vad du måste betala för Stockholmsölen. När euron var ännu starkare än i dag - till exempel sommaren 2023 när en euro var värd nästan 12 kronor - var det billigt för dig att dricka öl i Stockholm: ölen kostade i praktiken endast 6,25 euro! Jämför detta med hur det var år 2012-2013, då euron bara var värd 8 kronor. Samma öl kostade då 9,37 euro.

Vad euron är värd påverkar alltså hur fördelaktigt det är att göra saker i det andra landet: En stark euro gör att du får många svenska kronor för en euro, och det blir alltså billigt för dig att handla i utlandet. Det motsatta gäller för svensken på besök i Åbo. En svag euro kan dessutom göra att inflationen i Finland blir högre. En svag euro gör ju att alla importerade varor (till exempel svensk öl) blir extra dyra. Samtidigt gör den svaga euron att många svenskar väljer att resa till Åbo och finländarna semestrar hemma (eftersom det är så dyrt i Sverige), vilket driver upp efterfrågan i ekonomin.

växelkurs, eller valutakurs, är priset på en utländsk valuta i förhållande till den egna valutan

EMU, Ekonomiska och monetära unionen, bildades på 1990-talet för att öka det ekonomiska samarbete inom EU; alla EU-länder är en del av EMU men inte alla använder euron

Vad avgör värdet på en euro?

Men varför ändras priset på euro? Det enkla svaret är att en valuta är som vilken vara som helst. Så fort vi vill ha mer av varan så brukar priset gå upp. När folk blir som galna efter sushi och lägenheter i centrala Helsingfors trycks priset på sushi respektive lägenheter upp. På samma sätt fungerar marknaden för euron.

Vilka är det som samlas på marknadsplatsen för att köpa och sälja euro – och vad är det som styr deras beslut? Du kan tänka dig att marknadsplatsen är ett växlingskontor. Hit strömmar finländare som vill byta ut sina euron mot svenska kronor. Det här kanske är du som laddar inför en helg i Stockholm där du behöver svenska kronor för att kunna betala på kaféer eller i taxin. Det kan också vara du som bestämmer dig för att anlita det svenska PR-företaget, eller du som beslutar dig för att börja spara i svenska banker. Men till växlingkontoret söker sig också människor som vill ha euron. Det här är jag och andra svenskar som behöver euron för att kunna handla och investera i Finland. Du kan tänka dig att valutamarknaden ser ut ungefär så här:

Figur 19.4: Värdet på euron avgörs av utbudet och efterfrågan på euro - precis som vilken marknad som helst. Om fler vill bli av med sina euron, faller värdet. Om fler vill köpa euro, stiger värdet.

Utbudet visar hur mycket euro som säljarna (du) vill sälja och efterfrågan visar hur mycket euro som köparna (jag) vill köpa. Förstår du varför utbudskurvan lutar uppåt? Kom ihåg att en stark euro innebär att du får många kronor i utbyte mot varje euro. Det gör att du får mycket pengar med dig på din Stockholmsresa. Att det är billigt i Stockholm borde leda till att fler finländare tycker att en semesterresa i Sverige låter som ett bra alternativ. Därför kommer fler att vilja sälja sina euron ju starkare euron är.

Förstår du på motsvarande sätt varför efterfrågekurvan lutar neråt? Jo, en stark euro gör det dyrt för svenskarna att göra saker i Finland. Ju svagare euron blir, desto fler svenskar kommer därför att vilja åka till Finland; svenskarna vill alltså ha fler euro när den blir billigare. Du kan tänka dig att svenskarna inte längre behöver ge upp så många kronor för att växla till sig en euro. Marknadskrafterna ser till att priset för en euro i Figur 19.4 blir 10 kronor. Det är nämligen bara vid exakt detta pris som köparna vill köpa exakt lika många euro som säljarna vill sälja. Om priset till exempel skulle vara 15 kronor för en euro så finns det ju många fler finländare som vill sälja sina euro än svenskar som vill köpa euro. I ett sådant läge måste säljarna acceptera att gå ner i pris för att bli av med sina euron. Om priset i stället skulle ligga under jämviktsnivån – till exempel vid 5 kronor för en euro – så finns det massor av svenskar i växlingskontoret som vill ha euro men ytterst få finländare vill sälja sina euron till detta usla pris. Om svenskarna verkligen vill köpa euron måste de därför vara beredda att erbjuda ett bättre pris för att övertyga finländarna att sälja sina euron.

