2 Så funkar en marknad
(där du lär dig varför marknader ofta är ett smart sätt att bestämma om produktion och fördelning)
För några år sedan bestämde sig Thomas Twaites för att själv tillverka en brödrost. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men observera ordet själv. Thomas ville nämligen göra sin brödrost helt utan hjälp från andra. Det innebar att han inte kunde köpa elkablar från Bauhaus eller använda en skruvmejsel – för både kablar och skruvmejslar består ju av delar som någon annan har fogat samman. Inte heller fick han använda färdig plastmassa för att gjuta höljet – för plast kommer ju från olja som någon annan har pumpat upp ur jordens inre. Thomas tvingades därför gräva efter egna metaller och egen olja. På rasterna fick han inte dricka kaffe – för bönorna har ju odlats av bönder i tropikerna och fraktats med båt till Finland där de rostats på fabriker med hundratals anställda.
Efter tre år och tusentals arbetstimmar var Thomas klar med brödrosten. Så här blev resultatet:
Brödrosten får illustrera den kanske allra viktigaste lärdomen från nationalekonomin: Det går bättre om vi hjälps åt. Vissa av oss får borra efter olja, andra får odla kaffebönor eller laga mat på fraktfartygen som tar bönor och olja till Finland. Ju mer vi specialiserar oss, desto mer utnyttjar vi varandras styrkor. Den här specialiseringen brukar dessutom göra att vi blir ännu duktigare över tid. Om du får koncentrera dig på en specifik arbetsuppgift så blir du ju ofta extra bra på just detta.
Insikten om att vi ska hjälpas åt är så central att vi ska ta ytterligare ett exempel. I figuren nedan ser du Adam och Eva som jobbar på samma företag.
Den vänstra delen av figuren ovan visar vad som händer när Adam och Eva inte samarbetar. Chefen säger att varje anställd måste skriva en rapport och lösa ett sifferproblem varje dag. Ett timglas i figuren representerar en timme. Du ser att det tar 5 timmar för Adam att skriva rapporten och 4 timmar att lösa sifferproblemet. Adam har det alltså ganska tufft på jobbet och får gå hem först efter 9 timmar. Eva är mycket duktigare och kan skriva rapporten på 2 timmar och fixa siffrorna på 3 timmar. Eva går alltså hem redan efter 5 timmar.
Men är det egentligen det bästa för Adam och Eva att jobba så här, eller skulle de kunna vinna på att samarbeta? Den högra delen av figuren visar vad som händer om de i stället delar upp arbetsuppgifterna så att var och en får göra det som den personen är relativt sett bäst på. Men vem är relativt sett bäst på nånting? Kika först på rapportskrivandet. Här är Eva fullkomligt överlägsen; hon skriver ju en rapport på 2 timmar medan det tar 5 timmar för Adam. I och för sig är Eva bättre även på siffror (3 timmar vs 4 timmar), men det är i rapportskrivandet som Eva har ett extra stort övertag. Att skriva rapporter är därför Evas komparativa fördel.
absolut fördel är när en individ, ett företag eller ett land kan göra något mer effektivt än sina konkurrenter, det vill säga med färre resurser; Leo Messi är absolut sett bättre än du på både fotboll och minigolf
komparativ eller relativ fördel är när en individ, ett företag eller ett land kan göra något till lägre alternativkostnad än andra; om man jämför dig och Messi så är fotbollen hans komparativa fördel medan din är minigolfen
Att Eva har en komparativ fördel i skrivande innebär per definition att Adams komparativa fördel måste vara att räkna. Även om Adam får stryk av Eva på allt, så är han mindre underlägsen när det gäller att räkna än när det gäller att skriva.
Så vad händer när Adam och Eva samarbetar genom att specialisera sig enligt sina komparativa fördelar (alltså att Adam tar hand om båda sifferproblemen och Eva skriver båda rapporterna)? Jo, som du ser i den högra delen av figuren så blir den totala produktionen exakt lika stor som tidigare: 2 rapporter och 2 sifferproblem. Skillnaden är att både Adam och Eva får gå hem en timme tidigare jämfört med när de inte hjälptes åt. Alla vinner!
