15 Arbetslöshet
(där du lär dig varför 226 000 finländare inte får jobba)
Hittills har vi pratat mycket om bruttonationalprodukten (BNP). Förhoppningsvis vet du nu en hel del om vilka faktorer som påverkar hur rika vi blir. Kom ihåg att det är stor skillnad beroende på ditt tidsperspektiv. Använd tillväxtmodellerna om du vill analysera den långsiktiga BNP-nivån, men AD-AS-modellen om du vill förstå konjunktursvängningarna.
Men ibland kan BNP kännas abstrakt - kanske struntar du fullständigt i om BNP går upp eller ner. Vi ska därför titta på annan del av ekonomin som kanske berör dig mer: arbetsmarknaden. Vad kommer att hända med dig i arbetslivet? Blir det lätt eller svårt att få jobb? Och vad händer om du inte får jobb? Det är temat i det här kapitlet.
15.1 Läget på arbetsmarknaden?
Innan vi analyserar hur arbetsmarknaden fungerar är det bra att känna till några centrala begrepp. I följande figur har jag ritat ut ett av de vanligaste måtten inom samhällsekonomin.
Figuren ovan visar det relativa arbetslöshetstalet, vilket är den siffra folk oftast tänker på när de pratar om “arbetslöshet”. Vad tänker du när du ser figuren? Kanske att arbetslösheten varierar över tid? I slutet av 1980-talet var arbetslösheten 2 procent, men några år senare steg den till hela 20 procent. Varför hände det? Du kanske misstänker att det berodde på att Finland drabbades av en lågkonjunktur – och det stämmer bra!
Men en annan viktig insikt från figuren är att arbetslösheten inte bara påverkas av konjunkturerna. Arbetslösheten går ju aldrig ner till noll - så även i goda tider är många finländare arbetslösa. Men varför är det så?
För att mäta arbetslösheten kontaktar myndigheterna, i Finlands fall Statistikcentralen, ett antal slumpmässigt utvalda vuxna personer och frågar vad de gör på dagarna. De kan sedan delas in i en av följande tre grupper:
Du räknas alltså som sysselsatt om du har jobbat minst en timme under den vecka som mätningen görs. Om du däremot säger att du inte har ett jobb men aktivt söker, så räknas du som arbetslös. Tillsammans kallas de som är sysselsatta eller arbetslösa för arbetskraften. Resten står utanför arbetskraften. Hit hör bland annat pensionärer, studenter och personer som känner att det inte längre är någon idé att söka efter jobb. Så här såg arbetsmarknaden ut i november 2024 för personer mellan 15 och 74 år.
I november 2024 var det alltså 2,57 miljoner finländare i åldern 15-74 som var sysselsatta, 226 000 var arbetslösa och resterande 1 367 000 ingick inte i arbetskraften.
Med de här siffrorna kan du se flera olika mått på hur arbetsmarknaden ser ut. Det relativa arbetslöshetstalet visar andelen arbetslösa i procent av hela arbetskraften (de som är antingen sysselsatta eller arbetslösa). Just nu är det relativa arbetslöshetstalet alltså ungefär 8,08. Du får siffran genom att ta antalet arbetslösa och dividera med summan av de arbetslösa plus de sysselsatta, och så kan du multiplicera kvoten med 100 för att få arbetslösheten i procent.
På samma sätt som det finns olika varianter av BNP, finns det även olika mått för att beskriva arbetsmarknaden. Ett viktigt mått är det relativa sysselsättningstalet, som visar hur stor del av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt. Det vill säga: Hur stor del av cirkeln i Figur 15.2 är orange? Rätt svar är 61,73 procent. Det relativa arbetskraftstalet är ett tredje vanligt arbetsmarknadsmått. Här vill man se hur stor del av den vuxna befolkningen som är med i arbetskraften. Hur stor del av cirkeln är alltså antingen orange eller grön? Jo, cirka 67,16 procent.