Chocker och eurons värde

Om du förstår grunderna i hur en marknad fungerar kan du också förstå varför priset på euro förändras. Tänk dig exempelvis följande två chocker. Vad tror du händer med priset på euro uttryckt i kronor?

• Case 1: Finland blir ett mönsterland. Plötsligt slås världen med häpnad. Det visar sig att Finland är världens bästa land. Precis allt fungerar! Ekonomin växer så det knakar; det sägs att finländare är extremt innovativa. Varje dag hittar de på nya finurliga sätt att skapa varor och tjänster. Det bubblar av uppfinningar och kreativitet. Valutaanalys: Det här låter som ett land som det är trevligt att vara en del av, eller hur? Som svensk vill jag förmodligen köpa dessa fantastiska varor och tjänster. Kanske jag även vill flytta över mina sparpengar till en finsk bank och investera i finska aktier. För att göra allt detta måste jag först ha euro. I Figur 19.4 kommer detta att visa sig genom att efterfrågekurvan skiftar åt höger; omvärlden vill ju ha fler euro än tidigare. Även utbudet kommer troligen att påverkas. När Finland plötsligt blir ett drömland kommer färre finländare vilja växla bort sina euron mot utländska valutor. Utbudskurvan skiftar därför åt vänster. Sluteffekten blir att euron ökar i värde.

• Case 2: Politisk kollaps i EMU-länderna. Plötsligt inträffar det otänkbara. Flera länder har oroväckande stora statsskulder. Det är resultatet av att de under många decennier har levt över sina tillgångar. Nu knakar det i fogarna. Flera politiker har sagt att de inte tänker betala tillbaka sina skulder. Vissa politiska bedömare menar att själva demokratin är i fara. Valutaanalys: Blir du sugen på att flytta till den här regionen? Investera i deras företag? Knappast, eller hur? I stället kanske du börjar se dig om i världen. Kanske är USA inte så dumt, trots allt? Allt fler människor kommer därför att vilja sälja sina euron (utbudskurvan skiftar åt höger) samtidigt som allt färre vill köpa (efterfrågekurvan skiftar åt vänster). Euron faller därför i värde.

Din egen valutaprognos

Går det att förutspå utvecklingen i en valuta? Låt oss gå tillbaka i tiden för att testa! Värdet på euron (i termer av andra valutor) den 12 februari 2025 ser du här. I början av 2025 kostade en euro alltså 11,25 svenska kronor. Bilden nedan avslöjar vad en Big Mac - samma dag - kostade i Haparanda (Sverige) respektive i Torneå (Finland).

Gör nu följande tankeexperiment: Du befinner dig i Torneå den 12 februari 2025. I fickan har du 5,75 euro. Det innebär att du har råd med precis en Big Mac om du handlar den i Torneå. Men vad händer om du i stället köper din Big Mac i Haparandra? I så fall måste du först växla dina euron till svenska kronor. Eftersom växelkursen är 11,25 kronor per euro får du nästan 65 kronor när du säljer dina 5,75 euro. Med 65 kronor i fickan stegar du in på McDonald’s i Sverige och upptäcker till din förvåning att pengarna räcker gott och väl — du får till och med en slant över. Tydligen var en Big Mac billigare i Sverige än i Finland i början av februari 2025.

Hur påverkar detta euron? Situationen tyder på att det är mer attraktivt att handla i Sverige än i Finland. Med tiden borde fler människor inse detta, vilket gör att fler finländare vill växla bort sina euro medan färre svenskar vill ha euro. Det borde leda till att euron gradvis försvagas mot kronan. Denna enkla analys antyder att euron i början av 2025 var övervärderad gentemot kronan och därför sannolikt skulle falla i värde (vilket innebär att kronan bör stärkas). Vill du kontrollera om din prognos stämde? Se aktuell eurokurs här. Är euron just nu, enligt din analys, “rätt” värderad eller förväntar du dig att den går upp eller ner?

Är euron bra eller dålig för Finland?