2.1 Plan eller marknad?
Teorin om komparativa fördelar säger att det är smart att hjälpas åt. Den stora frågan blir nu hur detta samarbete ska komma till stånd. Vi ska titta på två extremfall: Planekonomin och Marknadsekonomin. Låt oss börja med planekonomin.
Planekonomin: Enheten för produktion och fördelning
Hösten 2028 utses du till chef för Enheten för Produktion och Fördelning, i folkmun “EPF”. Din uppgift är att organisera hur allt samarbete i Finland ska gå till. För det första måste du bestämma vad som ska tillverkas i landet. Vilka varor och tjänster ska finnas – och i vilka mängder? Ska vi odla 12,57 miljoner liter jordgubbar eller 12,72? Ska det tillverkas toalettpapper – och i så fall hur många rullar? Ska det vara möjligt att gå till frissan och få hjälp med städning i hemmet – och hur stort är i så fall behovet?
Dessutom måste du bestämma hur alla dessa varor och tjänster ska skapas. Vilka ska odla jordgubbar och vilka ska jobba på pappersbruket? Vem ska bli frisör respektive skrubba toaletter? Slutligen måste du också avgöra åt vem alla dessa varor och tjänster ska produceras. Vem ska få jordgubbarna, toarullarna, hårklippningarna och städhjälpen? Ska alla få exakt lika mycket av allt eller vill du ha en annan fördelning?
Att bestämma om all produktion och all fördelning i Finland är en minst sagt utmanande arbetsuppgift. Ett sätt att ta sig an uppgiften är att åka runt i landet för att se vad folk vill ha. Kanske märker du då att det är långa köer utanför frisersalongerna och att det överallt står lastpallar med toapapper som ingen vill ha. I så fall är det en signal om att det finns för få frisersalonger men för mycket toapapper. Som EPF-chef måste du i så fall snabbt lyfta ut några arbetare från pappersbruken och skola om dem till frisörer. Och om du märker att jordgubbsallergiker har tilldelats massa jordgubbar medan andra är upprörda över bristen på jordgubbar så har någonting gått snett i fördelningen. De flesta inser säkert att VAD, HUR och ÅT VEM är ohyggligt svåra saker att bestämma över – och att det ofta går fel för EPF.
planekonomin innebär centraliserade produktionsbeslut baserade på politisk styrning istället för marknadskrafter, påverkade av Karl Marx idéer
Exempel på planekonomins utmaningar:
I Sovjetunionen fick en spikfabrik order om att producera ett ton spik. För att maximera chansen att uppfylla myndigheternas plan, så valde arbetarna att enbart tillverka halvmeterlånga, grova spikar av föga praktisk användning för vanligt folk. Myndigheterna reviderade därför planen: Från och med nu skulle fabriken i stället tillverka en miljon spikar. Vilka slags spikar tror du att arbetarna tillverkade nu?
Marknadsekonomin: Prissystemet
I en marknadsekonomi behövs inte Enheten för Produktion och Fördelning. Här är det i stället prissystemet som styr vad som ska produceras och hur det ska fördelas. Den grundläggande principen för alla marknader är enkel och intuitiv: Det som många vill ha och det som det är svårt att framställa blir ofta dyrt (till exempel diamantsmycken), medan det som färre vill ha och det som är enkelt att göra blir billigt (till exempel trista nudlar). Och priserna bestämmer i sin tur hur mycket av respektive vara eller tjänst som handlas.
marknadsekonomin är det vanligaste ekonomiska systemet i världen, med fri konkurrens och prissättning baserad på utbud och efterfrågan
I det här kapitlet får du lära dig mer om hur en marknad fungerar, vilket är användbart eftersom det vimlar av marknader. Du handlar jordgubbar på Salutorget i Åbo, du säljer aktier på Helsingforsbörsen, du jagar efter en lägenhet på bostadsmarknaden, du byter till dig utländsk valuta på valutamarknaden, du säljer din kompetens på arbetsmarknaden och du läser om knarkhandeln på skumma bakgator. Vi ska därför bygga en förenklad låtsasvärld som du kan använda när du vill förstå vad som händer på en marknad – det spelar alltså ingen roll om det som handlas är jordgubbar, aktier, bostäder, arbetare eller Crystal Meth.