arbetskraften består av personer som antingen arbetar eller är arbetslösa
arbetslösa är personer som inte har jobb, men aktivt söker jobb och är redo att arbeta; till exempel studerande och värnpliktiga räknas inte som arbetslösa eftersom de inte hör till arbetskraften
arbetslöshetsgraden eller det relativa arbetslöshetstalet är andelen arbetslösa i arbetskraften
dold arbetslöshet är de personer i arbetsför ålder som inte jobbar, men som ändå inte anmält sig som arbetssökande trots att de varit villiga att ta emot ett arbete; beror bland annat på misstro till möjligheten att hitta jobb, barnomsorg eller hälsoskäl
sysselsättningsgraden eller det relativa sysselsättningstalet visar andelen sysselsatta av en viss grupp människor
Så varför är det många som är arbetslösa? Om vi inte vet orsaken blir det svårt att hitta en lösning på problemet. I de kommande fyra avsnitten kommer vi därför att gå igenom fyra olika teorier om varför arbetslöshet uppstår.
15.2 Friktionsarbetslöshet
På vissa sätt kan vi likna arbetsmarknaden vid en uteservering. Tänk dig uteserveringen vid Domkyrkotorget, eller ännu bättre den livliga atmosfären på Piazza Noava i Rom en varm sommarkväll.
Torget är fullt av bord där hundratals människor sitter och äter, och det är alltid mycket rörelse. Många personer letar efter ett ledigt bord, medan andra gäster reser sig, betalar och lämnar sina platser.
Föreställ dig att det just nu finns 57 personer på torget som söker en plats. Du kan tänka på dem som arbetslösa. Samtidigt finns det också 57 lediga platser, som representerar lediga jobb. Det tar tid för alla 57 personer att hitta till sina platser. Torget är stort och det är svårt att se var de lediga platserna finns. Även om du ser en plats långt borta, kan det ta tid att ta sig fram mellan borden.
Friktionsarbetslöshet är en typ av arbetslöshet. Den uppstår, precis som köerna på torget i Rom, eftersom det tar tid att matcha lediga platser med människor som vill ha en plats. När du får din examen kanske det finns ett jobb som passar dig perfekt, men det kan ändå ta några veckor eller månader innan ni hittar varandra.
Så hur kan samhället förbättra matchningen för att minska friktionsarbetslösheten? Två faktorer verkar spela en avgörande roll:
Förbättra informationen! Friktionsarbetslöshet uppstår ofta på grund av brist på information. Ditt drömjobb kanske finns i Kuopio, men du behöver veta det för att kunna söka. En viktig uppgift för exempelvis TE-byrån är att hjälpa till med att matcha arbetssökande med arbetsgivare som behöver anställa.
Stärk drivkrafterna att söka jobb! Figuren nedan har jag tagit från Carling m.fl. (2001), som följer tusentals personer som blev arbetslösa vid en viss tidpunkt. På den horisontella axeln ser du hur många veckor som gått sedan de blev arbetslösa, medan den vertikala axeln visar hur stor andel av personerna som fick ett jobb varje vecka. Hälften av gruppen hade en arbetslöshetsersättning (A-kassa), medan den andra hälften inte hade det. Ersättningen gavs bara i 14 veckor, och efter det upphörde den helt.
Hur ska vi tolka den här figuren? Vi ser att cirka 8 procent hittar ett jobb redan under den första veckan. Under de följande veckorna är det successivt allt färre som får jobb. Men efter 14 veckor händer något intressant: den heldragna linjen stiger plötsligt kraftigt. Nu får den ena gruppen jobb! Det märkliga är att detta sker precis när gruppen förlorar sin ersättning. Samma “hopp” i chansen att hitta jobb syns inte hos kontrollgruppen som aldrig hade någon ersättning – så fenomenet kan knappast bero på att det inträffade något annat i samhället just den här veckan som gjorde det lättare att få jobb.
En liknande studie i Finland, Uusitalo & Verho (2010), visade att en höjning av arbetslöshetsersättningen år 2003 – från 52 till 60 procent av tidigare lön – ledde till att tiden i arbetslöshet ökade med 30 dagar. Kommer du förresten ihåg Pontus i Kapitel 1? Han analyserade just den här frågan i sin kandidatavhandling och kom fram till liknande resultat.
Studier som dessa används ibland för att motivera nedskärningar i ersättningssystemen. Men låt oss tänka ett steg längre! Föreställ dig att du efter examen går rakt ut i arbetslöshet och att ersättningen till arbetslösa är 0 euro. Eller ännu värre: För varje dag du är arbetslös får du böta 1 000 euro. Denna åtgärd skulle säkerligen få dig att hitta ett jobb snabbare. Men är det en smart ekonomisk politik? Kanske är du nationalekonom, jurist eller kirurg – och nu måste du acceptera vilket jobb som helst som dyker upp. Nationalekonomen kanske hamnar inom vården, juristen sköter finanspolitiken och kirurgen delar ut post. Inte så bra, eller hur?