Huruvida det var ett bra beslut av Finland att gå med i eurosamarbetet är fortfarande omstritt. Sverige valde att behålla den svenska kronan. Vem gjorde egentligen rätt? Rent teoretiskt brukar man lyfta fram framför allt två fördelar och två nackdelar med en gemensam valuta:

Fördel 1: Underlättar internationell handel. Med en gemensam valuta blir det lättare att handla. Du behöver aldrig mer oroa dig över växelkursen. Allt detta underlättar samarbete och handel. Och vi har ju sagt att alla vinner på samarbete. Alltså är euron bra!

Fördel 2: Tvångströja att sköta oss bra. Tänk dig ett litet land som gör allting fel. Elever lär sig ingenting i skolan, universiteten är ett skämt, korruptionen utbredd, inflationen hög, innovationerna få, politiken misskött och landets varor och tjänster håller en usel kvalitet. Ett sådant land skulle ha det svårt att konkurrera med andra länder. Men landet kan få oväntad hjälp genom sin valuta. För vad händer när ingen vill ha med landet att göra? Jo, landets valuta blir billigare. Och vad händer med möjligheterna att exportera när valutan blir billigare? Jo, en försvagning av valutan gör att det blir lite lättare att sälja till utlandet (tänk vad svensken betalar för en cappuccino i Åbo när euron blir billigare). Att inte längre kunna klara sig genom en allt svagare valuta kan tvinga politikerna att verkligen ta itu med landets faktiska problem. Finlands konkurrenskraft gentemot resten av euroländerna kan enbart stärkas genom att vi blir bättre i grunden.

Nackdel 1: Passar penningpolitiken hela EMU-området? Med euron följer att penningpolitiken också blir gemensam för alla EMU-länder. Numera är det Christine Lagarde och de andra höjdarna vid ECB i Frankfurt som bestämmer om penningpolitiken ska vara expansiv eller återhållsam. Men passar samma penningpolitik verkligen alla länder? Tänk till exempel om Finland skulle befinna sig i lågkonjunktur medan det råder högkonjunktur i resten av Europa? I så fall kommer Lagarde troligen att höja räntan för att förhindra en överhettning. Det skulle vara bra för resten av Europa men en katastrof för Finland. Därför är det viktigt att alla länder som inför en gemensam valuta är ungefär likadana. Man brukar tala om ett optimalt valutaområde. Ju mer olika länderna är, desto större risk att penningpolitiken slår fel för enskilda länder.

Nackdel 2: Kan inte längre räddas av en svagare valuta. Fördel nummer 2 kan lika gärna ses som en nackdel. Tänk dig till exempel att en svamp attackerar all granskog. Plötsligt finns det knappt en enda gran kvar i Norden. Det här skulle göra den svenska kronan billigare, vilket gör att exporten kan hållas uppe någorlunda. Vad som händer i Finland har dock ett ytterst minimal inverkan på eurons värde; Finland utgör ju bara en minimal del av hela ekonomin i EMU-området. Svampen kommer därför att slå hårdare mot Finland än mot Sverige, eftersom Finland inte i samma utsträckning kan räddas av en fallande valuta.

19.4 Konjunkturanalys för proffs

I vår konjunkturanalys har vi hittills inte tagit in omvärlden. Vi har till exempel sagt att efterfrågan i ekonomin endast består av de finska hushållens konsumtion (C), de finska företagens investeringar (I) och vår offentliga sektors konsumtion (G). Men en proffsig analys måste självklart också ta in vad som sker utanför våra gränser. Till exempel har BNP i Kina och Indien vuxit med närmare 10 procent per år under din livstid. Det innebär att 2,7 miljarder kineser och indier har blivit rejält mycket rikare. En del av pengarna vill de troligtvis använda för att köpa varor och tjänster från Finland.

Om du har förstått hur vi analyserar en sluten ekonomin, kommer det att vara relativt enkelt att förstå en ekonomi som har kontakter med omvärlden. Det enda du behöver göra är att tänka på det samhällsekonomiska kretsloppet men med en twist:

Det samhällsekonomiska kretsloppet i en öppen ekonomi. Om du vill se hur stora de olika delarna av AD är i Finland (eller i andra länder) kan du klicka här.