marknaden är en plats där köpare och säljare möts för att handla
Historien har visat om och om igen att länder som använder marknader för att besluta om produktion och fördelning ofta blir mycket rikare än länder där dessa beslut fattas centralt. Ett exempel är uppdelningen av Tyskland 1949 i det marknadsekonomiska Västtyskland och det planekonomiska Östtyskland. Skillnaderna i levnadsstandard blev snabbt slående. Men varför blir länder med marknader ofta så förmögna? Det ska vi nu förstå på djupet.
2.2 Utbud och efterfrågan
Låt oss titta på marknaden för jordgubbar på Salutorget i Åbo. Vi vet att det finns två grupper: de som vill sälja jordgubbar och de som vill köpa jordgubbar. För att förstå hur mycket som handlas måste vi först förstå hur dessa båda grupper resonerar.
Tänk därför på teorin om komparativa fördelar. Eva var relativt sett bäst på att skriva rapporter. Hon insåg att det vore smart av henne att specialisera sig på rapportskrivande. Det gjorde ju att hon kunde gå hem redan vid lunch. På samma sätt finns det personer vars komparativa fördel är att odla jordgubbar. Kanske är du själv en sån person? Dina djupa kunskaper om jordgubbsodling och ditt brinnande engagemang för bär av alla sorter gör dig som klippt och skuren för yrket - och dessutom är du ointresserad och ärligt talat ganska usel på alla jobb som inte handlar om bär. Det säger sig nästan självt att det i så fall är smart att du livnär dig på att odla massor av jordgubbar och använder intäkterna från försäljningen för att köpa allt annat du behöver i livet. Med andra ord: Du säljer jordgubbar, vi andra köper jordgubbar.
I tabellen nedan har jag listat några faktorer som jag tror påverkar hur mycket säljarna vill sälja och hur mycket köparna vill köpa. Vad tycker du - har jag glömt något viktigt?
| Saker som påverkar säljarna | Saker som påverkar köparna |
|---|---|
| Priset på jordgubbarna | Priset på jordgubbarna |
| Kostnader (torgavgift, dieselpris) | Inkomst |
| Teknologin (handplock vs maskin) | Smaken, vädret, mode |
| Priset på alternativa varor (saft) | Priset på relaterade varor (hallon vs grädde) |
I vänstra kolumnen i Tabell 2.1 ser du saker som troligen påverkar utbudet av jordgubbar – alltså hur mycket säljare vill sälja. Här har jag antagit att säljare vill få så mycket vinst som möjligt. Det betyder att allt som ökar deras intäkter eller minskar deras kostnader borde få fler att vilja sälja mer.
Till exempel kostar det just nu 450 euro i månaden att hyra ett stånd på torget. Om Åbo kommun halverade den avgiften, tror jag att många fler skulle vilja sälja jordgubbar. Jag tror också att fler skulle vilja sälja om det blev enklare att skörda jordgubbar – till exempel om någon uppfinner en maskin som gör att man slipper plocka för hand.
På samma sätt finns det saker som påverkar efterfrågan – alltså hur mycket jordgubbar köpare vill ha. Till exempel tippar jag att fler Åbobor vill köpa jordgubbar dagarna efter löning, när de fortfarande har mycket pengar kvar, eller om det publiceras medicinska studier som visar att jordgubbar förebygger cancer. Även vädret spelar roll – ju varmare det är, desto fler vill förmodligen handla jordgubbar.
I tabellen finns bara en faktor som påverkar både säljarna och köparna – nämligen priset på jordgubbarna. Därför är det viktigt att fundera på hur priset påverkar marknaden. Du kan tänka dig att alla andra faktorer i Tabell 2.1 hålls konstanta. Föreställ dig att det är just den här dagen i Åbo: torgavgiften är 450 euro, jordgubbar plockas för hand, alla har goda inkomster och det är 26 grader varmt.