Precis som att det är viktigt att ta sig tid att hitta rätt mat på torget är det också viktigt att inte bara fokusera på att få ett jobb så snabbt som möjligt, utan att även tänka på att jobbet verkligen passar dig.
15.3 Strukturarbetslöshet
Strukturarbetslöshet uppstår när de arbetslösa saknar de kunskaper som företagen behöver. Den här typen av arbetslöshet blir vanligare när samhället förändras snabbt.
På 1980-talet, när jag växte upp i norra Sverige, var det enkelt. De flesta föräldrar hade liknande utbildningar, oftast inom industri eller vård, och arbetslivet på orten dominerades av sjukhuset och fabriken som tillverkade gräsklippare. Förmodligen var det enkelt att matcha ihop föräldrarna med de lediga jobben. De som hade gått en teknisk utbildning hamnade på fabriken och resten fick jobb på sjukhuset.
Idag ser världen annorlunda ut. Med ny teknik och globalisering förändras samhällen snabbt. Nya branscher växer fram, och andra försvinner. Du kan numera välja mellan tusentals nischade utbildningar. Allt det här leder till den teknologiska utveckling som enligt tillväxtteorierna är vägen till varaktig tillväxt, men det leder förmodligen också till strukturarbetslöshet. Ju snabbare samhälle förändras, desto troligare är det att de arbetslösa inte har den kompentens som företagen behöver.
Före den industriella revolutionen i England på 1700-talet skedde få förändringar i samhället; det sägs att verktygen förändrades långsammare än det mänskliga skelettet. Men nu slog plötsligt ny teknik igenom – och det som företagen behövde var därför inte längre det som arbetarna kunde erbjuda. Protesterna mot den nya tekniken blev därför våldsamma. Här är några rader vad som hände när James Hargreaves uppfann Spinning Jenny, en revolutionerande uppfinning som bidrog till att göra England rikt. Plötsligt kunde en arbetare producera lika mycket garn som 200 arbetare kunde tidigare.
“Utvecklingen av maskinen ledde till protester och handgripligheter från handspinnare som ansåg att deras framtid var hotad. Vissa spinnare stormade James hus och förstörde Spinning Jenny, men han flyttade bara till en annan stad och snart fanns”Jenny” i 20 000 förbättrade exemplar. Hans omgivning fruktade den nya maskinen, och trodde att de alla skulle bli arbetslösa. År 1768 bildade de en mobb som rensade Hargreaves hem och förstörde hans Jenny. Förståeligt upprörd flyttade Hargreaves och hans familj till Nottingham. Där ingick han partnerskap med Thomas James, och de två männen öppnade sitt eget bomullsspinneri.”
Historien vimlar av exempel på fruktlösa försök att stoppa ny teknik och nya smarta sätt att arbeta. På 1970-talet slog diskoteken igenom, vilket blev dödsstöten för många dansband. Klicka på bilden så ser du ett modernt exempel på strukturarbetslöshet.
I dag ser vi hur artificiell intelligens (AI) snabbt förändrar våra liv. Precis som med tidigare teknologiska förändringar kan AI skapa arbetslöshet och protester. Under sommaren 2023 strejkade skådespelare i Hollywood för att stoppa AI från att ersätta dem. Och det är många som är oroliga. Du kanske har läst larmrapporterna om att hälften av jobb kan automatiseras inom 20 år? Men ny teknik skapar också nya jobb. Historiskt har vi sett att omkring 10 procent av jobben försvinner och 10 procent skapas varje år. Även om teknik kan leda till arbetslöshet på kort sikt, ger den också möjlighet till nya och bättre jobb på lång sikt. Den stora förändringen nu är hur snabbt denna strukturomvandling sker.
15.4 Klassisk arbetslöshet
Den tredje förklaringen till arbetslöshet är att lönerna kan bli så höga att företagen inte vill anställa så många som vill jobba. Ett exempel på detta är när myndigheterna inför en minimilön, vilket vi diskuterade i Kapitel 5. Figuren nedan visar en enkel modell av arbetsmarknaden för kursassistenter vid Åbo Akademi.