Vad är skillnaden mot tidigare? Jo, tänk dig att du driver ett litet cykelföretag i Åbo. Det är ju fullt möjligt att även personer utomlands vill köpa cyklar av dig. Vi måste alltså lägga till all efterfråga som riktas till finska företag men som kommer från utlandet. Dessutom är det ju fullt möjligt att finska hushåll som vill köpa cyklar väljer att köpa cyklarna i till exempel Sverige. Vi måste alltså dra bort all efterfråga i Finland som riktas till utländska företag. På mycket kort sikt bestäms BNP av den totala efterfrågan, som i en öppen ekonomi ser ut så här:

\[ \small\text{Y = AD = C + I + G + EXPORT - IMPORT} \]

Så fort omvärlden vill ha mer av Finland (till exempel för att deras hushåll känner sig rikare eller för att deras företag vill investera i nya kryssningsfartyg och därför anlitar Åbovarvet Meyer Turku), så ökar AD i Finland och därför ökar också vårt BNP på kort sikt. På motsvarande sätt leder till exempel en finanskris i USA till att även ekonomin i Finland går ner.

I slutet av kapitlet finns några övningsuppgifter där du får träna på konjunkturanalys i en öppen ekonomi. Här nedan har jag också gjort en app som du kan leka med om du är intresserad. Observera att modellerna alltid kan göras mer eller mindre realistiska.

Interaktiv app: Konjunkturanalys i en öppen ekonomi

#| standalone: true
#| viewerHeight: 1160

library(shiny)

# Definiera UI för applikationen
ui <- fluidPage(
  sidebarLayout(
    sidebarPanel(
      numericInput("a", "Autonom konsumtion (a):", value = 100, min = 0, step = 1),
      numericInput("b", "Marginell konsumtionsbenägenhet (b):", value = 0.8, min = 0, max = 1, step = 0.01),
      numericInput("I", "Investeringar (I):", value = 50, min = 0, step = 1),
      numericInput("G", "Offentlig konsumtion (G):", value = 80, min = 0, step = 1),
      numericInput("c", "Autonoma skatten (c):", value = 10),
      numericInput("d", "Marginalskatten (d):", value = 0.4, min = 0, max = 1, step = 0.01),
      numericInput("Tr", "Transfereringar (Tr):", value = 80, min = 0, step = 1),
      numericInput("EXP", "Export (EXP):", value = 20, min = 0, step = 1),
      numericInput("p", "Autonom import (p):", value = 10, min = 0, step = 1),  # Ny inmatning för autonom import
      numericInput("q", "Marginal importbenägenhet (q):", value = 0.1, min = 0, max = 1, step = 0.01),  # Ny inmatning för marginal importbenägenhet
      actionButton("calculate", "Beräkna jämvikten"),
      helpText("Konsumtionsfunktionen ges av C=a+bY, där a kallas den autonoma konsumtionen och b är den marginella konsumtionsbenägenheten.")
    ),
    
    mainPanel(
      verbatimTextOutput("equilibriumOutput")
    )
  )
)

# Definiera serverlogik
server <- function(input, output) {
  observeEvent(input$calculate, {
    a <- input$a
    b <- input$b
    c <- ifelse(input$c == "" || is.na(as.numeric(input$c)), 0, as.numeric(input$c))
    d <- ifelse(input$d == "" || is.na(as.numeric(input$d)), 0, as.numeric(input$d))
    I <- input$I
    G <- input$G
    Tr <- ifelse(input$Tr == "" || is.na(as.numeric(input$Tr)), 0, as.numeric(input$Tr))
    EXP <- input$EXP
    p <- input$p  # Autonom import
    q <- input$q  # Marginal importbenägenhet

    # Beräkna jämviktsproduktionen med den analytiska formeln
    Y_e <- (a - b * c + b * Tr + I + G + EXP - p) / (1 - b + b * d + q)

    # Beräkna statens finanser
    T <- c + d * Y_e  
    offentliga_utgifter <- G + Tr
    offentliga_resultat <- T - offentliga_utgifter
    budgetsaldo_procent <- (offentliga_resultat / Y_e) * 100  