Nedan har jag ritat en tabell som visar hur mycket säljarna och köparna är villiga att handla vid olika priser under just en sådan dag. Jag har också ritat upp sambanden i en graf.
efterfrågekurvan visar hur mycket konsumenterna är beredda att köpa av en viss produkt vid olika priser
utbudskurvan visar hur mycket producenterna är villiga att sälja av en viss produkt vid olika priser
Som du kan se tror jag att ett högre pris på jordgubbar gör att fler vill sälja dem på torget. Vid priset 1 euro per liter är det ingen som vill sälja. Men om priset stiger till 8 euro så vill säljarna totalt sett sälja 70 liter. Omvänt så tror jag att ett lägre pris gör att fler kunder lockas att köpa. Om priset är 8 euro vill ju ingen köpa, men om priset är 1 euro per liter vill Åboborna köpa sammanlagt 70 liter.
Observera att det sker någonting magiskt vid priset 4,50 euro per liter: Just här vill säljarna sälja exakt lika mycket som köparna vill köpa. Det märkliga är vi automatiskt dras till den här jämvikten. Hur är det möjligt? Jo, föreställ dig att priset i stället vore 3 euro. Vid det här låga priset vill Åboborna köpa 50 liter jordgubbar, men säljarna är bara redo att sälja 20 liter. Vad tror du händer med priset på någonting som många vill ha, men som det bara finns lite av? Jo, säljarna inser att de kan ta mer betalt – och priset trycks uppåt som av en osynlig hand.
Om priset i stället vore 6 euro per liter skulle det omvända inträffa: Nu finns det massor av jordgubbar till försäljning ute på torget men Åboborna är inte särskilt intresserade. För att bli av med jordgubbarna måste säljarna därför sänka priset. Så vem bestämmer egentligen att jordgubbarna på Salutorget ska kosta just 4,50 euro per liter? Svaret är INGEN. I stället bestäms priset av samspelet mellan vad alla säljare och köpare gör. Marknadskrafterna är vi allihopa tillsammans.
prismekanismen är en av grundprinciperna inom mikroekonomi; idén är att priset styr företagens produktionsbeslut: företagen producerar det som konsumenterna är beredda att betala för
marknadspriset är det pris som bildas på en marknad som ett resultat av utbud och efterfrågan
den osynliga handen är idén om att individers själviska agerande på en fri marknad leder till det bästa möjliga ekonomiska resultat för samhället som helhet; myntades av nationalekonomins grundare Adam Smith (1723–1790)
Kom ihåg att den här analysen visade hur mycket som handlas givet att alla andra saker i Tabell 2.1 hålls låsta. Vi låtsades ju bland annat att torgavgiften var 450 euro och att det var 26 grader varmt. Under just dessa förhållanden kommer det enligt vår modell att handlas 35 liter á 4,50 euro.
Men vad händer i vår förenklade låtsasvärld om Åbo stad chockhöjer torgavgiften till 2 000 euro? För att lista ut det måste du göra en ny skiss på hur säljare och köpare agerar när torgavgiften är 2 000 euro. Jag har gjort en sådan skiss här:
Vad betyder det att efterfrågekurvan lutar neråt? Jo, att om du sänker priset så kommer fler vilja köpa det som du säljer. Så här ser det nästan alltid ut – och därför kallas detta för lagen om efterfrågan. På motsvarande sätt innebär lagen om utbudet att utbudskurvan lutar uppåt: Fler brukar vilja sälja om man får mer betalt.
Tricket är att först fundera på vilken part som påverkas direkt av de höjda avgifterna. Det borde påverka säljarna, eller hur? Och den höga avgiften borde göra att färre lockas att sälja jordgubbar på torget. Chockhöjningen skrämmer bort en del försäljare från torget – och det bjuds därför ut färre jordgubbar än tidigare.