Den vertikala axeln visar timlönen och den horistontella axeln antalet arbetare. Utbudskurvan visar hur många studenter som vill arbeta som kursassistent vid olika löner. Om timlönen exempelvis är 21 euro anmäler 138 ÅA-studenter sitt intresse, men om lönen ökar till 30 euro vill 200 ha jobbet. Efterfrågekurvan visar hur många kursassistenter alla ämnen vid Åbo Akademi vill anställa vid olika löner. Kurvan lutar nedåt, vilket betyder att universitetet vill anställa fler när lönen är låg.
På en fri marknad skulle jämviktslönen bli 21 euro och 138 studenter skulle få jobb. Men i själva verket hamnar lönerna ofta högre. Anta att lönen blir 30 euro. Här vill 200 studenter jobba som assistent, men bara 50 får jobb. De återstående 150 blir arbetslösa. Detta kallas klassisk arbetslöshet. Men vem bär ansvaret för att lönen har hamnat över jämviktsnivån? Det finns tre misstänkta:
Studenterna själva! Ni studenter kan samarbeta för att förhandla om högre löner. Genom er fackförening kan ni höja lönen från 21 euro till 30 euro. Detta är fantastiska nyheter för de 50 som får jobb till den högre lönen, men det leder också till ökad arbetslöshet. Du kommer kanske ihåg Tom Joad och hans jakt på arbete i 30-talets USA? President Hoover och den tidens ekonomer trodde att den höga arbetslösheten berodde just på att arbetarna krävt för höga löner.
Arbetsgivarna! Varför skulle Åbo Akademi frivilligt ge assistenterna Maria och Wilma högre lön än lönen som råder på marknaden? För att förstå detta måste vi återigen ta oss tillbaka i tiden, den här gången till USA år 1914. Henry Ford är en av Amerikas rikaste och mest beundrade. Bland annat har han introducerat det löpande bandet i sina bilfabriker, men nu kommer en idé som blir minst lika avgörande för hans imperium. Han beslutar sig nämligen för att chockhöja lönerna för de anställda, från 2,25 dollar om dagen till 5 dollar om dagen. Redan samma dag samlas horder av arbetssökande utanför fabriken. Plötsligt ville alla jobba för Ford. Samtidigt ökade produktiviteten hos de anställda. Kanske ville de visa sin tacksamhet till Ford? Kanske såg de kön av arbetssökande utanför fabriken? Oavsett anledning var resultatet tydligt: ingen slöade längre på jobbet, alla kom i tid, ingen misskötte sina sysslor. Det här kallas därför för effektivitetslöner. Att höja lönen ledde – tvärtemot all intuition – till att Ford ökade sina vinster. På samma sätt kan en hög lön till kursassistenter gynna Åbo Akademi eftersom de som anställs kommer att ge järnet. Baksidan är att det också skapar arbetslöshet.
Politikerna! På en fri marknad bestäms lönen av marknadskrafterna, men ibland griper politikerna in för att påverka lönen. Till exempel kan de införa lägstalöner eller minimilöner för kursassistenter. Effekten kan återigen bli högre löner för de som får jobb, men också högre arbetslöshet.
friktionsarbetslöshet är temporär arbetslöshet som uppstår vid övergångar i livet, som exempel flytt eller efter avslutade studier
konjunkturarbetslöshet ökar under konjunkturnedgångar då företag permitterar eller avskedar anställda på grund av minskad efterfrågan och minskar då konjunkturen vänder uppåt
matchningsproblem uppstår när det finns arbetslösa och lediga jobb som inte matchar varandra på grund av exempelvis bristande kompetens eller geografiska avstånd
strukturell arbetslöshet uppstår på grund av strukturella förändringar i samhället, såsom teknologiska framsteg eller globalisering
15.5 Konjunkturell arbetslöshet
Vi har hittills tagit upp tre typer av arbetslöshet: friktionsarbetslöshet, strukturarbetslöshet och klassisk arbetslöshet. Alla dessa existerar även när BNP-gapet är noll. Man brukar därför kalla all denna arbetslöshet för naturlig. Det är så att säga den arbetslöshet som vi kan förvänta oss i långa loppet.