    # Beräkna konsumtion (C)
    C <- a + b * (Y_e - (c + d * Y_e) + Tr)

    # Formatera utdata
    output$equilibriumOutput <- renderText({
      paste(
        "Fakta om jämvikten:",
        "\nProduktion (Y):", round(Y_e, 2),
        "\nKonsumtion (C):", round(C, 2),
        "\nInvesteringar (I):", round(I, 2),
        "\nOffentlig konsumtion (G):", round(G, 2),
        "\nExport (EXP):", round(EXP, 2),
        "\nAutonom import (p):", round(p, 2),
        "\nMarginal importbenägenhet (q):", round(q, 2),
        "\nNettohandel med utlandet (EXP - IMP):", round(EXP - (p + q * Y_e), 2),
        "\nTotal efterfrågan (C + I + G + EXP):", round(C + I + G + EXP - (p + q * Y_e), 2),
        "\nDen offentliga sektorns resultat (T - G - Tr):", round(offentliga_resultat, 2),
        "\nDen offentliga sektorns budgetsaldo (% av Y):", round(budgetsaldo_procent, 2), "%"
      )
    })
  })
}

# Kör applikationen
shinyApp(ui = ui, server = server)

    

Stabiliseringspolitik i en öppen ekonomi

Tidigare i kursen har du lärt dig hur man bedriver finans- och penningpolitik. Vi har sett att dessa åtgärder på kort sikt kan påverka reala faktorer som BNP och arbetslöshet, men att det på lång sikt bara påverkar nominella faktorer som priser och löner. Men allt det där gjorde vi i en sluten ekonomin. Hur förändras detta när vi nu inser att Finland har kontakt med resten av världen? Den intressanta slutsatsen är följande:

Globaliseringen gör att penningpolitiken biter bättre, men att finanspolitiken blir mer tandlös!

Tänk dig till exempel vad som händer när Riksbanken, Sveriges centralbank, vill få fart på Sverige med hjälp av expansiv penningpolitik. Man sänker då sin styrränta, vilket leder till att andra räntor snabbt följer efter. Lägre räntor får flera effekter i Sverige. Vi vet sedan tidigare att lägre räntor gör att C och I ökar. Men nu tillkommer ytterligare en effekt. Med en usel ränta blir det nämligen mindre attraktivt att spara i Sverige. Svenskar som vill spara pengar kommer därför att börja titta utanför Sveriges gränser. Kanske är räntan till exempel högre i Finland eller i USA? Det här gör att svenskar vill bli av med sina kronor och i stället växla till sig euron och dollar (som ju behövs om du ska spara i en bank i Åbo eller i New York). Kronan blir alltså svagare – och en svagare krona är ju BINGO för den svenska exporten. Den sammanlagda effekten blir alltså att både C, I och EXPORT ökar. Att Riksbanken ändrar räntan får därför en väldigt kraftig effekt på landets BNP.

Tänk dig nu i stället Sveriges finansminister. Även hon vill få fart på landets ekonomi. Hon drar därför i spaken för expansiv finanspolitik. Vad händer? Jo, på kort sikt blir det fart i ekonomin. Högkonjunkturen innebär högre BNP och lägre arbetslöshet – men också högre räntor eftersom alla vill konsumera och investera i de goda tiderna. Den ökade efterfrågan på svenska kronor kommer att göra kronan starkare. Och med en stark krona blir det svårare för svenska företag att sälja sina varor och tjänster till utlandet. Finansministern försöker alltså att få upp C och G, men samtidigt leder hennes åtgärder till att EXPORTEN går ner. I slutändan får den expansiva finanspolitiken därför ingen kraftig effekt på landets BNP.

Övningsuppgifter

I det här kapitlet har du lärt dig om globaliseringen och världshandeln. Du har även lärt dig mer om valutor och ekonomisk politik i en värld där alla länder hänger ihop. Här nedanför finns några case där du får använda dina kunskaper i praktiken. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!

Globaliseringens effekter

Med hjälp av handelsteori kan du förstå varför länder handlar med varandra - och vilka konsekvenser det får. Det här innebär att du också kan använda modellerna för att förutspå vad som kommer att hända om det blir ökad protektionism i världen de närmaste åren.