Vid den ursprungliga prisnivån 4,50 vill kunderna nu köpa mer (35 liter) än säljarna vill sälja (25 liter). Kampen om bären kommer att trycka upp priset till en ny jämvikt, där kunderna återigen vill köpa exakt lika mycket som säljarna vill sälja. Vår prognos blir alltså att höjda torgavgifter gör att jordgubbarna blir dyrare och att försäljningen går ner.
När du har förstått den här principen kan du visa hela analysen i en och samma figur. Ha för vana att alltid hjälpa läsaren att förstå vad som händer i figuren. Glöm inte att känna efter att din slutsats känns intuitivt rimlig. Så här kan du presentera din analys:
Ett vanligt misstag är att blanda ihop när du ska röra dig längs en kurva och när hela kurvan ska skifta. Tänk så här: Om priset ändras så rör du dig längs kurvan. Om något annat än priset ändras som påverkar hur säljare och köpare beter sig, så ska du skifta den kurva som påverkas.
Sammanfattande checklista:
- Är det säljarna eller köparna som påverkas direkt av förändringen? (Den andra gruppen kommer att påverkas indirekt genom att priserna ändras, men här ska du först identifiera vilken grupp som påverkas direkt).
- Gör förändringen att den påverkade parten vill handla mer eller mindre? Om mer så skifta kurvan åt höger, om mindre så skifta kurvan åt vänster.
- Läs av den nya jämvikten. Blir priset högre eller lägre än i utgångsläget? Handlas det mer eller mindre än i utgångsläget?
2.3 Att mäta sambanden
Nu vet du en del om hur du rent teoretiskt kan analysera vad som händer på en marknad. Intuitionen är relativt enkel: det som många vill ha och det är svårt att tillverka blir oftast dyrt. Men hur fungerar allt det här i praktiken? Hur vet man till exempel hur efterfrågan ser ut eller är allt det här bara fria fantasier och man kan rita lite som man själv känner för?
ekonometri är att använda statistiska metoder för att undersöka nationalekonomiska företeelser
Under seminarierna kommer du att få arbeta tillsammans med några kurskompisar och själv mäta olika samband med hjälp av Excel. Här visar jag den grundläggande principen. I Avsnitt 1 hävdade jag att nyckeln till att lyckas med sina studier är att plugga aktivt. Men stämmer det verkligen? Låt oss utnyttja kursdata från Åbo Akademi: Är det sant att framgångsrika studenter också i snitt har pluggat mer aktivt än studenter som presterat sämre på tentamen? En första ledtråd ser du i den här figuren där varje prick är en student:
På den vågräta axeln visas hur många gånger respektive student klickade på kurshemsidan i Moodle. Lärarna kan nämligen se exakt i systemet vad du har tittat på och när - så det här kan bli vårt mått på hur aktiva deltagarna har varit på kursen. På den vertikala axeln ser du hur många poäng som studenten fick på tentamen i slutet av kursen.
Visst verkar det finnas ett samband? I stort sett tycks det ha gått bättre för studenter med många klick. Till exempel var Bettan den näst mest flitiga på kursen: hon klickade nästan 1000 gånger på olika dokument och blev kursetta med 29 poäng av 30 möjliga. Isak klickade däremot inte ens 100 gånger och – och skrapade bara ihop 8 poäng.
Men hur kan jag beskriva det här sambandet lite tydligare än “ju mer man klickar desto bättre lyckas man”? Exakt hur många poäng kan man till exempel förväntas få om man struntar helt i att klicka - och exakt hur många fler poäng brukar ett extra klick generera? Allt det här kan datorn hjälpa oss med. Du kan tänka dig att vi ger datorn i uppgift att lägga in en linje i figuren som så bra som möjligt fångar upp hur sambandet ser ut. Det har jag gjort i figuren nedan:
Titta först på den streckade blå linjen i figuren. Det här är datorns gissning på hur förhållandet mellan antal klick och tentamensresultat ser ut. Linjen lutar uppåt, vilket innebär att studenter med många klick i snitt har lyckats bättre på tentamen än studenter som varit mindre aktiva. Nere till höger i figuren ges oss datorn dessutom lite mer detaljer om förhållandet mellan klick och tentamensresultat.