Men det finns ytterligare en anledning till att människor blir arbetslösa, och det är den arbetslöshet som beror på konjunkturen. Konjunkturell arbetslöshet (även kallad cyklisk arbetslöshet) gör att arbetslösheten stiger under lågkonjunkturer och sjunker under högkonjunkturer. Du kan till exempel tänka dig att efterfrågan på kursassistenter minskar när det går dåligt för Finland och universitetet tvingas till nedskärningar. I Figur 15.3 innebär detta att efterfrågan skiftar åt vänster. Om lönen är låst vid 30 euro så kommer antalet arbetslösa att öka. I högkonjunkturer skiftar efterfrågekurvan i stället åt höger – och arbetslösheten faller.
Så vad händer egentligen med arbetslösheten när ekonomin går sämre? Som vanligt i nationalekonomi kan du analysera data för att undersöka hur världen faktiskt fungerar. Jag har därför tankat hem data på arbetslösheten och den ekonomiska tillväxten i Finland under perioden 1991-2019. Jag plottar upp sambandet i följande figur:
Den horisontella axeln visar den ekonomiska tillväxten och på den vertikala axeln ser du hur arbetslösheten har förändrats från år till år. Varje prick visar läget i Finland under ett visst år. Till exempel visar den röda pricken längst till vänster hur läget såg ut år 2009. Det året krympte BNP med 8,7 procent. Samtidigt steg arbetslösheten med 1,9 procentenheter. Den gröna pricken nästan längst till höger i figuren visar i stället läget i Finland år 1997, då BNP växte med 8,7 procent och arbetslösheten sjönk med 0,6 procentenheter (från 15,6 procent till 15,0 procent).
Kom ihåg skillnaden mellan procent och procentenheter. Om andelen studenter som har nationalekonomi som huvudämne ökar från 10 procent till 15 procent, så är detta en ökning med 5 procentenheter eller 50 procent.
Jag har låtit datorn rita den linje som bäst sammanfattar sambandet mellan de två variablerna. Du ser att linjen lutar nedåt, vilket betyder att hög tillväxt brukar leda till att arbetslösheten faller, och tvärtom. Datorn skriver också automatiskt ut funktionen för linjen. Det här sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och arbetslösheten kallas för Okuns lag. Du kan använda Okuns lag för att förutspå hur hög arbetslösheten kommer att bli i Finland.
Anta till exempel att du tippar att BNP kommer att växa med 8 procent under 2025. Det innebär att arbetslösheten enligt din prognos kommer att falla med 1,2 procentenheter (alltså 0,4-0,2 x 8). Om du däremot tror att BNP kommer att krympa med 1,2 procent (vilket ekonomin gjorde år 2023) så blir din prognos, enligt Okuns lag, att arbetslösheten kommer att stiga med 0,64 procentenheter.
Hur påverkas arbetslösheten av ekonomisk tillväxt?
Det är en enkel match att ta fram Okuns lag för flera länder och se om sambandet ser olika ut i olika länder. Låt oss exempelvis plotta upp hur sambanden ser ut även i Sverige, USA och Japan under perioden 1991-2019!
De fyra graferna ovan visar hur Okuns lag såg ut i Finland, Sverige, Japan och USA under åren 1991-2019. Som du ser verkar det finnas tydliga skillnader mellan länderna. I Japan verkar det inte hända speciellt mycket alls med arbetslösheten när tillväxten ändras. Japanerna verkar därför inte behöva oroa sig speciellt mycket över att bli av med jobbet när ekonomin bromsar in. Å andra sidan går arbetslösheten heller inte ned speciellt mycket i goda tider. I USA är sambandet betydligt starkare: Låg ekonomisk tillväxt, vilket är typiskt för lågkonjunkturer, resulterar i USA i kraftigt högre arbetslöshet. I Sverige verkar tillväxten ha ungefär samma effekt på arbetslösheten som i Finland.
15.6 Arbetslöshetens konsekvenser
Arbetslöshet har stora kostnader, både för individen och samhället.
Ekonomiska kostnader
Att vara arbetslös leder till lägre inkomster för den drabbade - även på lång sikt. Vad säger du till exempel om följande forskningsresultat?
- Finländare som blev arbetslösa under 1990-talskrisen har fortfarande lägre inkomst än jämförbara personer som inte blev arbetslösa.