1. I globaliseringens tidevarv är det viktigt att du vet mycket om världen. Vad som händer i omvärlden har ju en direkt effekt på hur det går för finländska företag och för den finska ekonomin. Så hur är det exempelvis ställt med dina kunskaper om Kina och Indien, två jättemarknader med en befolkning på nästan tre miljarder? Kan du nämna EN nu levande kines eller indier? Svar: JA! NEJ!.
2. Gravitionsmodellen säger att Italien troligen handlar mindre mer med Tyskland än med Sverige och att Finland troligen handlar mindre mer med Marocko än med Spanien.
3. Enligt Heckscher-Ohlin-modellen uppstår handel mellan land A och land B därför att transportkostnaderna faller staten uppmuntrar handel mixen av resurser skiljer sig.
4. Tvåvägshandel innebär att länder både importerar och exporterar både exporterar och importerar liknande varor uppmuntrar export, motverkar import.

Ledtrådar här.

1. Finland exporterar varje år varor och tjänster till Kina för cirka 5 miljarder dollar och vi importerar från Kina för nästan 8 miljarder dollar. Mycket av vår ekonomi styrs alltså av hur det går i Kina.
2. Gravitationsmodellen förutspår att mängden handel mellan två länder beror på ländernas ekonomiska storlek (BNP) och avståndet mellan länderna.
3. Kom ihåg att Heckscher-Ohlin säger att komparativa fördelar uppstår på grund av skillnader i mixen av resurser hos olika länder. För att till exempel tillverka handvävda mattor krävs det till exempel väldigt mycket lågutbildad arbetskraft och väldigt lite kapital. Det här gör att Indien enkelt och billigt kan tillverka mattor - och det blir därför deras komparativa fördel.
4. Tänk på att Finland både exporterar sprit till Sverige och importerar sprit från Sverige. Detta är alltså exempel på så kallad tvåvägshandel.
   

Valutaanalys

Handeln med valutor är större än de flesta av oss kan ana. Varje dag handlas valutor för över 6 biljoner dollar.

1. Anta att en cappuccino kostar 3,40 euro i Åbo, men vad innebär detta för turister från Sverige? Värdet på en euro i svenska kronor ser du i Figur 19.3. När euron var som starkast kostade cappuccinon motsvarande cirka 27 31 41 kronor och när euron var som svagast kostade den cirka 27 31 41 kronor.
2. En Big Mac kostade i februari 2025 4,59 pund i Storbritannien och 5,79 dollar i USA. På valutamarknaden kunde samtidigt ett pund växlas mot 1,258 dollar. Detta indikerar att en Big Mac var billigare dyrare i Storbritannien än i USA, vilket tyder på att pundet var undervärderat övervärderat i förhållande till dollarn och därför troligen skulle minska öka i värde i framtiden.
3. Sedan 2013 har euron blivit starkare gentemot kronan. Kan du utifrån ekonomisk teori förklara varför euron har blivit starkare i förhållande till kronan? Illustrera ditt resonemang med en figur över valutamarknaden.
4. I slutet av februari 2022 rasade plötsligt värdet på den ryska rubeln. Varför blev det så? Illustrera och förklara.
5. Den 20 januari 2025 svors Donald Trump in som USA:s president. Hur tror du, baserat på ekonomisk teori, att hans presidentskap har påverkat värdet på dollarn? Hur värdet på dollarn (i termer av euron per dollar) faktiskt har utvecklats kan du se här.
6. Ge ett ekonomiskt argument för varför det skulle ha varit bättre för Finland att behålla den finska marken i stället för att gå över till euro.

Ledtrådar här.