Ett intercept visar var en linje skär in i den vertikala axeln. I det här fallet var interceptet 9,479. Det innebär att en student med 0 klick, enligt datorn, kan förväntas få 9,479 poäng på tentamen i slutet av kursen. Lutningen på linjen är 0,020, vilket innebär att varje ytterligare klick förväntas höja dina tentamenspoäng med 0,020 poäng. Så här kan förhållandet därför sammanfattas:
\[ \small\text{Tentamensresultat} = 9,479 + 0,020 \times \text{Antal klick} \] Med hjälp av formeln kan du göra en prognos för hur studenter kommer att lyckas på kursen. Har du en kompis som sagt att han aldrig kommer att gå in på kurshemsidan? Formeln säger att han i så fall troligen kommer att få 9,479 poäng och alltså bli underkänd på kursen. Men han kan öka sina chanser genom att plugga mer; varje extra klick förväntas ju, enligt datorn, ge honom ytterligare 0,020 poäng. Om han klickar till exempel 800 gånger är gissningen enligt formeln att han kommer att få drygt 25 poäng av 30.
Men du ser också i Figur 2.4 att sambandet inte är hundraprocentigt. Titta till exempel på studenterna Anna, Bertil och Ceasar. Alla tre har varit ungefär lika aktiva under kursen, åtminstone i termer av antalet klick. Enligt formeln borde de därför allihopa har fått ungefär 22 poäng på tentan. I själva verket fick Anna 27 poäng, Bertil 20 och Ceasar bara 13. Anna lyckades alltså oväntat bra och Ceasar oväntat dåligt. Det är tydligen inte enbart antalet klick som påverkar din framgång. Kanske har Anna en lysande studieteknik? Kanske har Ceasar lite sämre förkunskaper från gymnasiet?
Hur starkt sambandet mellan klick och provresultat är beror alltså på hur nära Anna, Bertil, Ceasar och de andra studenterna ligger den streckade linjen. Om alla skulle ligga precis på linjen så vore sambandet perfekt. Sambandet är i så fall hundraprocentigt och den så kallade förklaringsgraden \(\small R^2\) blir 1. Om studenterna i stället skulle ligga helt slumpmässigt utplacerade i bilden så finns det inget samband mellan antalet klick och provresultat – och \(\small R^2\)-värdet blir i så fall 0. Som du ser i figuren så är \(\small R^2\)-värdet i det här fallet 0,663. Det betyder att antalet klick kan förklara lite drygt 66 procent av hur studenter lyckas på tentamen. Att vara aktiv är alltså en stark förklaring till hur det kommer att gå för dig på den här kursen. Det finns andra förklaringar, men din egen aktivitet verkar vara nyckeln – åtminstone på en kurs i nationalekonomi vid Åbo Akademi hösten 2020.
Nu har vi mätt hur sambandet mellan klick och tentamensresultat ser ut. Du kan använda exakt samma teknik för att mäta alla andra tänkbara samband i världen. Under kursens seminarier kommer du att pröva på de här metoderna.
Övningsuppgifter
I det här kapitlet lärde du dig analysera en marknad med hjälp av utbud och efterfrågan. Du lärde dig också hur rent praktiskt kan mäta hur två saker hänger ihop. Här nedanför får du använda dina kunskaper för att analysera situationen på några olika marknader. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Om du vill se direkt om ditt svar är rätt eller fel, så tryck alltså på Show Answers redan innan du börjar med uppgifterna. Lycka till!
Modellen med utbud och efterfrågan
Följande tabell visar hur mycket företag vill bjuda ut och hur mycket kunderna vill köpa vid olika priser:
| Pris (€) | Utbjuden mängd | Efterfrågad mängd |
|---|---|---|
| 0 | -12,5 | 100 |
| 5 | 0 | 75 |
| 10 | 12,5 | 50 |
| 15 | 25 | 25 |
| 20 | 37,5 | 0 |
- För över informationen i tabellen ovan till en egen graf, där priset är på den vertikala axeln och mängden på den horisontella. Rita ut kurvorna och markera vad som är utbudskurvan respektive efterfrågekurvan. Priset i jämvikt blir och mängden som säljs blir .