- Personer som gick arbetslösa direkt efter gymnasiet har fem år senare 17 procent lägre årsinkomst än sina syskon som inte blev arbetslösa direkt efter gymnasiet.
- Att vara arbetslös verkar leda till att dina kunskaper försämras. Edin & Gustavsson (2008) analyserar resultaten från ett stort svenskt kunskapstest. Efteråt blev vissa av provdeltagarna av med jobbet. Några år senare fick alla skriva om samma prov. Det visade sig då att de arbetslösa presterande betydligt sämre på provet. Bland dem som haft jobb hela tiden märktes däremot ingen nedgång i provresultatet.
Det är alltså inte bara under själva arbetslöshetstiden som du får det knapert. Effekten sitter i länge. Det verkar alltså som att en tillfälligt hög arbetslöshet – till exempel på grund av en pandemi – också orsakar permanenta skador på ekonomin. En tillfällig nedgång lämnar liksom ärr som aldrig försvinner. Fenomenet kallas för hysteresis. Du kan tänka att tiden som arbetslös gör att du förlorar kompetens. Bitar av det som du har lärt dig faller i glömska. När du väl hittar ett arbete igen är du inte riktigt samma person som du var tidigare. Det är som om LRAS-kurvan plötsligt har skiftat en aning åt vänster.
Leder en tillfällig kris till permanenta skador?
Som alltid i nationalekonomi kan du själv gå ut i världen och mäta hur sambandet faktiskt ser ut i verkligheten. Låt oss därför undersöka om det faktiskt finns tecken på att fenomenet hysteresis existerar i Finland. Är det till exempel så att finanskrisen 2007-2010 fortfarande syns på den finska arbetsmarknaden? För att undersöka frågan tankade jag hem data från Statistikcentralen på arbetslösheten och antalet lediga jobb, kvartal för kvartal, från 2001 och framåt. I figurerna nedan plottade jag upp sambanden:
Den vänstra grafen visar hur arbetsmarknaden såg under perioden 2001-2008 och den högra delen visar motsvarande situation efter finanskrisen. Varje prick visar läget under ett kvartal. Längs den vågräta axeln visas arbetslösheten och längs den vertikala axeln visas det så kallade vakanstalet. Vakanstalet visar hur många lediga jobb det finns i förhållande till antalet människor i arbetskraften (som en procentandel). Om det exempelvis finns 100 personer i arbetskraften och 5 lediga jobb blir vakanstalet alltså 5.
I båda figurerna finns ett ganska tydligt negativt samband mellan lediga jobb och arbetslöshet: När det finns många lediga jobb är arbetslösheten oftast låg och när det finns få lediga jobb går många arbetslösa. Detta negativa samband kallas för Beveridgekurvan och åskådliggörs av de blå linjerna i figuren.
Men det finns också en intressant skillnad mellan graferna. Ligger inte Beveridgekurvan mycket längre åt höger efter finanskrisen? Titta till exempel vid vakanstalet 1. När det fanns så många lediga jobb under första halvan av 2000-talet brukade arbetslösheten enligt Beveridgekurvan vara ungefär 7 procent, men efter finanskrisen var arbetslösheten över 13 procent vid samma vakanstal. Vad kan det bero på? Jo, kanske är det just en effekt av det som hände i Finland under finanskrisen. Kanske förlorade finländarna en del av sitt humankapital som är så viktigt för teknologisk utveckling? Det leder också till att matchningen på arbetsmarknaden försämras; det finns lika många jobb som tidigare men vi har blivit “sämre” och därför tar det längre tid att koppla ihop de lediga jobben med de arbetssökande. Effekten blir en hög arbetslöshet även när det finns många lediga jobb. Om du tror att en tillfällig kris kan lämna spår även på lång sikt, så har du ytterligare en motivering för att bekämpa konjunkturnedgångar med expansiv politik.
Övningsuppgifter
I det här kapitlet har du lärt dig mer om arbetslöshetens orsaker och konsekvenser. Tryck på Show Answers när du vill att datorn ska rätta dina svar. Lycka till!
Kan man förtidspensionera bort arbetslösheten?