1. Kom ihåg: En stark euro gör det billigt för dig att handla i Stockholm, men dyrt för mig som svensk att handla i Åbo.
2. Tidskriften The Economist har utvecklat sitt Big Mac-Index, som är ett sätt att undersöka om en valuta är övervärderad (och därför troligen kommer att sjunka i framtiden) eller undervärderad (och därför troligen kommer att stiga i framtiden). Tänk så här i exempel ovan: En Big Mac kostade 4,59 pund i London. Om du växlade dessa 4,59 pund till dollar så fick du 5,77 dollar. Dessa 5,77 dollar räckte dock inte riktigt för att köpa en Big Mac i New York. Det här innebär att det var billigare att handla i Storbritannien än i USA. Det här borde göra att fler ville semestra/handla/leva i Storbritannien (eftersom det var så billigt). Detta borde öka efterfrågan på pund (när fler amerikaner behöver pund för att handla i Storbritannien) och minska utbudet på pund (när färre britter vill bli av med sina pund). Pundet borde alltså - enligt denna grundläggande valutaprognos - öka i värde. Din analys säger alltså att pundet i början av 2025 var något undervärderat gentemot dollarn.
3. Rita upp marknaden för euron, typ Figur 19.4. Vad händer till exempel om euro-länderna uppfattas som “bra länder att leva i”? Jo, fler människor i världen kommer att efterfråga euron (eftersom du behöver euron för att vistas i euro-länderna) och färre människor i världen vill bli av med sina euron. Med andra ord: Efterfrågekurvan skiftar åt höger och utbudskurvan åt vänster. Euron blir med andra ord starkare. I oroliga tider söker sig investerare ofta till säkra, stora valutor. Och kanske tycker många att Europa trots allt verkar vara ett bra ställe att leva i (jämfört med andra ställen i världen)?
4. Rita upp marknaden för rubeln. När Putin invaderar Ukraina kommer intresset för Ryssland att minska; färre människor vill åka dit på semester, investera i ryska företag och värdepapper. Efterfrågekurvan skiftar åt vänster. Samtidigt är det troligen fler ryssar som vill bli av med sina rubel; kanske inser man att det är bättre att investera i europeiska värdepapper. Utbudet på rubel ökar. Sammantaget faller därför värdet på rubeln som en sten.
5. Dollarn har fallit kraftigt i värde sedan januari 2025. Stämde detta överens med vad du gissade enligt teorin?
6. Här skulle jag själv ta upp teorin om optimala valutaområden. Euron innebär att Finlands penningpolitik styrs från ECB i Frankfurt. Här bestäms penningpolitiken utifrån läget i hela EMU-området. Risken är att Finland inte befinner sig i samma konjunkturläge som exempelvis tunga länder som Tyskland och Frankrike. Om det exempelvis är lågkonjunktur i Finland men högkonjunktur i Tyskland och Frankrike är det tänkbart att ECB höjer styrräntan - vilket kommer att fördjupa lågkonjunkturen i Finland ytterligare.

Konjunkturanalys i en öppen ekonomi

Eftersom Finlands import och export motsvarar 85 procent av BNP är det viktigt att förstå hur omvärlden påverkar konjunkturen i Finland. Kriser i utlandet sprider sig omedelbart vidare till Finland.

1. Anta följande om en ekonomi: C=100+0,8YD; T=10+0,4Y; Tr=80; I=50; G=80; EXPORT=20; IMPORT=20; Yp=500. BNP-gapet (i procent) blir i så fall -10% 0% +5% +10% och budgetöverskottet motsvarar cirka 11,3 12,1 12,7 procent av BNP.
2. Anta följande om en ekonomi: Yp=220; C=45+0,8YD; T=10+0,2Y; AD=C+I+G+EXP-IMP; EXP=50; IMP=10+0,24Y; YD=Y-T; I=30; G=40. Landets import blir cirka 63,1 68,8 69,7 71,0.
3. Anta följande om en ekonomi: Yp=320; C=10+0,5YD; T=20+0,2Y; Tr=20; AD=C+I+G+EXP-IMP; EXP=50; IMP=30+0,1Y; YD=Y-T+Tr; I=100; G=80. Landets BNP på mycket kort sikt blir och budgetunderskottet (absolut sett) blir .
4. Bostadspriserna i Sverige har stigit kraftigt; den som köpte en bostad i Stockholm 2005 för en miljon kronor kunde du sälja den år 2022 för nästan fyra miljoner kronor. Vissa menar därför att det finns en “bubbla” på bostadsmarknaden. Vad skulle hända i Sverige på kort sikt med i) BNP, ii) arbetslösheten (anta att det redan finns klassisk arbetslöshet) och iii) den svenska kronans värde gentemot euron om bostadsbubblan plötsligt brister? Utgå från långsiktig jämvikt. Förklara och illustrera!
5. I en global värld blir det ofta svårare att påverka ekonomin med finanspolitik men lättare att påverka med penningpolitik. Varför är det så?
6. Du vet följande om ett land: C=10+0,8YD; T=10+0,1Y; Tr=30-0,05Y; I=45; G=20; EXPORT=70; IMPORT=40+0,15Y; Yp=260. Landet befinner sig i lågkonjunktur högkonjunktur; exporten är mindre större än importen och budgetunderskottet motsvarar cirka 0,5% 5% 50% av BNP.

Ledtrådar här.

1. Använd gärna appen längre upp i kapitlet. Får du till det? Tricken är att tänka att Y=AD=C+I+G+EXPORT-IMPORT. Sätt sedan in allt du vet om dessa och försök att räkna ut landets BNP. Y=AD=100+0,8[Y-(10+0,4Y)+80]+50+80+20-20. Var försiktigt med minustecknet. Jag lät ChatGPT ta fram att Y blir 550 (här). Vår faktiska BNP ligger alltså 50 över den potentiella nivån, vilket motsvarar 10%. När du vet att Y=550 kan du ta fram den offentliga sektorns inkomster (alltså skatterna) och jämföra med dess utgifter (alltså offentlig konsumtion och transfereringar). Vi får ett budgetunderskott på 70, vilket motsvarar cirka 12,7% av BNP.
2. Det här är exakt samma typ av fråga som ovan. Enda skillnaden är att importen här beror på landets BNP. Räkna först ut att BNP blir 245. Därefter sätter du in Y=245 i funktionen för importen. Lek med appen i kapitlet om du är osäker. Tänk: Y=AD=C+I+G+EXP-IMP=45+0,8[Y-T+Tr]+30+40+50-(30+0,1Y). Var bara försiktig med minustecknen framför paranteserna så går det säkert bra!
3. Använd appen längre upp i kapitlet om du inte får till det.
4. Tips: Förklara dina svar utifrån figurerna nedan. Panik och minskade förmögenheter leder troligen till att AD faller, vilket på kort sikt leder till lägre BNP (från 1 till 2 i figuren längst till vänster). Företagen kommer då att vilja ha färre anställda; om lönerna är låsta så resulterar det i att fler blir arbetslösa. Krisen i ekonomin kommer troligen att göra det mindre attraktivt att ha med Sverige att göra: efterfrågan på den svenska kronan kommer förmodligen att minska (eftersom färre behöver kronor för att göra saker i Sverige) och utbudet av kronor kommer att öka (eftersom fler vill bli av med sina kronor då man inte vill göra saker i Sverige längre). Resultatet blir att kronan faller i värde gentemot euron.
5. Expansiv finanspolitik leder att AD ökar och därmed också att Y ökar, men i en global ekonomi blir ökningen inte lika stor. Varför inte? Jo, för att högre Y brukar ofta trycka upp räntorna i ekonomin (eftersom högkonjunkturen ofta leder till att folk vill låna mer). Och högre räntor leder till att valutan blir starkare (eftersom många vill spara hos oss eftersom man får så hög ränta här). Och med en stark valuta blir det svårare att exportera. Vi får därför ett slags undanträngning: G ökar visserligen men samtidigt minskar EXP något. Slutresultatet blir att AD (och därmed Y) inte ökar lika mycket som i en sluten ekonomi. När det gäller penningpolitik händer det motsatta: Sänkta räntor ökar C och I, men nu försvagas också valutan vilket gör att också EXPORTEN ökar.
6. I den här uppgiften sätts du ordentligt på prov. Idén är exakt samma som tidigare. Får du till det? BNP blir cirka 257,45. Importen blir cirka 78. Skatten blir cirka 35,75. Transfereringarna blir cirka 17,13. Underskottet blir cirka 1,38 vilket motsvarar cirka 0,5% av BNP.

För dig som vill veta ännu mer:

• Heidi Schauman arbetar som Global Head of Research på Danske Bank. Tidigare har hon bland annat varit chefekonom för Swedbank och Aktia, samt jobbat på Nordea och Finlands Bank. Jag tycker själv att hon skulle bli en utmärkt finansminister. Här är en gästföreläsning från hösten 2020, där jag frågar ut henne om vad hon tänker om läget i Finland och världen. Blev det som Heidi förutspådde?

Adermon, A., & Gustavsson, M. (2015). Teknisk utveckling och jobbpolarisering. SNS Analys, 28.