- Förklara för dig själv, med egna ord, varför marknadspriset inte blir 10.
- Förklara för dig själv, med egna ord, varför marknadspriset inte blir 20.
- Om konsumenterna plötsligt vill köpa mer vid respektive prisnivå (till exempel för att de har fått högre inkomster), så ska efterfrågekurvan och utbudskurvan , vilket sammantaget gör att priset och försäljningen .
- Om företagen plötsligt vill sälja mer vid respektive prisnivå (till exempel för att de har hittat smartare sätt att jobba), så ska efterfrågekurvan och utbudskurvan , vilket sammantaget gör att priset och försäljningen .
- De senaste åren har antalet hårklippningar i Åbo ökat samtidigt som priserna för en klippning sjunkit rejält. Är det ökad efterfrågan eller ökat utbud som ligger bakom detta? Svar:
- Förklara för dig själv, med egna ord, varför en liten lägenhet i stan ofta är mycket dyrare än en stor villa på landsbygden.
- I Figur 2.2 fick Adam och Eva bestämma själva hur de skulle dela upp arbetet sinsemellan. På så sätt kunde Eva gå hem redan efter 4 timmar och Adam efter 8 timmar. Hur långa skulle arbetsdagarna bli om chefen enväldigt bestämde att Adam skulle skriva rapporterna och Eva lösa räkneuppgifterna?
- Gör det här åtminstone en gång så att du förstår hur det funkar. Kom ihåg att märka ut att det är “P” (från Price) och “Q” (från Quantity) på axlarna. Glöm inte att visa vad respektive kurva betyder, till exempel “Utbud” eller “S” (från Supply) och “Efterfrågan” eller “D” (från Demand).
- Titta i tabellen eller i grafen för att se hur mycket säljarna vill säga vid priset 10 och hur mycket köparna vill köpa. Vad händer när det finns en brist på något?
- Titta i tabellen eller i grafen för att se hur mycket säljarna vill säga vid priset 20 och hur mycket köparna vill köpa. Vad händer när det finns ett överflöd på något.
- Det har förmodligen med utbud och efterfrågan att göra. Kanske är det fler som vill bo stan (stor efterfrågan), vilket trycker upp priserna? Kan även bero på att det inte finns så många lägenheter (litet utbud).
- Adam måste jobba i 10 timmar, Eva i 6 timmar.
Elmarknaden
Priset på el varierar kraftigt. Grafen nedan visar vad elen kostade under några dagar i början av januari 2022. Om du bastade på kvällen den 5 januari kostade bastun 16,46 euro medan den bara kostade 0,97 euro om du väntade tills tidigt nästa morgon. Vad elen kostar avgörs av utbud och efterfrågan. Analysera hur följande faktorer påverkar priset på el. Rita upp utbudet och efterfrågan, så blir det enklare.
- Att kärnkraftverket Olkiluoto 3 stängs för reparation leder troligen till .
- Att temperaturen en vinterdag faller till minus 40 leder troligen till .
- Att staten bygger fler vindkraftverk leder troligen, åtminstone på sikt, till .
- Att det blir storstrejk inom industrin leder troligen till .
- Att EU, i protest mot Rysslands krig i Ukraina, stoppar importen av rysk gas, leder troligen till .
- Att miljoner finländare sätter sig i bastun på fredagar klockan 18-19 leder troligen till .
- Att det plötsligt blåser upp till storm, vilket gör att vindkraftverken kan producera extra mycket el, leder troligen till .
- Att fler finländare byter elbastu mot ved-eldad bastu leder till troligen till .
- Att fler finländare skruvar upp temperaturen på elementen leder troligen till .
- Att finländarna återgår till jobbet efter semestern leder troligen till .
Tipset för den här typen av uppgifter är att du verkligen ritar upp en figur med utbud och efterfrågan. Tänk sedan om förändringen i respektive uppgift direkt påverkar producenterna eller konsumenterna. Det är den kurvan som ska skiftas, åt höger om det blir “mer” och åt vänster om det blir “mindre).
Marknaden för begagnade serietidningar
Mina gamla serietidningar från barndomen har blivit en guldgruva, men priserna varierar våldsamt mellan olika nummer och över tid.
- Det allra första numret av Bamse, nr 1 år 1973, kostar i dag ungefär 3 500 euro. Vad tror du är den mest troliga förklaringen till att just detta nummer är så dyrt? .
- Utgivningen av nr 10 från 1974 var problematisk, vilket gjorde att bara hälften så många nummer kunde tryckas som normalt. Priset på detta nummer blir därför troligen .
- Anta att intresset för att köpa begagnade serietidningar plötsligt minskar. I en figur med utbud och efterfrågan illustreras detta genom att efterfrågekurvan och utbudskurvan , vilket sammantaget gör att priset och försäljningen .
- Anta att landets största Bamse-samlare plötsligt dör och hans änka lägger ut hela samlingen till försäljning. Detta illustreras detta genom att efterfrågekurvan och utbudskurvan , vilket sammantaget gör att priset och att handeln med begagnade Bamsetidningar .
- Här finns det förmodligen två förklaringar: Många vill köpa det här numret (stor efterfrågan) och samtidigt är det möjligt att få samlare vill bjuda ut det här numret på marknaden. Båda effekterna bidrar till att numret blir dyrt.
Taximarknaden
I den här uppgiften ska du analysera hur tre olika chocker påverkar taximarknaden. Rita därför upp tre separata figurer med utbud och efterfrågan. Fundera sedan på hur respektive chock påverkar marknaden. Är det efterfrågekurvan eller utbudskurvan som skiftar - och i så fall åt vilket håll? Läs slutligen av i figuren vad som händer med priset och mängden.
- Om busspriset höjs kraftigt kommer taxiresorna att bli och antalet taxiresor att eftersom på taxi skiftade åt höger.
- Kommunen inför biltullar på privata bilar. Troligen kommer taxiresorna att bli och antalet taxiresor att .
- Om tiden med p-skiva för privata bilar höjs till 4 timmar kommer troligen taxiresorna att bli och antalet taxiresor att .
1-3. I den här uppgiften antog jag att buss och taxi är så kallade substitut, det vill säga att man kan ersätta den ena med det andra. När bussen blir dyrare är det därför troligt att fler vill åka taxi. På samma sätt har jag antagit att taxi och privat biltrafik är substitut, så när man gör det svårare för privatbilism så ökar efterfrågan på taxi. 
Pizzamarknaden
Här ska du se vad som händer på pizzamarknaden i Åbo. Kom ihåg att det blir lättare om du ritar upp utbudet och efterfrågan.
- Dyrare tomater gör att pizzorna blir och antalet sålda pizzor .
- Ett stort prisras på kebab leder troligen till att pizzorna blir och antalet sålda pizzor .
- Striktare miljökrav på pizzerior gör troligen att pizzorna blir och antalet sålda pizzor .
- Sju italienska pizzamästare flyttar till Åbo. En trolig effekt är att pizzorna blir och antalet sålda pizzor .
- Ökade inkomster hos befolkningen leder troligen till att pizzorna blir och antalet sålda pizzor .
1-5. Kom ihåg att alltid rita upp utbud och efterfrågan. Försök att markera så tydligt som möjligt i figuren var vi befann oss från början och var vi hamnar till slut (jag har slarvat lite med det i bilderna nedan, så gör det ännu bättre du). 
I den sista frågan antog jag att högre inkomster gör att fler vill köpa pizza. Som vi ska se i nästa kapitel är det inte alltid sant att högre inkomst gör att du vill ha mer av er vara. Till exempel äter du förmodligen mer nudlar som fattig student än du kommer göra om några år när du har en hög inkomst.