År 2016 är du ekonomisk rådgivare åt den ledande oppositionspolitikern i landet. Hon har som vallöfte att få ner arbetslösheten under 5 procent. Följande tabell visar hur den finska arbetsmarknaden såg under åren 2009-2016. Jag beklagar att informationen i vissa rutor har fallit bort.
| År | Sysselsatta | Arbetslösa | Personer i arbetsför ålder (15-74) |
Sysselsättningsgrad (%) | Relativ arbetslöshet (%) |
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2 457 000 | 221 000 | 4 025 000 | 61,1 | 8,25 |
| 2010 | 2 447 000 | 224 000 | 4 043 000 | 60,5 | |
| 2011 | 2 474 000 | 209 000 | 4 059 000 | 7,79 | |
| 2012 | 2 483 000 | 4 075 000 | 60,9 | 7,70 | |
| 2013 | 2 457 000 | 219 000 | 4 087 000 | 60,1 | 8,18 |
| 2014 | 2 447 000 | 232 000 | 59,8 | 8,69 | |
| 2015 | 252 000 | 4 102 000 | 59,4 | 9,37 | |
| 2016 | 2 448 000 | 237 000 | 4 109 000 | 59,6 | 8,82 |
- Din chef vill att du omedelbart fyller i de tomma rutorna, vilket är möjligt om du har koll på hur de olika måtten beräknas: Den relativa arbetslösheten år 2010 var ; sysselsättningsgraden år 2011 var ; antalet arbetslösa år 2012 var ungefär personer; antalet personer i åldern 15-74 år 2014 var ungefär och antalet sysselsatta år 2015 var ungefär .
- Vi har gått igenom fyra olika teorier som kan förklara varför en människa är arbetslös. Varje teori ger också ett förslag på hur arbetslösheten kan bekämpas. Ge ett konkret politiskt förslag för hur respektive typ av arbetslöshet kan bekämpas. Uttryck dig enkelt så att alla förstår vad du menar.
- För att din chef ska uppfylla sitt vallöfte rekommenderar du att hon i slutet av 2016 ska förtidspensionera hälften av alla arbetslösa. Vad händer? Vallöftet eftersom den relativa arbetslösheten (med 2 decimaler) blir: .
- Skriv även in hur reformen påverkar övriga mått. Sysselsättningsgraden blir och det relativa arbetskraftstalet blir .
Bla bla bla
Krisen slår till 1990
I början av 1990-talet kastades Finland plötsligt ner i sin djupaste ekonomiska kris i modern tid. Figuren nedan visar hur arbetslösheten gick upp från 3,2 procent år 1990 till nästan 17 procent under de följande åren.
- Arbetslösheten i november 1993 för gruppen som din mamma tillhörde? För gruppen som din farfar tillhörde? Detaljerade fakta om arbetsmarknadsläget för olika åldersgrupper (25-34; 35-44; 45-54; 55-64) och för män och kvinnor ser du här
- Leder till hysteresis? Vad innebär hysteresis?
Bla bla bla
Sociala kostnader
Arbetslösheten begränsar sig inte bara till euron och cent. De sociala kostnaderna är stora. Många studier har undersökt hur människor påverkas av att bli arbetslösa. Arbetslösa mår sämre än andra grupper. Arbetslösheten påverkar barnen i familjen. Högre arbetslöshet gör även att viss typ av brottslighet går upp. Studier inom brottsekonomi visar att 1 procent högre arbetslöshet ger ungefär 1,5 procent fler inbrott. Effekten på våldsbrott är dock omtvistad. Listan på sociala kostnader kan dessvärre göras lång.
I början av 1990-talet föll plötsligt brottsligheten i USA som en sten, tvärtemot vad nästan alla kriminologer hade förutspått. Men varför föll brottsligheten? Många menade efteråt att det måste ha berott på den starka ekonomin; låg arbetslöshet brukar ju leda till färre brott. Men det finns många alternativa förklaringar. Vissa menar att det var de nya, tuffare arbetsmetoder inom polisen som gjorde att brottsligheten föll. Eller berodde det kanske på hårdare vapenlagar? Eller var det de fallade priserna på crack som gjorde att det inte längre var lönsamt med brott? Nationalekonomen Steven Levitt, känd för läsvärda boken Freakonomics, hävdar i följande klipp att svaret är någonting helt annat. Hans kontroversiella resultat väckte en enorm debatt i USA: